Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

“Mnder U Hiihii” La Ngu Zan Hemen Hegen!

“Mnder U Hiihii” La Ngu Zan Hemen Hegen!

“Mnder U Hiihii” La Ngu Zan Hemen Hegen!

“Mba ve kpe ken Kristu la vea vande nderen.”—1 MBATESALONIKA 4:16.

1, 2. (a) Ka ishimaverenkeghen i nyi i lu sha ci u mba ve kpe laa? (b) Hii nan ve u ne jighjigh a mnder u shin ku laa? (Nenge ngeren u shi kpe la.)

 “MBAUMAV fa er vea kpe yô.” Hii shighe u Adam er isholibo la je mkaanem man ma kuren sha mi vough. Nahan hii shighe la je, hanma or u i mar nan yô, nan fa ér yange nana kpe keng. Sha nahan yô, ior kpishi ka ve saa pinen ér: ‘Ka nyi ka i er se shighe u se kpe laa? Mbakpenev jim yô, mlu ve ngu nena?’ Bibilo na mlumun ér: “Mbakpenev yô, fa ma kwagh ga.”—Orpasenkwagh 9:5.

2 Ishimaverenkeghen ngi sha ci u mba ve kpe la je he? Een. Jighilii yô, saa ishimaverenkeghen ia lu sha ci ve keng ve kwagh u Aôndo yange wa ishima sha ci u uumace sha hiihii la una kure ye. Ken uderimbaanyomov mba ve kar ne, mbatomov mba Aôndo mba mimi na jighjigh a ityendezwa i Yehova a er sha kwagh u Vor u ua tim Satan shi ua sôr akaa a a vihi la. (Genese 3:15) Mbakpishiv ken a ve kpe hegen. Nahan saa a nder ve keng ve vea nenge er ityendezwa ne kua uityendezwa mba Yehova mbagenev ve kur sha mi ye. (Mbaheberu 11:13) Imba kwagh ne ia fatyô u eren je kpa? Een ia fatyô. Apostoli Paulu kaa ér, ‘Ka va nderen mbaperapera kua mba ve lu perapera ga la shin ku.’ (Aerenakaa 24:15) Paulu yange nder wanyekwaor ugen shin ku, iti na ér Utiku. Yange osough sha windou u sha kpoyou u sha utar va gba shin inya, i “tôô un kpenegh.” Ka or u masetyô ken iorov mba utaankarunyiin mba i er kwagh ve ken Bibilo ér i nder ve shin ku je ne.—Aerenakaa 20:7-12. *

3. Mkaanem ma Yesu ma i nger ken Yohane 5:28, 29 la sur u ishima nena, man ka sha ci u nyi?

3 Kwagh u iorov mba utaankarunyiin mba i nder ve shin ku la wase se u nan mkaanem ma Paulu ne jighjigh. Mbamnder mban seer taver jighjigh u se ne mkaanem ma Yesu yange kaa ér: ‘Shighe ngu van u mba ve lu shin iwar cii vea ungwa imo [i Yesu], vea due kpaa’ la. (Yohane 5:28, 29) Mkaanem man ka ma kundun iyol kpen kpen! Shi ma sur ior umiliôn imôngo mba ior vev ve saa ku la asema je zua ga!

4, 5. Ka mbamnder mba shin ku mba nyi Bibilo i er kwagh ve, man ka u hana se time sha mi ken kwaghhenen nee?

4 Ior kpishi mba a nder ve la vea hide a lu uma shin tar u bem una dumbur ker, zum u Tartor u Aôndo ua hemen la. (Pasalmi 37:10, 11, 29; Yesaia 11:6-9; 35:5, 6; 65:21-23) Nahan kpa, a vande nderen mbagenev cii ve a mase nderen mba vea lu uma shin tar la ye. Hiihii yô, yange gba u a nder Yesu Kristu shin ku sha er una za na Aôndo injar i nagh ku na sha ci wase la yô. Yesu yange kpe i nder un ken inyom i 33 la.

