Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

“Imo Ve Samber Sha Tar Sha Won Cii”

“Imo Ve Samber Sha Tar Sha Won Cii”

“Imo Ve Samber Sha Tar Sha Won Cii”

“Za gema nen akuraior cii a̱ hingir mbahenen, eren nen ve batisema ken iti i Ter man Wan man Icighan Jijingi.”—MATEU 28:19.

1, 2. (a) Kanyi tom Yesu yange na mbahenen nava? (b) Er nan ve Mbakristu mba sha derianyom u hiihii mbara ve kôr cio u eren tom kpen kpen nahana?

 YESU na mbahenen nav tom ér ve er zum u shighe mase shin kpuaa u una kôndo a yem sha yô. Á kaa a ve ér: “Za gema nen akuraior cii a̱ hingir mbahenen, eren nen ve batisema ken iti i Ter man Wan man Icighan Jijingi.” (Mateu 28:19) Tom ne lu zege tom u numben a mi ga!

2 Hen ase sha kwagh u kpilighyol u yange er ne! Sha iyange i Pentekosti u 33 S.W. la, mbahenen 120 ngohol icighan jijingi, nahan ve hii tom u i na ve ne, ve lu ôron ior ér Yesu ka Mesiya u i er ityendezwa ér ngu van la man ka sha ikyev na ior vea zua a myom ye. (Aerenakaa 2:1-36) Annongo u cuku ne nahan una samber a loho u dedoo ken “akuraior cii” nena? Hen orumace yô tom ne lu tom u vea fatyô u eren ga, kpa “Aôndo yô, [fe] akaa cii ityô.” (Mateu 19:26) Icighan jijingi u Yehova yange sue Mbakristu mba tsuaa mbara, shi ve iyol ve kpa ve lu a ishima i eren kwagh torough torough. (Sekaria 4:6; 2 Timoteu 4:2) Nahan, ken atô u upuembaanyomov kpuaa vough, apostoli Paulu fatyô u kaan wener i yôô loho u dedoo “hen akaa a i gbe a sha won cii.”—Mbakolose 1:23.

3. Kanyi yange i wuha i cir “uwua” u u lu Mbakristu mba mimi laa?

3 Mcivir u mimi za hemen u samber anyom kpishi ken derianyom u hiihii la. Nahan kpa, Yesu tsenga kaan tsuaa wener shighe una va u Satan a lôô “ivor ibo,” nahan ia wuha a cir “uwua” u u lu Mbakristu mba mimi la uderimbaanyomov vea kar kpishi zan zan shighe u sunda una kuma. Mbaapostoli mba va kpen kera yô maa kwagh u yange i tsengaôron ne kure sha mi vough.—Mateu 13:24-39.

Iyenge Ior Ngi Seer Fele Fele Nyian

4, 5. Hii ken inyom i 1919 la je, kanyi tom Mbakristu mba i shigh ve mkurem mbara yange ve hii u erene, man er nan ve tom ne lu zege tomo?

4 Inyom i 1919 la lu shighe u paven uwua u u lu Mbakristu mba mimi la veren kposo a ivor ibo. Mbakristu mba i shigh ve mkurem la yange ve fa e̱r i gbe u a er zege tom u Yesu kaa ér i er la sha ayange ne kpaa yô. Ve na jighjigh dedoo ér ve mba ken “ayange a masejime,” shi ve umbur kwaghôron u profeti u Yesu u a kaa ér: “Loho u Dedoo u tartor ne yô, á ôr u á tser tar, sha u u̱ lu mpase hen akuraior cii; ka zum la man mkur una kuma ye” la. (2 Timoteu 3:1; Mateu 24:14) Sha mimi yô, ve fa er tom u lu kpishi u vea er yô.

