Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Mbamaren, Ver Nen Ishima Sha Dyako Yen I Injaa Ne

Mbamaren, Ver Nen Ishima Sha Dyako Yen I Injaa Ne

Mbamaren, Ver Nen Ishima Sha Dyako Yen I Injaa Ne

“Kwaghfan kor or . . . kor uma u or u nan lu a mi la.”—Orpasenkwagh 7:12.

1. Er nan ve i doo u mbamaren vea nenge ônov vev ér mba iyua?

 MBAMAREN ka ve mar wanye nan wa alegh a iyolough er ve nahan shi nan bee ve sha ieren kpaa. Bibilo kaa ér ônov ka “dyako u TER A ne yô.” (Pasalmi 127:3) Er Yehova a lu Or u Nan Uma yô, mbayev ka mba nav, kpa ngu a gema ve a wa sha ikyev i mbamaren ér ve nengen sha a ve. (Pasalmi 36:9) Nahan, ne mbamaren, ne mba eren a iyua i̱ injaa i̱ Aôndo á ne ne la nena?

2. Manoa yange er nyi zum u a ungwa loho ér a mar un wan yôô?

2 Sha mimi yô, doo u mbamaren vea ngohol iyua i í ne ve la a iyol hiden a mi jime shi vea wuese un u a ne ve i̱ la kpaa. Manoa Oriserael kpa yange wuese kpishi zum u ortyom ugen va kaa a kwase na ér una wa iyav yô. Kwagh ne er anyom kar hegen hemba er 3000 nahan. Er Manoa ungwa loho u dedoo ne yô, sôn Aôndo kaa wener: “Tere, shi na or u Aôndo u U tindi un la, a̱ shi a̱ va her a vese, a̱ va ôr se kwagh u sé er a wanakiriki u á mar la.” (Mbaajiriv 13:8) Mbamaren, kanyi ne hen sha ieren i Manoa nee?

Gba u Mbamaren Vea Hemba Keren Iwasen hen Aôndo Hegen Cii

3. Er nan ve i gbe hange hange u mbamaren vea ker iwasen hen Aôndo hegen sha er vea yese ônov veve?

3 Gba hange hange u mbamaren vea ker iwasen hen Aôndo hegen sha er vea yese ônov vev yô. Sha ci u nyi? Ityôkyaa yô, i daa Diabolo kua mbatyomov nav cii sha i gbihi ve shin tar. Nahan Bibilo wa se kwagh ér, “kwagh á gema á tser tar man zegemnger gadia diabolo sen shin ven, ishima vihi un tsung gadia a fa er shighe na a kera vese ga yô.” (Mpase 12:7–9, 12) Bibilo shi pase se kwagh ugen ér Satan “ngu zenden er begha u tan kume nahan, keren or u una ya yô.” (1 Peteru 5:8) Ubegha mba hembe kôron ishôso i kiriki i i lu a mpe iyol shio yô. Nahan er Satan a lu zenden er begha u tan kume nahan yô, mbamaren mba ve lu Mbakristu yô ve sôn Yehova a tese ve gbenda u vea kura ônov vev yô. Ú nenge sha afatyô wou u kuran ônov ou nena?

4. (a) Aluer ormaren fa ér ma begha ngu ningir hen haregh u nan yô, kanyi i gbe u nana ere? (b) Kanyi i gbe u mbayev vea lu a mi ve una kura ve?

4 Aluer ú fa wer ma begha ngu ningir hen haregh wou yô, ú hemba veren ishima sha ônov ou a nyityô kwagh igen cii. Satan ka or u vihin ior. Ka a shi nôngon wener una vihi ior mba Aôndo, nahan Aôndo a̱ gema ijime a ve. (Yobu 2:1–7; 1 Yohane 5:19) Ior mba i lu Satan ican ga u vihin ve yô, ka mbayev mba kiriki. Kwagh u una wase mbayev ve vea palegh ameen a Diabolo yô, gba u vea fa Yehova shi vea ungwan imo na kpaa. Sha nahan yô, gba hange hange u vea lu a mfe u Bibilo. Yesu kaa wener: “Man uma u tsôron yô, ka u ve̱ fa U, We Aôndo u mimi tswen, man shi Un u U tindi la, ka Yesu Kristu.” (Yohane 17:3) Shi doo u mbayev vea lu a kwaghfan—inja na yô, vea lu a mfe u kaven kwagh u i lu tesen ve la shi eren sha mi kpaa. Doo u ne mbamaren ne tesen ônov enev mimi sha gbenda u mayange je vea hungur ga yô, gadia, ‘kwaghfan kor uma u or u nan lu a mi la.’ (Orpasenkwagh 7:12) Ne mbamaren, ne tese ônov enev nena?

