Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Civir Aôndo “Ken Jijingi”

Civir Aôndo “Ken Jijingi”

Civir Aôndo “Ken Jijingi”

“Tsô né kar Aôndo sha ana? Man ka hanma mluyol a kom u karen sha a Naa?”—YESAIA 40:18.

 ALAGHGA ú lumun a ishima môm wer ka shami u yaren tom a ieev mbi kwaghaôndo sha u civir Aôndo. Alaghga ú hen wer kwagh ne ka a na ú hemba kporom ikyua a Un u a ongo msen u i nengen a na ga shi a lu er ngu kwagh u i fe un ga man u ken mhen la.

Kpa se mba a ian gbar gbar i tsuan gbenda ú se soo u kporom ikyua hen Aôndo yôô? Ka Aôndo iyol na a lu aa tahav tswen u tsuan kwagh u i lumun a mi man u i lumun a mi ga la ga zee? Yesu pase mnenge u Aôndo sha kwagh ne, zum u á kaa ér: “Mo M ngu gbenda man mimi man uma kpaa. Ma or gbe van hen Terem ga, saa nana kar her a Mo” la. (Yohane 14:6) Mkaanem man tseegh kpa ma yange u yaren tom a ieev mbi kwaghaôndo la shin ma icighan kwagh ugen.

Een, mcivir ngu jim jim u Yehova Aôndo a lumun a mi yô. Kanyi mcivir la? Sha shighe ugen la, Yesu pase ér: “Kpa shighe ngu van, a kuma je ve, u mba ve civir sha mimi yô, vea civir Ter ken jijingi kua ken mimi, gadia ka mba ve civir Un nahan ne je Ter A keren ye. Aôndo ka jijingi je; mba ve civir Un yô, ka u ve̱ civir ken jijingi kua ken mimi kpaa keng.”—Yohane 4:23, 24.

A fatyô u tôôn eev mbu i er mbu sha ave la karen sha Aôndo u a lu “jijingi” laa? Ei. Mdoo u ma eev mbu kwaghaôndo mbu dooashe cii kpa, mayange je, a fatyô u karen mbu sha iengem i Aôndo ga. Nahan, mayange je, eev mbu Aôndo mbua fatyô u lun ibeen na mimi ga. (Mbaromanu 1:22, 23) Or u nan lu civir Aôndo sha ikyev i ieev mbigen mbi or nan er la nahan, nan ngu ‘civir ken mimi’ kpa?

Ityesen i Bibilo i Tese La

Tindi u Aôndo venda u geman ieev hingir akaa a civir la. Tindi u sha uhar ken Atindi a Pue la kaa ér: “De gbe eev ga, shin kwagh u a bee ma kwagh u a lu sha kwavaôndo shin u a lu shin inya, shin u a lu shin mngerem ma shin mkur u inyaagh kpaa. De gur ve inya ga, shi de civir ve kpaa ga.” (Ekesodu 20:4, 5) Ruamabera u Mbakristu u i ne i nger ken zwa Grika la kpaa wa tindi ér: “Yevese nen akombo a civir.”—1 Mbakorinte 10:14.

Mimi je, ior kpishi nyiman ér u ve yaren tom a ieev ken mcivir la ka akombo ve lu civir ga. U tesen ikyav yô, Mbakristu mba Orthodox nyiman ér ve mba civir ieev mbi kwaghaôndo mbi ve gur mbi inya shi ve eren msen sha ishigh vev la jim jim ga. Pristi u Orthodox ugen nger ér: “Se mba ne mbi icivir sha ci u mbi lu uicighanmbaakaav yô, man sha ci u se mba civir kwagh u Ieev mbira mbi til sha ityough nagh la.”

Nahan kpa, mpin ngu ér: Aôndo lumun a mcivir u yaren tom a ieev mbi kwaghaôndo sha u civir unu? Ma ijiir môm i Bibilo i ne ian i eren imba kwagh ne je kpa ngi ga. Zum u Mbaiserael er eev mbu wanbua man ve senge ér ve mba civir Yehova yô, á venda a ve jimin cii, á kaa a ve ér ve nyiman un.—Ekesodu 32:4-7.

Kwaghbo u A Lu Ker La

U yaren tom a ieev mbi se nengen a mi la ken mcivir ka ieren i bo. Ieren la ia fatyô u meen ior u civir eev mbura a̱ u civir Aôndo u i senge ér eev mbura tile sha ityough nagh la. Ken gbenda ugen yô, eev mbu kwaghaôndo hingir mcivir u akombo jighilii.

Sha ayange a Mbaiserael la kpaa kape yange i yar tom a akaa je la. U tesen ikyav yô, Mose yange er iyô i togula zum u Mdue ve ken Igipiti kera la. Eev mbu iyô i i hambe i sha ityô la jighilii yô, lu sha ci u been angev. Ior mba iyô ia nyima ve yô, vea kenger sha iyô i togula la maa Aôndo a wase ve. Kpa yange ior mban mba za tem ken Tar u Ityendezwa yô, ve gema kwagh ne hingir akombo, lu ve er iyô i togula la iyol i i ngi a tahav mbu been angev nahan. Ve hingir u nanden kwaghhumandoon sha ci u iyô la, shi ve na i iti ér Nehushetan.—Numeri 21:8, 9; 2 Utor 18:4.