5 Kpa, tom u Mbakristu mba i shigh ve mkurem mbara lu a mi u eren la lu zege tom u kiriki ga vough er mbahenen kpa lu a zege tom ken inyom i 33 S.W. la nahan. Ve lu iyenge udubu kpuaa tseegh shi ve lu ken ityar kpuaa. Nahan yô vea fatyô u pasen loho u dedoo ‘tseren tar’ cii sha won je kpa? Umbur wer, sha ayange a ngise ator lu i yilan á ér Shisar la, ior lu iyenge er miliôn 300 nahan tseegh, kpa sha shighe u ityav mbi tar cii mbi sha môm bee kera la iyenge ior sha tar cii seer je war kuman biliôn uhar nahan. Man ken derianyom u sha 20 la cii lu u iyenge ior ia za hemen u seer fele fele her di tsô.

6. Ka mzehemen u nyi yange i zua a mi sha msamber u loho u dedoo ken kwavanyom u 1930 laa?

6 Nahan cii kpa, mbatomov mba Yehova mba i shigh ve mkurem la hii u eren tom u ú lu ve sha ishi la a jighjigh u nan hen Yehova dông vough er anmgbianev mba sha derianyom u hiihii la kpa er nahan, shi jijingi na kpaa lu a ve. Ken kwavanyom u 1930 la mba pasen ivangeli iorov 56,000 yôô mimi u ken Bibilo la ken ityar 115. Tom u yange ve hira er hen shighe la la ú vese, kpa tom shi her ngee.

7. (a) Mbakristu mba i shigh ve mkurem mbara yange ve tagher a tom u he u nyi? (b) Iwasen i “iyôngo igen” i lu nan la wase tom u kohol ior la za hemen nena sha ayange a ase nee?

7 Yange i va seer zuan a mkav sha kwagh u mba ve lu “zegeikpelaior” mba i ôr kwagh ve ken Mpase 7:9 la, nahan mkav ne gema va a tom u he shi tese ér Mbakristu mba eren tom kpoghuloo mban vea zua a ior mba wan ve uwegh. Gba u a kohol “iyôngo igen” i i lu mbajighjigh mba ve lu a ishimaveren i lun shin tar ne mba i fe iyenge ve ga la ken “hanma ikurior man hanma nongo man hanma nongoior man hanma zwa kpaa.” (Yohane 10:16) Ve mban vea ‘er Yehova tom tugh man tetan.’ (Mpase 7:15) Kwagh ne tese ér vea wase u eren tom u pasen kwagh shi tesen ior la. (Yesaia 61:5) Nahan yô, lu kwagh u doon Mbakristu mba i shigh ve mkurem la kpen kpen u nengen er iyenge i mba pasen ivangeli yange i seer iorov udubu pue pue shi va seer iorov umiliôn imôngo nahan. Ken inyom i 2003 la, se zua a mseer u he u iorov 6,429,351 mba ve er tom u kwaghpasen yô—ve mban kpishi ka mba ve lu nongo u zegeikpelaior la. * Mbakristu mba i shigh ve mkurem la mba a iwuese kpishi sha iwasen i i ne ve ne, shi iyôngo igen la kpaa mba a iwuese sha ian i civirigh i ve lu a mi i wasen anmgbianev vev mba i shigh ve mkurem la.—Mateu 25:34-40.

8. Mbashiada mba Yehova yange ve er nena sha tôvacan u i va a mi sha ve kpoghuloo shighe u i lu nôngon ityav mbi tar cii mbi sha uhar laa?