5 U dondon yô, a nder mba i shigh ve mkurem, ve lu “Iserael u Aôndo” la. A nder ve vea za kohol Ter Yesu Kristu sha, vea “lu a Ter gbem.” (Mbagalatia 6:16; 1 Mbatesalonika 4:17) I yila kwagh u una za hemen ne ér “mnder u hiihii.” (Mpase 20:6) A nderen mban a been yô, shighe u nderen ior mbagenev umiliôn imôngo mba ve lu a ishimaveren i lun uma gbem sha won ken Paradiso shin tar la una kuma. Nahan aluer se mba a ishimaveren i yemen sha shin lun shin tar kpa, kwagh u “mnder u hiihii” la gba se ishima tsung. Kanyi i lu mnder u hiihii laa? Una hii hanma shighe?

‘Ka Inja i Iyolough i Nyi?’

6, 7. (a) Kanyi ia er cii ve Mbakristu mba i shigh ve mkurem la vea fatyô u yemen sha? (b) A nder ve a nyi iyoloo?

6 Ken washika u Paulu hii ngeren Mbakorinte la, a pine mpin sha kwagh u mnder u hiihii la ér: “Mba nderen mbakpenev nana? Man ka inja i iyolough i nana vea va a mi?” Maa a na mlumun ér: “Kwagh u u lee la, zough a uma ga, saa ka a vande kpen kera ve . . . Kpa ka Aôndo A ne [un] iyol er i sar Un la [ye] . . . Iengem i [akaa] a sha aôndo la ngi kposo, iengem i [akaa] a shin tar kpaa ngi kposo je.”—1 Mbakorinte 15:35-40.

7 Mkaanem ma Paulu man tese ér saa Mbakristu mba i shigh ve mkurem mban vea kpe cii ve vea zua a injar ve i yemen sha la ye. Ka vea kpeen yô, iyol ve i inyam man awambe la i hide i hingir vuulevu. (Genese 3:19) Sha shighe u Aôndo a nenge i doo un la a nder ve a na ve iyol i i kom u vea za lu uma sha yô. (1 Yohane 3:2) Shi Aôndo na ve uma u kpen ga. Kpa u ngu wer i mar ve a imba uma ne ga. Paulu kaa ér: “Kwagh u a lu u hôôn ne, ka u una haa kwagh u [a] lu u hôôn ga la iyol keng.” Uma u kpen ga la ka iyua i Aôndo una na mba a nder ve hiihii la.—1 Mbakorinte 15:50, 53; Genese 2:7; 2 Mbakorinte 5:1, 2, 8.

8. Er nan ve se fe ser Aôndo tsua iorov 144,000 mba yemen sha mbara ken ukwaghaôndo kposo kposo ga?

8 Mnder u hiihii la ngu sha ci u iorov 144,000 tseegh. Yehova yange hii u tsuan ve sha iyange i Pentekosti u ken inyom i 33, shighe u i nder Yesu shin ku ica lu a gba ga la. Ve cii “i nger iti [i Yesu] man shi iti i Ter Na sha atsul a ve.” (Mpase 14:1, 3) Nahan i tsua ve ken ukwaghaôndo kposo kposo ga. Ve cii mba Mbakristu shi doo ve kpishi er i yer ve sha iti i Ter Yehova nahan. A nderen ve yô, a na ve tom sha. Saan ve iyol u yemen sha za civir Aôndo sha imba gbenda ne kpen kpen.

Ngu Zan Hemen Hegene?

9. Mpase 12:7 man 17:14 wase se u fan shighe u alaghga mnder u hiihii la hii nena?

9 Mnder u hiihii ne una hii hanma shighe? Ikyav tese wang ér ngu zan hemen hegen. U tesen ikyav yô, nenge kwagh u i er ken ityouv mbi ihiar mbi takerada u Mpase ne. Hiihii yô, se nenge Mpase ityough 12. I ôr ken ityough kin ér Yesu Kristu u i sember veren un tor la vea mbatyomov nav mba jighjigh nôngo ityav a Satan man azôv a na. (Mpase 12:7-9) Er ngeren mba ken magazin u Iyoukura kpishi ve tese nahan, ityav mbira yange mbi hii ken inyom i 1914. * A lu u nenge yô, or môm tsô kpa i ter nan ken mbadondon Kristu mba i shigh ve mkurem la ér nan wase Yesu ityav mbin ga. Hide nenge ase kwagh u i er ken Mpase ityough 17 la. Ityough kin ôr ér a timin “Zegebabilon” kera yô, Waniyôngo una hemba akuraior cii. Shi ki kaa ér: “Mba i yer ve, i tsough ve, ve lu jighjigh la” kpaa vea hemba a na imôngo. (Mpase 17:5, 14) Saa a vande nderen mba i “yer ve, i tsough ve, ve lu jighjigh la” keng ve vea fatyô u lun a Yesu zum u una mase hemban tar u Satan ne ye. Nahan yô, mba i shigh ve mkurem mba ve kpe cii man Armagedon la, i hii u nderen ve hen atô u inyom i 1914 man Armagedon.