Shi Mbaiserael nôngo u yaren tom a areki u ikyuryan sha u hingir ve kwagh u eren ahir a mi sha mbaihyomov vev, kwagh ne za a ve doo ga kpishi je. (1 Samuel 4:3, 4; 5:11) Shi sha ayange a Yeremia la kpaa, ior mba ken Yerusalem yange ve wa ikyo sha kwagh u tempel je gema hemba Aôndo u i civir ker la.—Yeremia 7:12-15.

Ieren i civir akaa sha ityough ki Aôndo la ngi her, ngi a mem ga. Ortimenshaakaa Vitalij Ivanovich Petrenko kaa ér: “Ior hingir . . . u civir eev mbu kwaghaôndo shi mba ken kwaghbo u mcivir u akombo . . . Or nana fatyô u kaan ér i goom a ieren i mbafanaôndoga ne hingir mcivir u civir eev mbu kwaghaôndo sha atesen aa dumbur la.” Pristi u Greek Orthodox u i yilan un ér Demetrios Constantelos la kpaa kaa ken takerada na u i yer ér Understanding the Greek Orthodox Church la ér: “Taver ga u Orkristu geman eev mbu kwaghaôndo hingir kwagh u civir.”

Msenge u i senge ér ieev mbi kwaghaôndo ka igbenda i wasen u civir Aôndo la ka kwagh u taver tsung. Sha ci u nyi? Sha mimi yô, mba hembe civir eev mbu Maria shin mbu “Uicighanmbaiorov” la, shi kwagh hembe gban ior a mi a ieev mbigenev mbi mbi bee ior mba ve kpe kera ica i gbe la ga he? U tesen ikyav yô, ior mbagenev ken kwaghaôndo u Orthodox, mba ve civir eev mbu gen mbu mbu til sha ityough ki Maria ken Tínos, Grika la gema lumun a mba ve ne jighjigh a eev mbu Maria mba ve lu ken imbusutarimese i Soumela ken Grika la ga. Shin er ieev mbin cii mbi til sha ityough ki ior mba ve kpe ica i gbe la nahan kpa, ikweior ne cii na jighjigh ér eev vev mbu kwaghaôndo hemba ageegh shi mbu hemban eren uivande mba kpilighyol a mbu gen. Nahan, kwagh ne tese ér ior lumun ér ieev mbi kwaghaôndo mbigen mbi aa tahav shi mbá civir mbi kpaa.

Mbá Eren Msen Hen “Uicighanmbaiorov” shin ka Hen Maria?

Gema sha gbar u civir ior inja er Maria shin “uicighanmbaiorov” la di yee? Yesu yange na mlumun sha imeen i Satan la, tér kwagh u Duteronomi 6:13 a ôr la, kaa ér: “Ka TER, Aôndo wou, cian Un ye, shi ka Un kpaa eren Un tom [ye].” (Mateu 4:10) Shi á kaa ér mbacivir sha mimi vea “civir Ter” tswen a lu orgen ga. (Yohane 4:23) Ortyom ugen kav kwagh ne nahan kôôm apostoli Yohane u lu nôngon u civir un la, á kaa ér: “De eren nahan ga. . . . Civir Aôndo.”—Mpase 22:9.

Ka vough u or eren msen hen Maria, ngô u Yesu u shin tar ne shin hen “uicighanmbaiorov” la pinen ve sha u ve lu orhimen hen atô u nan vea Aôndo? Bibilo na mlumun wang ér: “Gadia Aôndo ngu môm tsô, Orhimen u her atô u Aôndo a ior kpaa ngu môm, ka or, ka Kristu Yesu.”—1 Timoteu 2:5.

Kura Mlu Wou Vea Aôndo

U yaren tom a ieev mbi kwaghaôndo ken mcivir ka kwagh u a hendan a ityesen i Bibilo wanger wanger yô, Aôndo una lumun a ior mba ve civir mbi la ga shi vea zua a myom kpaa ga. Ka nahan man Yesu kaa ér uma u tsôron yô har sha u or zuan a mfe u Aôndo u mimi la tswen shi fan aeren a Aôndo a tseer tseer la kua mbaawashima nav man aeren na a a eren a uumace la ye. (Yohane 17:3) Ieev mbi kwaghaôndo mbi mbi nengen ga, mbi fe kwagh ga, shin mbi lamen kpaa ga la mbia wase or sha u nana fa Aôndo shi nana civir un sha gbenda u a lumun la ga. (Pasalmi 115:4-8) A fatyô u zuan a ityesen injaa i hemban la sha u henen Mkaanem ma Aôndo, Bibilo.

Mtsera ngu ken mcivir u civir eev mbu kwaghaôndo la ga shi mbu ve a kwaghbo u ken jijingi kpaa. Er nan kwagh a lu nahana? Hiihii yô, mbua fatyô u vihin mlu u or vea Yehova. Aôndo tsengaôron kwagh u Mbaiserael mba ve “kpoghor iwuhe Na sha mbaaôndo mbagenev” la, á kaa ér: “Mer yer ve ishigh Yagh.” (Duteronomi 32:16, 20) U ve hiden maan mlu ve vea Aôndo yô, gba u vea ‘nyar ieev mbi kwaghbo.’—Yesaia 31:6, 7.