8 Nongoior u u lu uwua la yange ngu va hidi ngu dugh ken igbar nahan maa Satan ta num sha ú kpoghuloo je. (Mpase 12:17) Yange er nena shighe u zegeikpelaior hii u duen ken igbar laa? Á er kwagh sha ipila, vihi je zua ga! Ú hen wer ka an yange nan ta num sha mcivir u mimi sha tar cii sha shighe u i lu nôngon ityav mbi sha tar cii mbi sha uhar laa? Ikwe i í lu nôngon ityav la tôv Mbakristu a ican je asenge bee. Anmgbianev mba doonshima mbanomso man mbakasev kpishi ya ican tsung, i wua mbagenev sha ci u jighjigh ve u nan. Nahan kpa, ve er kwagh u a tese ér ve lumun a mkaanem ma orpasalmi lu ôr la, ér: “Ka sha Aôndo, u m wuese mkaanem Nam la; ka sha Aôndo m suur ye, me cia ga, ka nyi man or á ereme.” (Pasalmi 56:4; Mateu 10:28) Jijingi u Yehova yange na Mbakristu mba i shigh ve mkurem man iyôngo igen la agee, nahan ve cii ve tile dông. (2 Mbakorinte 4:7) Sha nahan yô, “kwaghôron u Aôndo seer ngeen.” (Aerenakaa 6:7) Ken inyom i 1939, inyom shon i ityav pev la, Mbakristu mba jighjigh mba kuman iorov 72,475 na ibaver i tom kwaghpasen. Kpa gema ken inyom i 1945, inyom i ityav bee la, ibaver i ior na cii ga la tese iyenge i Mbashiada iorov 156,299 mba ve lu samber a loho u dedoo kpoghuloo yô. Nenge er kwagh yange hemba Satan sha wono!

9. Ka imakeranta i he i nyi yange i bugh sha shighe u i lu nôngon Ityav mbi Tar cii Mbi sha uhar laa?

9 Ikyav tese wang ér mayange je anzughul a ityav mbi tar cii mbi sha uhar va a mi la na mbatomov mba Yehova lu a akperan ken ishima ér vea fatyô u eren tom u pasen kwagh la kuren doo doo ga ze. Ka nahan ve ken inyom i 1943 la, inyom i ityav lu kumen a kume la i bugh imakeranta ihiar ye. Yange gba u a nyôron makeranta u i yer ú hegen ér Makeranta u Henen Tom u Hemen u Aôndo la ken atôônanongo cica cii sha er ua tese hanma Orshiada er nana pase kwagh shi nana gema ior vea hingir mbahenen yô. Ugen u i yer ér Makeranta u Bibilo u Watchtower ken Gileadi la di lu sha u tesen mbamishen mba vea yem ken ityar igen vea za hii tom u kwaghpasen yô. Nahan shighe u ityav va mase been la, Mbakristu mba mimi wa iyol kegh a kegh u eren tom hemban ave a tse.

10. Ior mba Yehova tese ishimatseen ken inyom i 2003 la nena?

10 Mbakristu mban er tom je kpilighyol! Makeranta u Henen Tom u Hemen u Aôndo la tsaase ve, nahan ve cii—agumaior man mbaganden, mbamaren man mbayev kua mbauange je kpaa—er zege tom u Yesu yange na ne shi mba eren ú her kpaa. (Pasalmi 148:12, 13; Yoel 2:28, 29) Ken inyom i 2003 la kwarkaren u i kar vough yô tese ér hanma uwer yô iorov 825,185 tese ér mba a ishima i eren tom ne torough torough, nahan ve nyôr tom pania sha anshighe kpuaa, mbagenev nyôr ú shighe gôgônan. Ken inyom shon ne i môm, Mbashiada mba Yehova tôô ahwa 1,234,796,477 u ôron ior mbagenev loho u dedoo u Tartor. Sha mimi yô ishimatseen i ior mba Yehova ve tese ne doo un kpishi!

Ityar I ken Won

11, 12. Ka akav a nyi a tese ityom i dedoo i mbamishen nee?

11 Anyom a a kar imôngo hegen ne tese ityom i doon kpishi i mba yange ve bee makeranta u Gileadi la kua i mba ve lu been Makeranta u Tsaase Mbashiren Tom ayange ne ve er yô. Ikyav i tesen yô, mbapasenkwagh yange ve lu ken tar u Brazil shighe u i hii tindin mbamishen ken tar shon ken inyom i 1945 la yina iorov 400. Mbamishen mban kua mbamishen mbagenev mba ve mase van ken ijime ve la cii er tom kpoghuloo a anmgbianev vev mba ken tar u Brazil mba lun a ishimatseen la, nahan Yehova haa iveren sha iniôngon ve la kpen kpen. Hanma or u nan umbur ayange a tom lu hiin a hii ken tar u Brazil la di tsô yô, á doo nan kpishi u nengen ér tar u Brazil zua a mseer u he u iorov 607,362 ken inyom i 2003 la!

