Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Mnder U Shin Ku—ú Lumun A Ishimaverenkeghen Ne Kpa?

Mnder U Shin Ku—ú Lumun A Ishimaverenkeghen Ne Kpa?

Mnder U Shin Ku—ú Lumun A Ishimaverenkeghen Ne Kpa?

“Ka va nderen mbakpenev.”—AERENAKAA 24:15; NW.

1. Er nan ve i lu inja er or a fatyô u waren ku ga?

 ORHEMEN tar u Amerika ugen, mba yer un ér Benjamin Franklin, yange nger kwagh ken inyom i 1789 kaa ér, “Ka ku man kpandegh tseegh or a fatyô u palegh ken tar ne ga ye.” Mbagenev hen ér mkaanem man tese kwaghfan. Nahan kpa ior kpishi mba soon u tan kpandegh ga. Kpa ku yô ma or a fatyô u palegh u sha won ga. Mô wase kpa nana fatyô u yevese ku ga. Sha tahav asev tseegh yô, or môm nana fatyô u waren ku ga. Sheol, u a lu uwar u uumace jimin cii la menan mbadoon se ishima kpa idi sha won ga. (Anzaakaa 27:20) Kpa, hen ase sha kwagh u surun ishima ne.

2, 3. (a) Ior kpishi fa ér ku ngu a tahav sha mbagenev ga, ga, nahan kpa ka nyi i ne ve ku ua fatyô u wuan mbagenev ga? (b) Ka nyi se time sha mi ken kwaghhenen nee?

2 Mkaanem ma Yehova na se ishimaverenkeghen i bunden mayange ga ér a va nder mbakpenev shin ku, vea hide a lu uma. Kwagh ne ka mnyamciem tsô ga, man kwagh môm kpa una fatyô u yangen Yehova u kuren ishimaverenkeghen ne ga. Kpa, ior kpishi fa er ku u lu a tahav sha mbagenev ga nahan ga. Er nan ku u lu a tahav sha ve ga? Ityôkyaa yô, “zegeikpelaior” i ma or fetyô u ôron i̱ iyenge ga yô ia war “zegecan” u a sôôn van la. (Mpase 7:9, 10, 14) Zegecan la ia karen yô, vea lu uma gbem sha won. Ka nahan ve ku ua tser ve ga ye. Heela tseegh ga, ‘á tim ku kera.’—1 Mbakorinte 15:26.

3 Doo u se kpa se lu a vangertiôr sha kwagh u mnder u shin ku, vough er apostoli Paulu kpa lu a mi nahan, yange kaa ér: “Ka va nderen mbaperapera kua mba ve lu perapera ga la shin ku.” (Aerenakaa 24:15; NW ) Se time nen sha mbampin utar mba i pin sha kwagh u mnder u shin ku yô. Mpin u hiihii yô ér ka nyi i ne ve ishimaverenkeghen ne i lu kwagh u mimi? U sha uhar yô, ú zua a msurshima ken ishimaverenkeghen i mnder u shin ku ne nena? U sha utar yô, doo u ishimaverenkeghen ne ia bende a gbenda u ú eren uma wou hegen la nena?

Mnder u Shin Ku—Ka Kwagh u Bunden Mayange Ga

4. Mnder u shin ku ngu hange hange sha u kuren awashima u Yehova nena?

4 Akaa nga kpishi a a ne ve mnder u shin ku a lu kwagh u bunden mayange ga yô. Kwagh u vesen yô, mnder u shin ku ngu hange hange sha u kuren awashima u Yehova. Umbur kwagh ne, Satan yange na uumace er isholibo nahan ve hingir u kpen. Ka nahan ve Yesu ôr kwagh u Satan ér: “Un yô lu orwuanor sha hiihii je” ye. (Yohane 8:44) Kpa, Yehova tôndo zwa ér “kwase,” shin nongo na u sha u i er kwagh u ú inja er ka kwase la ua tser “vor,” man vor shon ua cagh “tseyô” ityough, nahan a tim Satan kera gbem sha won. (Genese 3:1-6, 15; Mpase 12:9, 10; 20:10) Er Yehova lu pasen awashima na sha kwagh u Vor u Mesiya la kure kure yô, se hingir u fan ser Vor shon ua tim Satan kera maa kwagh a kure ga. Mkaanem ma Aôndo kaa ér: “Ka nahan man i pase Wan u Aôndo ye, sha u vihin aeren a diabolo kera.” (1 Yohane 3:8) Ku u se lu kpen sha ci u dyako u isholibo i se ye hen Adam la ka kwagh u vesen ken ityom i Satan, i Yehova a we ishima u vihin kera sha ikyev i Yesu Kristu yô. Sha nahan yô, nagh ku ipaa ku Yesu la man mnder u shin ku cii mba hange hange.—Aerenakaa 2:22-24; Mbaromanu 6:23.

