Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Mbampin mba Mbaôron Takerada Ne Ve Pin La

Mbampin mba Mbaôron Takerada Ne Ve Pin La

Mbampin mba Mbaôron Takerada Ne Ve Pin La

Ruamabera Lumun ér Orkristu Nana̱ Penda Uwegh sha Bibilo ken Atejir Nana̱ Bum ér Nana Ôr Kwagh sha Mimii?

Gba u hanma or nana tsua kwagh u nana er sha kwagh ne iyol i nan. (Mbagalatia 6:5) Nahan kpa, ma ijiir ngi ken Bibilo jighilii i i yàngè or u bumun ken atejir ér nana ôr kwagh u mimi, ga.

M-bum u bumun lu kwagh u i eren wuee sha ayange a tsuaa la yô. U tesen ikyav yô, Mbagrika yange ve kende uwegh sha, shin ve kôr uwegh sha atse a nanden nagh shighe u vea bumun yô. Orromanu yange nana̱ nguren bumun yô, nan kôr iwen ken uwe nan bum nan kaa ér: “Aluer mea nyie or sha apera er [aôndo] Jupiter a lu kuran gar man iyouutya ne yô, a̱ ta akaa a dedoo cica cii a̱ gba ica a mo di er m te iwen i m kusu ken uwe ne kera nahan.”—Cyclopedia of Biblical, Theological, and Ecclesiastical Literature, sha ikyev i John McClintock man James Strong, Tihi u sha uhar, peeji 260.

Aeren angan nahan lu akav a tesen isharen i orumace i i̱ tese ér nan kav ér aôndo ngu u á nengen aeren a uumace shi a lu a tahav mbu ôron ve ijir la. Hii sha ayange a tsuaa la je, mbacivir Yehova sha mimi kav er a fe kwaghôron man ieren ve kpaa yô. (Anzaakaa 5:21; 15:3) Yange ve bum sha ishigh ki Aôndo, shin á er shiada sha m-bum ve la. U tesen ikyav yô, Boashi man Davidi man Solomon kua Sedekia cii yange ve bum. (Rutu 3:13; 2 Samuel 3:35; 1 Utor 2:23, 24; Yeremia 38:16) Shi ior mbagenev yange ve kaa a mbacivir Aôndo ér ve bum a ve, nahan ve bum a ve je. Kape Aberaham man Yesu Kristu kpa ve er je la.—Genese 21:22-24; Mateu 26:63, 64.

Ashighe agen yô or u nan lu bumun sha ishigh ki Yehova la yange nan er ikyav shighe u nan lu bumun la. Aberam (Aberaham) kaa a tor u Sodom wener: “M kende uwegh agh sha, sha TER Aôndo Uhembansha u A gbe Sha man tar” la. (Genese 14:22) Ortyom u lu lamen a profeti Daniel la “kende uwegh nagh ku yanegh man uwegh nagh ku imesegh sha . . . bum Un u A lu uma gbem la.” (Daniel 12:7) Aôndo iyol na kpa i ôr kwagh na ér á kende uwegh nagh sha, á bum.—Duteronomi 32:40; Yesaia 62:8.

Ruamabera yàngè m-bum u bumun ga. Nahan kpa, saa Orkristu nana bum keng ve nana ôr hanma kwagh u nan soo u ôron ga. Yesu kaa ér: “ ‘Een’ wen a̱ lu ‘een’ heregh, man ‘ei’ wen kpaa, a̱ lu ‘ei’ heregh.” (Mateu 5:33-37) Orhenen Yakobu kpa ôr kwagh nahan. Zum u Yakobu kaa ér “de bumun nen ga” yô, lu tan a ta cin sha kwagh u gban di bumun sha akaa a ikyoo ga la. (Yakobu 5:12) Yesu shin Yakobu cii ve kaa ér u or bumun sha u ôron mimi ken atejir la ka kwaghbo ga.

Kpa, aluer i kaa a Orkristu ken atejir ér nana̱ bum ér nana ôr kwagh u mimi di ye? Aluer nana nenge a doo nan yô, nana bum. Shin a fatyô u nan na̱n ian ér nana̱ pase gbar gbar ér nana er aie ga.—Mbagalatia 1:20.

Shighe u i gbe u kenden uwegh sha shin pendan uwegh sha Bibilo ken atejir bumun yô, alaghga Orkristu nana soo u eren nahan. Nana fatyô u umbur akav a a lu ken Ruamabera a tesen ér ngise la kpa shighe u or a bumun yô nan er ikyav. Orkristu nana umbur ér kwagh u a lu tamen yô ka m-bum u nan lu bumun sha ishigh ki Aôndo ér nana ôr kwagh u mimi la, ú ngu wer ka ikyav i eren shighe u nan lu bumun la ga. Imba m-bum la ngi beerkwagh ga cii. Aluer Orkristu nenge ér nana na mlumun sha mpin u i pin nan yô, shi nana̱ umbur kpaa ér nan vande bumun ér nana ôr kwagh u mimi, man gba u hanma shighe cii kpa Orkristu nana ôron kwagh u mimi.