12 Hen ase sha kwagh u tar u Japan. Cii man ityav mbi tar cii mbi sha uhar hii yô, tar la lu a mbapasenkwagh u Tartor kuma iorov deri môm. Shighe u i lu nôngon ityav la i tôv ve a ican kpishi nahan kwagh ne pande ve iyenge, man shighe u ityav va bee la nahan lu Mbashiada kpuaa tseegh lu uma ken jijingi shin lu a kpe kpôô kpôô ga ye. (Anzaakaa 14:32) Sha kpôô yô yange a saan ve mba ve tile sha mimi mba iyenge ve lu kpuaa mban iyol kpishi zum u i tindi ve a mbamishen 13 mba ve bee makeranta u Gileadi la, man mbamishen mban kpaa kwagh u anmgbianev mba ken tar u Japan mba lun sar sar shi fan kwagh mbara yange doo ve fese je ngôôr ga. Hii shighe la zan zan anyom kar hegen hemba 50, man ken inyom i 2003 la tar u Japan zua a mseer u he u mbapasenkwagh iorov 217,508! Sha mimi yô Yehova ver ior nav ken tar la kpen kpen. Abaver a ken ityar igen kpa tese ér ityar igen kpa kape kwagh a er je la. Mba ve ker cio u za pasen kwagh ken ityar igen la wase kpishi u samber a loho u dedoo ne, sha nahan yô ior ungwa loho ne ken inyom i 2003 la ken ityar man acile man uharegh kuma 235 sha tar jimin cii. Een, zegeikpelaior ngi duen ken “hanma ikurior.”

“Ve Due ken . . . Hanma Nongo man Hanma Nongoior man Hanma Zwa”

13, 14. Ka sha nyi gbenda Yehova a tese ér ka a inja u pasen ior loho u dedoo ken “hanma zwa”?

13 Yange mba haan mbahenen icighan jijingi sha iyange i Pentekosti u inyom i 33 S.W. la mba been kera yô, ivande i hiihii i ve er yô lu u ôron kwagh a ikpelaior ken ijô ve. Mba ve ungwa ve la cii alaghga ve lamen zwa Grika u ior ken ityar kposo kposo lamen sha ayange la yô. Shi e̱r ve lu “mbacian Aôndo” yô, a̱ shi nan kpa ve kav kwagh u ityom i Mbaheberu eren ken tempel la. Kpa zum u i̱ ôr ve loho u dedoo ken zwa ve ú marami yô doo ve nahan ve kegh ato zulee.—Aerenakaa 2:5, 7-12.

14 Nyian kpa, tom u pasen kwagh ngu zan hemen ken ijô kpishi. I tsengaôron ér zegeikpelaior la ia due ken hanma ikyurior, kpa a lu ken hanma ikyurior tseegh ga, ia due ken “hanma nongo man hanma nongoior man hanma zwa kpaa.” Kwagh ne zua sha kwagh u Yehova tsengaôron sha ikyev i Sekaria yô, ér: ‘Sha ayange la, iorov pue ken akuraior a hanma zwa cii vea kôr mkaikondo u Oryuda, vea kaa er: Sé za a ven imôngo, gadia se ungwa ser, Aôndo ngu a ven.’ (Sekaria 8:23) Shin er Mbashiada mba Yehova ve lu a tahav mbu lamen ken ijô igenegh ga nahan kpa, ve fa er i lu a inja kpishi u tesen ior kwaghaôndo ken ijô ve yô.

15, 16. Mbamishen man ior mbagenev nôngo kpoghuloo sha u pasen kwagh ken ijô i ior ve lamen sha ajiir a ve ze tom her la nena?