5. Hii nan ve mnder u shin ku una tsegha iti i Yehova?

5 Yehova wa ishima u tseghan icighanti na. Satan vihi Aôndo iti sha mbaaie mba a samber a mi la. Yange er aie nahan ér aluer Adam man Ifa hemba Aôndo ato, ve ya kon u Aôndo ta ve icin sha mi la je kpa ‘vea kpe ga.’ (Genese 2:16, 17; 3:4) Hii shighe la je, Satan ngu eren mbaaie mbagen, er ityesen i aiegh i uma kpen ga la nahan. Kpa, Yehova una pon mbaaie mbara cica cii shighe u una nder ior shin ku la. Una tese gbem sha won ér ka un tswen un ne uma shi un nderen mba ve kpe la kpaa ye.

6, 7. Ka Yehova ken ishima nena sha kwagh u va nderen ior shin ku laa, man se fa ishima na nena?

6 Sar Yehova tsung u nderen ior shin ku. Bibilo i pase ishima i Yehova sha kwagh u mnder u shin ku la wang. U tesen ikyav yô, nenge ase mkaanem ma ngise i na orjighjigh Yobu nger ne, á kaa ér: “Aluer or á kpe yô, shi nana lu uma? Nahan sha ayange a mnenge u sha ican yam ne cii me kegh me veren ashe, zan zan mdugh wam una kar kuman. Ú yila, mo me gema me vengese; tom u ave Ou ua sar U.” (Yobu 14:14, 15) Inja i mkaanem man ér nyi?

7 Yobu yange fa ér una kpe yô, a gba u una lu yaven shin ku keghen shighe u a nder un yô. Yange nenge ér shighe u keghen ne ka “mnenge u sha ican,” inja na yô gba kpee u una kegh zan zan a va kar yiman un. Yobu yange nenge ér myom la una va kpee, a bunde ga. Sha ci u nyi? Sha ci u a fa ishima i Yehova sha kwagh u kuugh. Yange fa ér a “sar” Yehova tsung u hiden nengen a or u civir un u jighjigh ne. Sha mimi yô sar, Aôndo u nderen mbaperapera mba ve kpe la cica cii. Yehova una na mbagenev kpa ian i lun uma gbem sha won ken Paradiso shin tar. (Luka 23:43; Yohane 5:28, 29) Er i lu ishima i Aôndo u kuren awashima na ne vough nahan, ka an je nana fatyô u yangen unuu?

8. Yehova “na se ikyav i mimi” sha kwagh u ishimaverenkeghen yase nena?

8 Mnder u i nder Yesu la ka ikyav i tesen ér ishimaverenkeghen yase la ka i bunden ga. Shighe u Paulu lu nan kwaghôron ken Atene yô, a kaa ér: “[Aôndo] ver iyange i Una ôr tar cii ijir sha mimi, sha Or u A ver nan yô; sha kwagh ne yô, A na ior cii ikyav i mimi sha mnder u A nder Un shin mbakpenev la.” (Aerenakaa 17:31) Er ior mba Paulu lu lamen a ve la ungwa kwagh u mnder u shin mbakpenev yô, mbagenev ken a ve gba nahan un tar. Kpa asande agen na jighjigh. Alaghga er ve ungwa ér ishimaverenkeghen ne ka i bunden ga yô doo ve. Yehova yange er ivande i hemban cii shighe nder Yesu shin ku la. Yange nder Wan na shin ku, hingir jijingi u ageegh. (1 Peteru 3:18) Hen shighe la, Yesu u i nder un la hemba lun a icivir a shighe u lu a va shin tar ga la. Er i ne Yesu uma u kpen ga, shi i lu Yehova tseegh a hembe un tahav yô, hegen ngu sha ian i eren nyityô tom i Ter na a ne un cii. Ka sha ikyev i Yesu man Yehova una nder mbakpenev shin ku una na ve uma sha gayô shin tar ye. Yesu iyol na kpa kaa ér: “Mo M ngu mnder man uma kpaa.” (Yohane 5:25; 11:25) Er Yehova nder Wan na shin ku yô, a tese ér ishimaverenkeghen i mbacivir un sha mimi ve lu a mi la ia bunde ga.