5. (a) A tese mbayev kwaghfan nena? (b) Takerada u Anzaakaa pase ér kwaghfan ngu a inja nena?

5 Mbamaren vea fatyô u ôron ônov vev Mkaanem ma Aôndo ér ve ungwa, man kape i gbe u vea eren vough je la. Nahan kpa, u mbamaren wasen ônov vev ér Yehova a doo ve ishima shi ve ungwan imo na la saa sha u ôron ve Mkaanem ma Aôndo tseegh tsô ga; kwagh ne kua u wasen ve u kaven kwagh u ve lu henen la kpa ker. U tesen ikyav yô: Alaghga ormaren wa wan u nan kwagh ér aluer nan ngu peren gbenda yô, nana yenge vegher gbenda ne man vegher la cii ve nana per ye. Er i kpen wan nan kwagh nahan kpa, adooga kwagh a gba nan sha kwaghwan la ga. Sha ci u nyi? Alaghga mba fe umbur nan ér kwaghhendan a ta sha a nan aluer nan de gbenda wanger ga tsô nan per la ga, gayô mba umbur nan aikyôr u nana er aluer nan er “ibumegh” shighe u nan lu peren igbudu la sha gbenda u a cier nan iyol ga. Sha mimi yô, ka i tôô shighe u wan or kwagh shi i gba u or u nan lu wan or kwagh la nana lu a ishimawan. Nahan kpa, kwaghfan ngu a wase or kpen kpen! Sha nahan yô, Bibilo kaa ér: “Igbenda [i kwaghfan] ka igbenda i dedoo je, igbenda na cii kpaa ka i bem. Ngu kon u uma sha ci u mba ve ker [ave] sha mi la; or u nan kusu un yô, saan nan iyol.”—Anzaakaa 3:13–18; 22:15.

Ityesen I Í Ne Kwaghfan Yô

6. (a) Er nan ve ashighe kpishi mbayev ka ve er kwagh u kpeghee? (b) Ka num u nyi u lu zan hemene?

6 Ashighe kpishi, mbayev ka ve er kwagh u kpeegh, kpa u ngu wer ka tesen ve kwagh u sha mi ga ze ga, ityôkyaa yô, ityesen i i tesen ve la kôr ve ken ishima ga. Diabolo ngu nôngon kpoghuloo ér una ya mtsera sha asaren a mbayev. Ngu meen ve sha aeren a tar, a Aôndo a vende a la. Shi ngu nôngon u kôron ave sha mhen ve u bo u i mar ve a mi la sha u meen ve ér ve er kwaghbo. (Genese 8:21; Pasalmi 51:5) Nahan mbamaren ve fa ér Satan ngu tan num sha mbamhen mba ônov vev sha u meen ve.

7. Er nan ve u ôron wanye kwagh u shami shin u bo la tseegh i kom ga?

7 Ashighe kpishi mbamaren ka ve ôr wan ve kwagh u shami man u bo, nahan ve hen ér ve tese nan inja i dedoo. Alaghga vea kaa a wan ve ér nana de eren aie ga, shin nana de iin shin yaven a nomsoor shin kwase u nan lu a vôso nan ga la ga. Nahan kpa, hemba kan a inja u wasen wanye la u fan ityôkyaa i i ne ve i gbe u nana kuran atindi la yô, doo u nana gban kuran á di tsô ér mbamaren mban nan kaa ér nana kuran á ga. Ka Yehova a we atindi la ye. Nahan doo u a tese nan nana fa ér aluer nan ngu kuran atindi a Aôndo yô, a wase nan kpishi je.—Anzaakaa 6:16–19; Mbaheberu 13:4.