Nahan yô, Ruamabera wa kwagh vough ér: “Mbayev av, kemen nen ayol sha akombo”!—1 Yohane 5:21.

[Box on page 6]

Ior Mba i Wase Ve u Civir “ken Jijingi” La

Olivera lu kwase u lu a jighjigh u nan dông ken Côôci i Orthodox ken tar u Albania. Zum u i cir kwaghaôndo ken tar la ken inyom i 1967 je kpaa Olivera za hemen u eren aeren a kwaghaôndo na ken myer. Yange hemban vihin inyaregh nagh ki de tom ve i kimbin un la sha u yamen ieev mbi kwaghaôndo mbi i er sha zenaria man azurfa la, man u yamen kwaghhumandoon kua ukyandor. Sha ci u mciem ma alaghga or a va nenge a mi shin nana ii la yô, á yer mbi shin gambe, nahan hemban tsan shin ikyônough ki ki lu ikyua her la. Zum u Mbashiada mba Yehova za un inya ken mhii u kwavanyom u 1990 la yô, Olivera maa kav mimi u Bibilo ken loho u ve pase un la. Yange nenge a kwagh u Bibilo i ôr sha kwagh u mcivir u mimi la er i lu u “civir ken jijingi” yô, shi hen kwagh sha mnenge u Aôndo sha kwagh u yaren tom a ieev mbi kwaghaôndo ken mcivir la. (Yohane 4:24) Hanma kwa u Orshiada u henen Bibilo a Olivera la una sôr un hen ya na cii á nenge ér ieev mbira pande. Ken masejime yô, mbi kera lu ga kuaa. Olivera eren batisema kera yô, á kaa ér: “Nyian ne, u ma m lu a ieev mbi mbi gbe kwagh ga la yô, m gema m ngu a icighan jijingi u Yehova. Doom kpishi er jijingi na a lumun mo aa u yaren tom a ieev shio nahan.”

Athena lu ityagher kwase u lu a ishima i tseen ken Côôci i Orthodox ken icile i Lesbos ken tar u Grika. Lu môm ken mbaatsamev shi dondon aeren a kwaghaôndo vie vie kua u yaren tom a ieev mbi kwaghaôndo la kpaa. Mbashiada mba Yehova wase Athena u kaven ér ka hanma kwagh u i tese un cii Bibilo i lumun a mi ga. Kwagh ne kua u yaren tom a ieev mbi kwaghaôndo man itirankon ken mcivir. Athena hendan ér sar una tôv una fa kwagh sha kwagh u mhii u ieev mbi kwaghaôndo mbin iyol na. Yange timen ken ityakerada kposo kposo vindi vindi yô, va mase fan doo doo ér ieev mbin hii sha ikyev i Mbakristu ga. Isharen na i civir Aôndo “ken jijingi” la na yô, haa ieev mbira cii kera, shin er vihi inyaregh sha mbi je kpaa. Nahan kpa, doo Athena kpishi u tan hanma kwagh kera sha er una civir Aôndo sha gbenda u wang u ken jijingi man u á lumun a mi la.—Aerenakaa 19:19.

[Box on page 7]

Ieev mbi Kwaghaôndo, Gban Kan Di Tomavee Tsôô?

Ken anyom aa sember karen ne, i zende sha tar cii i kohol ieev mbi kwaghaôndo u Orthodox la. Ior mba kohol ieev mbira nenge mbi ér ka icighan kwagh u kwaghaôndo ga, kpa ve nenge ér ka tomavee u u tese ieren ityôô i ior i Byzantine la. I̱ de lu kwagh u cier we iyol u nengen a ieev mbi kwaghaôndo mbin kpishi ken ya u ornyimanaôndo shin ken afishi a nan ga.

Nahan kpa, Mbakristu mba mimi yô, fa awashima u i lu a mi jighilii sha eev mbu kwaghaôndo la. Ka eev mbu civir. Er Mbakristu ve yangen ian i mbagenev ve lu a mi u lun a ieev mbi kwaghaôndo ne ga nahan kpa, ve ayol ave mba lu a ieev ken uyaav vev ga, shin mba lu a mi di tsô ér ka kwagh u ve zough a mi sha ikyev i mbagenev ga. Kwagh ne zua sha tindi u i we ken Duteronomi 7:26 la ér: “De ve a kwagh u ihôngolough ken ya wou ga [ieev mbi i yaren tom a mbi ken mcivir la], sha er ú hingir a ifan iyol er un nahan ga yô, kpa nyagh un tsemberee je, i̱ lu u kwagh u ndôhôrshima, gadia ka kwagh u i we un ifan yô.”

[Picture on page 7]

Aôndo yange lumun myar u yaren tom a ieev ken mcivir la ga

[Picture on page 8]

Mfe u se zough a mi ken Bibilo la ngu a wase se u civir Aôndo ken jijingi