15 Sha mimi yô, ijô ngi kpuaa tseegh i ior ve lamen í wuee yô, er zwa Buter man zwa French man zwa Ishpania nahan. Nahan cii kpa, mba ve undu ityar ve ve yem tom ken ityar igenegh la ka ve hen ijô i ior mba hen ijiir la sha er vea nôngo loho u dedoo u hemba aren a “mba i ver ve sha u ve̱ zua a uma u tsôron” la. (Aerenakaa 13:48) U henen zwa u he ka kwagh u zange ga. Yange hingir hange hange u anmgbianev mba ken icile i Tuvalu i i̱ lu ken tyeku i i̱ yer ér South Pacific la vea lu a ityakerada ken zwa ve, nahan ormishen ugen lumun wener una er zege tom u geman ityakerada ken zwa u anmgbianev mban. Er dikishenali môm tsô lu ken zwa ve ga yô, á hii tom ne sha u kohol asemberatii a ken zwa u Tuvalu cii ngeren á ijiir i môm. Shighe va karen yô maa i gber takerada u Ú Fatyô u Lun Uma Gbem sha won ken Paradiso Shin Tar * la ken zwa Tuvalu. Zum u mbamishen nyôr ken tar u Curaçao yô, zwa Papiamento u i lamen ken tar shon la lu a takerada môm tsô u ú har sha Bibilo ga shi dikishenali kpa lu ken zwa la ga. Shi anyiman lu kpishi sha kwagh u gbenda u ú hembe doon u a nger asemberatii ken zwa shon la yô. Er lu nahan kpa, ken atô u anyom ahar a mbamishen nyôr ken tar shon la, maa i hii u gberen antakerada u Mbakristu u a har sha Bibilo yô ken zwa la. Nyian ne, zwa Papiamento ngu môm ken ijô 133 i i gberen Iyoukura ker shighe môm a zwa Buter yô.

16 Mbamishen mba ve hii nyôron ken tar u Namibia la yange ve zua a Orshiada môm tsô ken tar la u nana wase ve u geman ityakerada ga. Heela tseegh ga, zwa ugen u i lamen ken tar la u i yer ér Nama la ngu a asember a i hemban ngeren á ken ityakerada yase imba er ishember i kwagh ngu “vough” la nahan ga. Ormishen ugen kaa wener: “Yange m hemban yaren tom a atica a m lu henen kwagh a ve la sha u geman ityakerada. Er ve fa mimi kpishi ga yô, i gba u me tema a ve imôngo sha u nengen mer ve gema hanma kwagh vough vough.” Nahan kpa, tegh tegh tsô i va gema antakerada u i yer ér Life in a New World la ken ijô igen inyiin i i lamen ken tar u Namibia yô. Nyian ne, mba gberen Iyoukura nduuruu ken zwa u Kwanyama man Ndonga kpaa.

17, 18. Ka mbamtaver mba nyi i lu nengen sha mi ken tar u Mexico man ken ityar igenegh?

17 Zwa Ishpania ka zwa u vesen u i lamen ken tar u Mexico yô. Kpa, cii man ior i Ishpania nyôr ken tar la yô, i lamen ijô kpishi ker, man zan zan nyian kpaa mba lamen ijô ne igenegh. Nahan yô, mba gberen ityakerada i Mbashiada mba Yehova hegen ken ijô itiankarihiar i ken tar u Mexico, shi mba gberen ityakerada ken Iliam i Sha Ave i Tar u Mexico la kpaa. Ngeren u Tom u Tartor u i gberen sha hanma uwer u ken zwa Maya la ka ngeren u hiihii u yange i due a mi ken ijô i ior mba ve lu marnya u Amerika la. Sha kpôô yô, ior udubu pue pue mba ve lamen zwa Maya man zwa Aztecs kua ijô igenegh mbá ken iyenge i mbapasenkwagh u Tartor iorov 572,530 mba ken tar u Mexico.