10, 11. (a) Mbatamen mba 24 mbara ka unô, man ortamen môm ken a ve yange ôr Yohane nyi? (b) M-er u ortamen ne ôr Yohane kwagh u zegeikpelaior la tese ér nyi?

10 Se fatyô u ôron shighe u mnder u hiihii la hii jighilii gaa? I ôr kwagh u injaa u una wase se yô ken Mpase 7:9–15. Apostoli Yohane ôr kwagh u mpase u sha mnenge u a nenge a “Zegeikpelaior” i “ma or fatyô u ôron i iyenge ga” yô. Ka ortamen môm ken mbatamen mba 24 mbara yange ôr Yohane kwagh u zegeikpelaior ne ye, man mbatamen mban tile sha ityough ki iorov 144,000 mba vea za tema tor vea Kristu ken iengem ve i sha la. * (Luka 22:28–30; Mpase 4:4) Yohane iyolna kpa lu a ishimaverenkeghen i yemen sha; kpa er lu orumace her zum u ortamen la lam a na yô, a shi nan kpa Yohane tile sha ityough ki mba i shigh ve mkurem mba ve lu shin tar her, ve lu a yem sha ga la.

11 Nahan er ortamen môm ken mbatamen mba 24 mbara a er Yohane kwagh u zegeikpelaior la yô, kwagh ne tese ér nyi? Ka inja er mbagenev ken nongo u mbatamen mba 24 mba i hila nder ve ve yem sha la mba wasen u pasen se mimi u Aôndo nyian nahan. Kpa kwagh ne ngu se a inja nena? Ngu se a inja sha ci u yange i pase mbatomov mba Aôndo mba i shigh ve mkurem mba ve shi shin tar la kwagh u zegeikpelaior la ken inyom 1935 la. Aluer ka ortamen môm ken mbatamen mba 24 mbara yange nan pase mimi u hange hange ne yô, a shi nan kpa i nder nan cii man inyom i 1935 la ye, gayô lu ken inyom la jighilii. Aluer ka nahan yô, kwagh ne una tese ér mnder u hiihii la hii hen atô u inyom i 1914 man 1935 la. Se fatyô u pasen inyom shon jighilii je kpa?

12. Pase er i hii ve se fatyô u kaan ser alaghga mnder u hiihii la hii ken inyom i 1918 yô.

12 Se tôô kwagh ugen u yange er, u i nger ken Bibilo yô se kar sha kwagh ne tsô se seer zuan a iwanger. Yange i tsegha Yesu Kristu ér a lu Tor u Tartor u Aôndo ken inyom i 29 la. Anyom atar man tiôn nga kar yô, i nder un ken inyom i 33 la, a hingir or u ken jijingi u vesen. Nahan aluer se kaa ser, yange mba veren Yesu tor ken inyom 1914 yô, anyom atar man tiôn kar man i hii u nderen mbadondon nav mba jighjigh mba i shigh ve mkurem la ken inyom i 1918 nahan a lu sha mi ga he? Kwagh a fatyô u lun nahan. Se fatyô u tesen ken Bibilo jighilii ér kape kwagh a lu ne ga, kpa kwagh ne zua sha avur a Bibilo agen a a tese ér Kristu yange ande ica i gba ga man mnder u hiihii la hii la.