8. Ka ityesen i nyi ia wase mbayev vea er kwagh sha kwaghfana?

8 Doo u shi wasen wanye nana fa ér Orgbanakaa ngu u kwaghfan na a hembe u hanmaor cii yô. A fatyô u tesen nan akaa a kpilighyol á Aôndo a gbe sha man a a gbe shin tar la, shi tesen nan akaauma a Aôndo a gbe, a lu atô kposo kposo man or u ka nan na ve ura u nôô, inyom i av shi hii a va la kpaa. (Mbaromanu 1:20; Mbaheberu 3:4) Shi ka a inja u tesen wanye nana fa ér nan doo Aôndo ishima, nahan á na Wan Na ér a va kpe sha ci u nan sha er nana zua a uma u tsôron yô; nahan gba u nana ungwan imo i Aôndo sha er nana na a saan Aôndo iyol yô. Aluer i tese wanye akaa ne vough vough nahan yô, ka keng a sar nan u civir Yehova, aluer Diabolo ngu nôngon u yangen nan ér nana de civir Aôndo ga je kpaa.—Anzaakaa 22:6; 27:11; Yohane 3:16.

9. (a) Gba u a tese wanye kwagh nan ve una kura nana? (b) I wa mbamaren kwagh ér ve er nyi, man kwagh ne wa nyi man nyi kere?

9 Cii man i tese wanye kwagh a̱ wase nan shi ishima i̱ mgbegha nan u eren kwagh u vough yô, gba u a tese nan kwagh la shighe naleghaa, shi a ver ishima sha ityesen la, shi a ver shighe u tesen nan kpaa. Gba u mbamaren vea ker iwasen hen Aôndo ve vea tese ônov vev doo doo ye. Bibilo kaa ér: “Ne uter . . yese nen [ônov enev] sha mkôôm man kwaghwan u Ter.” (Mbaefese 6:4) Inja i kwaghôron ne ér nyi? Ken zwa Grika yô, inja i ishember i “kwaghwan” ér “u wan ishima kimi.” Nahan mba taver uter asema ér ve wa mhen u Yehova ken asema a mbayev vev. Aluer mbayev mba a mhen u Yehova yô, una kura ve kpen kpen! Aluer i tese mbayev mbamhen mba Aôndo man mbaawashima nav ve kôr ve saa a mi yô, una kura ve sha inja i dang.

Dooshima a Mgbegha Ú u Yesen Wan Wou

10. Kanyi ia wase ne mbamaren ve ne yese wan wen sha gbenda u injaa?

10 Cii man ne mbamaren ne er sha isharen yen i yesen mbayev enev la doo doo yô, gba u ne sue iniôngon yen la sha dooshima. Kwagh u vesen u una wase ne mbamaren yô, ka u lamen a mbayev enev kundu kundu. Ker shighe lam a mbayev ou, fa mbamzeyol vev, shi fa mbamhen vev kpaa. Yila wan wou tema a nan er ter a wan nahan, lam a nan sha kwaghfan. Er ú lu lamen a nan yô, alaghga nana ôr ú ma kwagh u una kpiligh we iyol u ungwan yô. Aluer nan ôr ú kwagh a kondo ú iyol kpa, de been ishima you a nan ga. Kundu ishima, kegh ato a nan, nana̱ ôr ú hanma kwagh ken mhii zan zan ken mkur.

11. Mbamaren vea wa mhen u Aôndo ken ishima i wanye nena?

11 Alaghga ne mbamaren ne mbá tesen mbayev enev atindi a Aôndo a nger ken Bibilo a vende ér i de eren ijimba ga la, alaghga je yô, ne tese ve acin imôngo je. (1 Mbakorinte 6:18; Mbaefese 5:5) Alaghga kwagh ne wase ve u fan kwagh u Yehova a soo man kwagh u a soo ga yô. Nahan kpa, gba u a tese mbayev ve fa kwagh u Yehova a soo tseegh tsô ga, a tese ve a hemba nahala. Doo u a tese ve ve fa er atindi a Yehova a lu a inja yô. Gba u a wase ve ve fa dedoo ér atindi a Yehova doo shi nga a inja kpaa, nahan u se kuran a la ka kwagh u vough man u dedoo u i gbe u se eren yô. Ka u tesen mbayev Ruamabera sha u ve henen kwagh er Yehova kpa a henen nahan la ve a fatyô u kaan ér mba wan mhen na ken a ve ye.