18 Semberee ne ior kpishi yevese ityav yem ken ityar igenegh, kpa mbagenev di yô mba yevese ka ican. Kwagh ne na yô ityar kpishi ngi a ior kpishi hen haregh ve hegen mba ve lamen ijô igenegh yô. Mbashiada mba Yehova mba eren tom u tesen ambaaior ne. U tesen ikyav yô, dugh zwa Italia kera yô ú zua a atôônanongo man iniongo ken ijô igen kposo kposo 22 ken tar u Italia. Semberee ne i nyôr makeranta a anmgbianev, i tese ve ijô 16, kua Iliam i Sha Ave i Italia la kpaa sha er kwagh ne una wase ve vea pase ior mba ve lamen ijô igenegh kwagh yô. Ken ityar igen kpishi kpaa, Mbashiada mba Yehova mba nôngon kwagh sha imba gbenda ne sha er vea pasen ior kpishi mba vé dugh ken ityar igenegh la kwagh yô. Een, sha iwasen i Yehova yô, zegeikpelaior ngi duen ken ijô kposo kposo.

“Sha Tar Sha Won Cii”

19, 20. Ka mkaanem ma Paulu ma nyi ma lu kuren sha mi sha gbenda u kpilighyol nyiana? Na mpase.

19 Apostoli Paulu lu nger kwagh ken derianyom u hiihii la kaa wener: “Ve ungwa ga shinii? Ve ungwa je: Imo ve samber sha tar sha won cii, akaaôron a ve kpaa za ar sha akighir a taregh.” (Mbaromanu 10:18) Aluer kwagh ne lu mimi nahan sha derianyom u hiihii la yô, hemba kan mimi nyian cii! Ior umiliôn umiliôn—man alaghga i gbe je ka hiin je ior ve ngee nahan ne—mba kaan ér: “[Me] wuese TER sha hanma shighe cii; iwuese Na ia lum ken zwa gbem.”—Pasalmi 34:1.

20 U seer yô, tom ne ngu hiden ijime ga cii. Iyenge i mbapasenkwagh u Tartor ngi seer a seer. Shighe u i lu tôôn u eren tom u kwaghpasen la kpaa ngu hemban ngeen a ngee. Mba hiden za sôron ior umiliôn imôngo, shi mba i lu henen Bibilo a ve kpaa mba udubu deri imôngo. Shi ior kpa mba a de u tesen isharen ga. Inyom i i kar la se zua a mseer u he u mba yange ve za M-umbur u ku u Yesu la kuma iorov 16,097,622. Sha kpôô yô, tom shi her vese. De se za nen hemen u dondon ikyav i anmgbianev asev mba i tev ve a ican kpoghuloo kpa ve til sha mimi her dông la. Se kpa se lu nen a ishimatseen i anmgbianev asev mba yange ve hii u eren Yehova tom kpoghuloo sha shighe u inyom i 1919 la je. Se cii se za nen hemen u eren kwagh u icam i orpasalmi yange wa wener: “Hanma kwagh u a lu a iôôn tsô yô, a̱ wuese TER. Haleluya” la.—Pasalmi 150:6.

[Footnotes]

^ Nenge ibaver i sha inyom sha peeji 28 zan zan 31 u magazin ne.

^ Ka Mbashiada mba Yehova ve gber ú ye.

Ú Fatyô u Pasen Kpa?

• Ka tom u nyi anmgbianev yange ve hii u eren ken inyom i 1919 la, man er nan ve tom ne lu zege tomo?

• Ka unô yange i kohol ve sha u ve wase u eren tom u pasen kwagh nee?

• Ka ityom i dedoo i nyi mbamishen man mbagenev mba ve lu eren tom ken ityar igenegh la yange ve ere?

• Ka ikyav i nyi nahan ú fatyô u hônon uwegh sha mi i i tese ér Yehova ngu veren tom u ior nav nyiana?

[Study Questions]

[Chart on page 28-31]

2003 SERVICE YEAR REPORT OF JEHOVAH’S WITNESSES WORLDWIDE

(See bound volume)

[Pictures on pages 24, 25]

Anzughul a ityav mbi tar cii mbi sha uhar va a mi la na Mbakristu lu a akperan ken ishima ér vea fatyô u eren tom u kwaghpasen la ga ze

[Credit Line]

M-bughur: U.S. Navy photo; mbagenev: U.S. Coast Guard Photo

[Pictures on pages 26, 27]

Zegeikpelaior ia due ken hanma nongo man hanma zwa cii