13. Ka sha nyi gbenda 1 Mbatesalonika 4:15–17 a tese ér Kristu ande ica i gba ga man mnder u hiihii la hii?

13 U tesen ikyav yô, Paulu nger ér: “Se mba se lu uma, se lu her zan zan m-ande u Ter yô, [ka mkur u m-ande na la ga] sé vande a mba ve kpe kera la je ga. Gadia Ter iyol Na Una sen Sha sha ikyenge i kaan, sha imo i ortyom u tamen, sha mkaa u ikpamkor i Aôndo, tsô mba ve kpe ken Kristu la vea vande nderen. Ken masejime, se mba se lu uma, se lu her la, á feese se a ve imôngo sha abeen, sé za kohol Ter sha kwavaôndo. Kape sé za lu a Ter gbem je la.” (1 Mbatesalonika 4:15-17) Nahan Mbakristu mba i shigh ve mkurem mba yange ve kpe cii m-ande u Kristu la i vande nderen ve a mba yange ve lu uma sha shighe u Kristu ande la. Kwagh ne tese ér a shi nan kpa Kristu yange ande ica lu a gba ga maa mnder u hiihii la hii, shi za hemen sha shighe u “m-ande Na la” kpaa. (1 Mbakorinte 15:23) I nder ve cii hen shighe môm ga, kpa mnder ne una za hemen shighe gôgônan.

“I Na Hanmô ve Riga u Pupuu”

14. (a) Mbampase mba sha mnenge mba i er kwagh ve ken Mpase ityough 6 la hii u kuren hanma shighe? (b) Kwagh u i er ken Mpase 6:9 la tese nyi?

14 Shi time sha ikyav igen i i lu ken Mpase ityough 6 la. Heela i nenge a Yesu henda nyinya ngu van sha inja i Tor u hemban ityav. (Mpase 6:2) Akuraior cii nga nôngon zegeutya. (Mpase 6:4) Ijen gba sha ajiir kposo kposo. (Mpase 6:5, 6) Ubombauangev ta sha uumace cii. (Mpase 6:8) Hii ken inyom i 1914 la je, akaa a i tsengeôron heen ne nga eren vough vough. Kpa kwagh ugen gema er. I ôr se kwagh u atse agen a nanden nagh sha mi. “Uuma mba ior mba i wua ve sha ci u kwaghôron u Aôndo man shi sha ci u shiada u ve lu eren la” lu shin atô u atse a nanden nagh sha mi la. (Mpase 6:9) Er “uma u [or a lu] ken awambe” yô, uuma mba i kaa ér mba shin atô u atse a nanden nagh sha mi la ka awambe a mbatomov mba Yesu mba jighjigh mba i woo ve sha ci u shiada u ve lu eren sha gbashima man a mciem shio la.—Levitiku 17:11.

15, 16. Pase er mkaanem ma i nger ken Mpase 6:10, 11 la ma lu ôron kwagh u mnder u hiihii la yô.

15 Awambe a Mbakristu mba jighjigh mban nga vaan genger genger ér i or iyev sha ci ve vough er awambe a orjighjigh Abel kpa yange vaa nahan. (Genese 4:10) “Ve genger imo ve kaa ér: We Ter, icighan man u mimi kpaa, shi nan je man Ú ôr ijir Ú or iyev sha awambe ase sha mba ve lu shin tar laa?” Man nyi kwagh i eree? “Tsô i na hanmô ve riga u pupuu man i kaa a ve er, ve̱ hira tile kpuaa zan zan i̱ iv iyenge i mba ve lu akar a ve a tom man anmgbianev vev kpaa mba á va wua ve er lu i wua ve nahan la.”—Mpase 6:10, 11.

16 Yange i gema uriga mba pupuu mban i na awambe a a lu shin atô u atse a nanden nagh shami laa? Ei, ka nahan ga! Lu mba i haa awambe a ve sha atse a nanden nagh sha ikyav la i na ve uriga mban ye. Yange ve na nagh a uuma vev ken iti i Yesu, kpa i nder ve mba ior mba ken jijingi hegen. Er nan ve se fe? I vande ôron se ken takerada u Mpase ér: “Or u nan hembe yô, kape á haa nan akondo a pupuu iyol je la, man Me ese iti i nan ken ruamabera u uma kera je ga.” Shi umbur wer, mbatamen mba 24 mbara “lu a akondo a pupuu iyol man atsar a zenaria lu ve sha ityou.” (Mpase 3:5; 4:4) Nahan ityav man ijen kua ubombauangev yange mba hiin u tseren tar yô, i nder mba 144,000 mba ve kpe la, ve mba shon mba awambe a shin atô u atse a nanden nagh a til sha ityough vev la i yem a ve sha, i za na ve uriga mba pupuu mba sha ikyav.