12. Ormaren nana tese wanye u lun a mnenge u vough sha kwagh u yavaor nena?

12 Zum u ú lu lamen a wan wou sha kwagh u yavaor yô, ú fatyô u pinen nan wer: “Ú hen wer aluer se mba kuran tindi u Yehova a we ér se de yaven a or u se vese nan ga la yô, una yange se msaanyolo?” Taver nan ishima nana ôr ú mhen u nan sha kwagh la. Kwagh ugen yô, zum u ú lam a wan wou sha kwagh u gbenda u kpilighyol u maren u Aôndo a ser a ver la ú bee yô, ú fatyô u pinen nan wer, “Ú hen wer Aôndo wase u dooshima ne una wa atindi a a yange se u ember uma he? Shin ú hen wer a wa atindi ér a na se msaanyol shi a kura se?” (Pasalmi 119:1, 2; Yesaia 48:17) Pine wan wou mbampin mban nahan kegh ato ungwa kwagh u nana ôr la sha er ú fa ishima i nan yô. Ú ungwan a nan cii yô, tese nan ikyav sha ior mba ve er ijimba ve í ve ve a mbamzeyol kpishi yô. (2 Samuel 13:1–33) Aluer ú tese wan wou lumun a mnenge u Aôndo a nengen kwagh la yô, ú wase nan kpishi u wan mhen u Aôndo ken nan. Nahan kpa, kwagh ugen kpa ngu u i gbe u ú er yô.

13. Kanyi nahan wanye nana fa sha kwagh u Yehova ve ishima ia hemba mgbeghan nan u ungwan imo na?

13 Sha mimi yô, doo u ú tese wan wou akaabo a a er nan aluer nan hemba Aôndo ato la tseegh tsô ga, kpa doo u shi pasen nan er ieren i nan ia bende a Yehova yô. Bugh Bibilo tese nan nana nenge er se fatyô u bamen Yehova zum u se hembe un ato yô. (Pasalmi 78:41) Ú ôron nan ú been yô, pine nan wer, “Er nan ve a doo ú u bamen Yehova ga?” Gba sha mi pase nan wer: “Satan, orihyom u Yehova kaa un imbwase ér se mba civir Yehova sha ci u mkpeyol wase, ka sha ci u a doo se ishima yum ga.” Tese nan ikyav sha Yobu, er yange civir Aôndo sha mimi, nahan na saan Aôndo iyol, kpa gema tese Satan ér imbwase na la ka aie yô. (Yobu 1:9–11; 27:5) Doo u ú wase wan wou nana fa ér ieren i nan ia na a saan Yehova iyol gayô ia vihi un a vihi ishima ker. (Anzaakaa 27:11) Ne fatyô u tesen mbayev enev akaa a injaa ne man agenegh kpishi ken takerada u Hen Kwagh sha Ikyev i Ortesen Uhemban La. *

Injar i Dedoo i Tesen Mbayev

14, 15. (a) Ka akaawan a ken takerada ú Ortesen la a nyi a mgbegh mbayeve? (b) Ka kwagh u dedoo u nyi ú zough a mi sha u tesen mbayev takerada ne? (Nenge akwati u a lu sha peeji 30 la kpaa.)

14 Tertamen ugen ken tar u Croatia yange ôr wan u wan na ugen u lu anyom ataankarahar takerada u Ortesen la ér a ungwa. Tertamen ne nger mkaanem ma wan na shon ôr un sha kwagh u takerada ne. A kaa wener: “Ngôm yange tindim ityom kpa m venda kera. Kpa, m va hide m umbur ityough ki ki kaa ér, ‘U Ungwan Kwagh La Kor Uma Wou’ la. Nahan m hide m za kaa a ngôm mer me za ityom la.” Orgen vea kwase na ken gar u Florida ken tar u Amerika di yange ve ôr ityough ki takerada la ki ki kaa ér, “Er I Hii Ve I Doo u Se Eren Aie Ga Yô” la. Nahan ve kaa ér: “I pine mbayev mbampin ken takerada la mba vea mgbegha ve ve vea ôr kwagh u a lu ve ken ishima shi vea lumun ibo i alaghga ma ve lumun ga yô.”