17. Ka sha nyi gbenda nahan i kaa a mba i ne ve uriga mba pupuu la ér ve hila “tile”?

17 Gba u mba i sember nderen ve la vea hila “tile” kpuaa, vea wa ishima vea keghen iyange i Yehova i oron iyev la. Mbakristu mbagenev mba i shigh ve mkurem, mba ve lu “akar a ve” a a shi shin tar la mba a tese jighjigh ve sha shighe u ican ga. Aôndo una vaan a ijirôron na yô, ka hen zum la shighe u i kaa ér ve hila “tile” la una kure ye. (Mpase 7:3) Hen zum la mba i nder ve la cii vea kohol Ter Yesu Kristu sha u timin mbaaferev kua mba ve woo Mbakristu mba ishôô la kpaa.—2 Mbatesalonika 1:7–10.

Mnder u Hiihii la Ngu Se a Inja Nena?

18, 19. (a) Hii nan ve u fatyô u kaan wer mnder u hiihii la ngu zan hemen hegene? (b) U fa kwagh u mnder u hiihii la nahan ka u nena?

18 Mkaanem ma Aôndo ôr iyange i mnder u hiihii la una hii jighilii ga, kpa ma pase se ér una za hemen ken shighe u m-ande u Kristu la. Mba a hii nderen ve yô, ka Mbakristu mba i shigh ve mkurem mba ve kpe cii m-ande u Yesu hii la. Er m-ande u Yesu una lu zan hemen la, Mbakristu mba i shigh ve mkurem mba ve til sha mimi zan zan ve kar kpen la, a gema ve “fese je er ka i pelegh ashe nahan,” vea hingir ior mba ageegh mba ken jijingi. (1 Mbakorinte 15:52) Mba i shigh ve mkurem mbara vea yem sha cica cii ve ityav mbi Armagedon mbia va yee? Se fa ga. Kpa se fa ser, a kuman shighe u Aôndo a soo la yô, mba 144,000 la cii vea tile sha Uwo u Shion u sha la.

19 Shi se fa kpaa ser, mbakpishiv ken mba 144,000 mbara mba vea Kristu sha hegen. Ve mase shin shin tar kpuaa tseegh. Kwagh ne ka ikyav i vesen i tesen ér ijirôron i Aôndo mgbôghom! Ica a gba ga tsô a tim tar u Satan ne jimin cii. Satan iyol na kpa a kende un shin ihyungwa i i ze kweng la. Ka hen zum la a hii u nderen uumace mbagenev ye. A nder uumace mba jighjigh sha ci u nagh ku Yesu na sha u paan se la; a na ve uma u vough u Adam ta kera la. Kwaghôron u profeti u Yehova u i nger ken Genese 3:15 la ngu kuren sha gbenda u kpilighyol kpen kpen. Doo kpishi er se lu uma sha shighe u kwaghôron u profeti ne a lu kuren ne nahan!

[Footnotes]

^ Aluer u soo u ôron kwagh u iorov mbagenev mba anigheni mba i nder ve shin ku la yô, nenge ken 1 Utor 17:21–23 man 2 Utor 4:32–37; 13:21 man Marku 5:35, 41–43 man Luka 7:11–17; 24:34 man Yohane 11:43–45 kua Aerenakaa 9:36–42.

^ Aluer u soo u fan er Bibilo i tese ér m-ande u Kristu hii ken inyom i 1914 yô, nenge ken takerada u i yer ér Bibilo Tese Ér Nyi Jimi? la, peeji 215 zan zan 218. Ka Mbashiada mba Yehova ve gber u ye.

^ Aluer u soo u fan er i hii ve se kaa ser mbatamen mba 24 mbara tile sha ityough ki Mbakristu mba ve lu a ishimaveren i yemen sha ken iengem ve i sha la yô, nenge ken takerada u i yer ér Revelation—Its Grand Climax At Hand! la, peeji 77. Ka Mbashiada mba Yehova ve gber u ye.

Ú Fatyô u Pasen Kpa?

Avur a Bibilo a i nger shin heen ne wase se u fan shighe u “mnder u hiihii” la hii nena?

Mpase 12:7; 17:14

Mpase 7:13, 14

1 Mbakorinte 15:23; 1 Mbatesalonika 4:15-17

Mpase 6:2, 9-11

[Study Questions]

[Pictures on page 28]

Ka mnder u nyi una za hemen cii ve a mase nderen uumace mbageneve?