15 Takerada u he u i yer zevera ér Ortesen ne ngu a ufoto ker hemba 230. Shi hanma foto yô i na un iti, gayô i nger asember hen kpe u pasen foto shon. Ngô ugen wuese takerada ne kaa wener: “Wan wam ka una ngure kenger foto u a doo un ken takerada ne je á soo wener i kar her kera ga. Ufoto mbara dooashe tseegh ga kpa ve wa mbayev akaa a injaa, shi i kpera ve sha gbenda u vea na wanye u pinen mbampin. Wan wam yange nenge foto u i kper wanye nan lu nengen televishen ken ime la, nahan pinem wener, ‘Mama, kanyi wan la a lu erene?’ pine mpin ne sha ikyenge i̱ i̱ tese ér mimi je, á nenge a kwagh shi un.” Ngeren u i nger hen kpe u foto shon kaa ér: “Ka an nana fatyô u nengen hanma kwagh u se lu eren ciilii?”

Ityesen i Í Lu a Inja Nyian Yô

16. Ka kwagh u hange hange u nyi i doo u a tese mbayev nyiana, man ka sha ci u nyi?

16 Doo u a tese mbayev ve fa gbenda ú vough ú í gbe u eren a ilyeghegh ki hen ikyum la, man er í gbe u a nzughur a ki ga yô. Nahan kpa, ka zange u lamen a mbayev sha kwagh ne ga. Kwase ugen u tôôn abaver kaa wener, un vese sha shighe u ior soon u ôron kwagh teren alegh a hen ikyum cuku kpaa ga yô. Á nger á ôr kwagh u tesen mbayev nav wener: “M ngu nôngon mer me dugh kunya u m lu a mi u teren alegh a hen ikyum la ken mo kera.” Mimi je, ka a va sha kwagh u lamen a mbayev sha kwagh u yavaor yô, i lu mbamaren mbagenev kwagh u kunya. Ka ve nenge ér iliam la ia wase wanye ga. Nahan kpa, mba ve numbu mbagenev a alegh a hen ikyum la ka ve vihi anye u nan fe kwagh môm sha kwagh u alegh ne ga la. Takerada ú Hen Kwagh sha Ikyev i Ortesen Uhemban La ôr kwagh sha kwagh ne paase paase man sha inja kpaa. U ôron wanye kwagh u alegh a hen ikyum la vihin wanye ga, ka u pasen nan kwagh u á ga kuaa la a vihin nan ye.

17. Takerada ú he ú Ortesen la wase mbamaren u tesen mbayev vev kwagh u yavaor nena?

17 Ityough ki sha 10 ki takerada u Ortesen la ôr kwagh u mbatyomov mbaaferev mba yange ve undu ijiir ve sha ve va shin tar ve va er kasev ve mar ônov a ve la, nahan i pine mpin hen ikyumhiange igen ken ityough ki shonov ér: “Kanyi ú fe sha kwagh u yaven a kwase?” Í na mlumun sha mpin ne taver ga, shi í na un sha inja kpaa. Ityough ki sha 32 kira di tese er a kura mbayev sha ikyev í ior mba ve numbu mbagenev a alegh a hen ikyum la yô. Ior kpishi nger mba ve gber takerada ne washika wuese ve ér ityesen ne ka i injaa kpishi. Ngô ugen kaa wener: “Sati u a kar la, wan wam Javan za iyouci u za nengen a ortwer. Nahan ortwer shon pine un ér una fa aluer sea pase un gbenda u vough u eren a ilyeghegh ki hen ikyum la, man er i doo u nzughur a ki ga yô. Javan kaa a na ér mbamaren nav tese un kwagh sha mi ken takerada u he ne, nahan doo ortwer la kpen kpen.”

18. Takerada ú Ortesen la ôr ér nyi sha kwagh u ieev mbi mbi til sha ityough ki tar laa?

18 Ityough ki gen ken takerada la ôr kwagh u Bibilo i̱ er sha kwagh u mbayevikyaior Mbaheberu utar yô. Mbayevikyaior mban lu Saderaki man Meshaki man Abedi-nego. Yange i kighir ve ér ve gure inya ve civir eev mbu mbu lu ikyav i Tar u Babilon la, kpa tativ venda. (Daniel 3:1–30) Er í er ken takerada ú Ortesen la ér eev mbu civir ka kwagh môm a u sughun tuta nahan kpa, mbagenev yô, nenge ér ka kwagh môm ga. Nahan kpa, ungwa ase kwagh u mbangeren magazin u i yer ér U.S. Catholic yange ve tôv or u tôôn abaver Edward Gaffney ve ôr yô. Á kaa wener sha yange i̱ hiihii i̱ wan na u kwase hii zan makeranta la, za dugh makeranta va nyer hen ya yô, va kaa a na ér un hen “msen u he ken makeranta,” nahan un kaa a na ér á kimbir msen la una ungwa. Gaffney za hemen kaa wener, “Á penda uwegh nagh sha vanger, maa á gba a mi ôron vangertiôr wener, M tôndozwa mer me na uma wam cii sha tuta la. . . . ” Gaffney shi kaa wener, “M ongo nahan yô, ishima maa baver mo. M umbur mer kwagh u Mbashiada vande ôron mo sha kwagh ne la ka mimi. Sha ci u ka i hii tesen wanye u civir tuta hen makeranta shighe u nan nyer makeranta la je, í tôô kwagh ne hingir kwagh u vesen, u or nana̱ soo shin nana̱ soo ga kpa nana er yô.”

Iniôngon You Ia Saa Ga

19. Ka injar i nyi mbamaren vea sunda sha u tesen mbayev veve?

19 Iniôngon you i tesen mbayev ou la ia saa mayange ga. Ngô ugen yange haa mliam ashe zum u á ôr washika u wan na u a lu ken gar u Kansas, ken tar u Amerika yange nger un yô. Wan shon kaa wener: “Doom kpishi sha gbenda u i tsaham, m keren akaa a zan uma wam iyol yum ga la. Sha kpôô yô, we man Baba cii ne kuma iwuese.” (Anzaakaa 31:28) Takerada u Hen Kwagh sha Ikyev i Ortesen Uhemban La ua wase mbamaren kpishi u tesen mbayev vev sha er vea ver ishima sha ônov vev mba ve lu dyako u injaa u i ne ve la yô.

20. Kanyi i gbe u mbamaren vea umbur hanma shighe ciili, man kwagh ne una wase ve u eren nyi?

20 Mbayev asev ve kuma u se na ve shighe wase cii, shi se gema ishima yase cii se har sha a ve, shi se nôngo kwagh se gema ijime se gema ikyum sha ci ve kpaa. Vea zer lun iyev gbem ga. Nahan luun vea ve sha hanma ian i i dugh cii, shi wasen ve kpaa. Mayange je ú vaa afanyô ga cii. Kwagh wou una hemba doon ve ishima cii. Hanma shighe yô, umbur wer, mbayev ou ka iyua i Aôndo a ne ú yô. Man dyako ne ka i̱ injaa je gande! (Pasalmi 127:3–5) Nahan eren a ve er i doo u ú er a iyua i Aôndo a ne ú yô, eren a ve sha gbenda u Aôndo una va pine ú er ú yese ve la kpa, ú fatyô u ôron un yô, gadia una pine ú kwagh ve kpee je!

[Footnote]

^ Ka Mbashiada mba Yehova ve gber ú ye. Ôr ityough 40 ki takerada ne, ki kaa ér, “Kwagh u Se Er Ve A Saan Aôndo Iyol Yô.”

Ú Na Mlumun Wer Nyi?

• Er nan ve i gbe hange hange u mbamaren vea hemba veren ishima sha mbayev vev hegene?

• Ka ityesen i nyi nahan i ne kwaghfana?

• Ka akaa a hange hange a nyi i gbe u ú lam vea mbayev ou sha mi nyiana?

• Takerada ú Ortesen la wase mbamaren u tesen mbayev vev nena?

[Study Questions]

[Box/Pictures on pages 30, 31]

Takerada sha ci u Hanmaor Cii

Yange i er takerada u Hen Kwagh sha Ikyev i Ortesen Uhemban La ér u wase mbamaren kua ior mbagen u ôron shi tesen mbayev akaa a Yesu Kristu tesen la. Kpa, mbaganden mba ve er takerada ne gema wuese kwagh u ve hen ker la je gande.

Orgen ken gar u Texas, ken tar u Amerika kaa ér: Takerada u “Hen Kwagh sha Ikyev i Ortesen Uhemban La doo u ôron kpen kpen, ua fatyô u mgbeghan hanmaor u eren kwagh u dedoo, nana lu anyom 76 er mo nahan je kpaa. M sugh ne kpishi, kwaghngeren ne due hen or u nan civir Yehova hii yev je yô.”

Kwase ugen ken gar u London, ken tar u Ingila kaa ér: “Ufoto mba dedoo mba i kper ken takerada la vea kôr mbayev man mbamaren ken asema. Mbampin mba ve lu ker, man gbenda u i pin ve sha adondo adondo, kua gbenda u i pase akaa agen a a taver u kaven la kpaa doo je gande, akaa inja er ngeren u a kaa ér ‘Gbenda u Yange i Kura Yesu Yô’ u a lu ken ityough 32 la nahan.” A mase kuren wener: “Shin er i er takerada ne sha ci u mbayev mba Mbashiada mba Yehova nahan kpa, m hen mer aluer atica man ior mbagenev kpa zua a kôpi u takerada ne yô, a doo ve je a gande. M ngu a ishima veren u yaren tom a takerada ne hii nyian zan zan yem ken hemen.”

Kwase ugen ken gar u Massachusetts, ken tar u Amerika ôr kwagh u “ufoto mba i er ve sha inja sha inja” kpishi la. A kaa ér: “M nenge mer shin er i er takerada ne sha ci u mbayev nahan kpa, akaa a ú tim sha mi la aa fatyô u wasen se mbaganden kpaa u henen sha mlu wase vea Yehova.”

Kwase ugen ken gar u Maine, ken tar u Amerika wuese takerada ne kpen kpen. A kaa wener: “Takerada ne ngu sha ci u mbayev tseegh ga, ngu sha ci wase kpaa, gadia se cii se mba mbayev mba Aôndo. Ú ôr akaa za kua sha akaa a m vande fan mer nga ga yô. Shi ú mgbegham ishima ker shi ú nam bem ishima kpaa. Kam er m ngu ikyua a Yehova er Terem nahan. A shirim ikyav mbi m tee ken ishima anyom imôngo la shi a gema a pasem mbaawashima nav wanger je kôr inya.” Kwase shon mase kuren wener: “M ngu kaan a hanma or mer, ‘Ôr takerada ne.’ ”

Shi kwase ugen ken gar u Kyoto ken tar u Japan di tindi a ishughun wener zum u un hii u tesen ônov mba mbayev nav takerada ne yô, ve pine un mbampin anza er “ ‘Kanyi kwagh wan la a lu erenee? Er nan ve i lu zôhôn a wan laa? Kanyi ngô na a lu erenee? Kanyi di anyam ne a lu erenee?’ Ú tese akaa a se soo u fan kwagh sha mi yô, nahan ú doom hemba nyityô takerada u u lu hen ijiir i veren ityakerada cii.”

Ter ugen ken gar u Calgary ken tar u Kanada kaa wener yange un ngohol a ngohol takerada la nahan, maa un hii u ôron ú vea mbayev nav uhar, u kwase lu anyom ataratar man u nomso lu anyom ataankaranyiin. Akaa ér: “Takerada ne doo ve ishima kpishi. Mbayev av yange ve ver ishima zulee, ve na mlumun sha mbampin ken asema ve. Kwagh henen la maa ve iyol gadia takerada la na ve ian i ôron kwagh u a lu ve ken asema yô. Saan ve iyol je yô, hanma tugh wan wam u kwase ngu a kaa ér un soo u henen takerada u he la.”

Ter ugen hen kwagh a wan na kwa môm ken takerada ne been yô, a kaa ér: “Mo vea wan wam se tema imôngo yô, se ôr kwagh u Yehova man mbaawashima nav shighe gôgônan. Lu a mbampin kpishi mba a zough a mi ken takerada la yô. Wan wam kaa a mo ér saa kper shi akaa ér ‘Baba, shi se lam sha kwagh ne sha iyange igen ga? M ngu a mbampin kpishi man m soo u fan hanma kwagh sha kwagh u Yehova.’ Zum u a ôr kwagh ne yô, mliam haam ashe.”

[Picture on page 27]

Mbamaren, ikyav i Manoa la tese ne nyi kwagha?

[Picture on page 28]

Ne ikyaior, ne hen nyi sha ikyav i igyumior i Mbaheberu mbautar laa?

[Picture on page 29]

Ufoto mba ken takerada ú “Ortesen” la man ungeren mba i nger her la ka ikyav mbi vesen mbi tesen mbayev

[Picture on page 29]

Anania ngu eren Peteru aie ér nyi?

[Picture on page 29]

Ka an nana fatyô u nengen hanma kwagh u se eren ciili?