9. Ngeren mba ken Bibilo tese ér mnder u shin ka kwagh u mimi nena?

9 Yange i nder mbakpenev ior nenge shi i nger ken Mkaanem ma Aôndo kpaa. I pase ken Bibilo vighe vighe er yange i nder iorov anigheni shin ku ve hide ve lu uma yô. Yange i er uivande mban ken myer ga, kpa i er ve ken igbar, man ashighe kpishi i er ve ior kpishi nenge. Yesu yange nder Lasaru u kpe je kuma ayange anyiin la, sha ashe a mbavaanku—a̱ shi nan kpa ior mba hen tsombor u Lasaru man ahuraior a na kua mbawanndor a na kpa lu her. Kwagh ne lu ikyav i tesen ér ka Aôndo a tindi Yesu ye, man mbahemenev mba kwaghaôndo mba ve kôr Yesu ihyom la je kpa nyiman ivande ne ga. Kpa ve gema ve zua zwa ér vea wua Yesu kua Lasaru kpaa. (Yohane 11:17-44, 53; 12:9-11) Sha kpôô yô, se fatyô u lun a vangertiôr ser mnder u shin ku ka kwagh u bunden ga. Aôndo na se akaa a i nger sha kwagh u ior mba ngise i nder ve shin ku la sha u surun se ishima shi taver jighjigh u se ne mnder u shin ku la.

Ishimaverenkeghen i Mnder u Shin Ku la I̱ Sur U Ishima

10. Kanyi ia wase se ve se zua a msurshima ken avur a Bibilo a a er kwagh u mnder u shin ku laa?

10 Ka wea nenge a ku ashe nahan i sar ú u zuan a msurshima kpa? Kwagh môm u una sur ú ishima yô ka akaa a i nger ken Bibilo sha kwagh u ior mba i nder ve shin ku la. Aluer ú ôr avur a Bibilo la shi ú hen sha a shi u nenge er i lu nderen ior mba shon ken ishima you yô, ishimaverenkeghen i mnder u shin ku la ia hemba lun we kwagh u mimi cii. (Mbaromanu 15:4) Akaa a i nger ken avur a Bibilo ne ka di kwaghalôm tsô ga. Akaa ne yange er ior er se nahan kpôô kpôô, ve lu uma sha shighe la, shi ve lu a ajiir a ve kpaa. De se time sha ikyav i môm—ka mnder u shin ku u i hii ngeren ken Bibilo la.

11, 12. (a) Ka kwagh u vihin u nyi yange er kwasecôghol u ken Sarefati, man sha hiihii la a er nena? (b) Pase kwagh u Yehova yange na Eliya, profeti na tahav er sha ci u kwasecôghol la.

11 Hen ase sha kwagh ne. Profeti Eliya lu hen ya u kwasecôghol u ken Sarefati usati imôngo, lu tsan sha iyou i yaven i sha. Lu shighe u vihin kpishi, gadia icegh za hen tiôntar la cii, nahan ijen gba. Man ior kpishi lu kpen ijen. Yehova vande eren ivande sha ikyev i Eliya sha u nan kwasecôghol u hiden a iyol ijime ne injar sha jighjigh u lu a mi la, man ivande la i wase un shighe gôgônan. Kwaghyan u kwasecôghol la vea wan na u nomso mase shin di cuku, u vea ya man vea kpe kera yô, kpa lu hen shighe la je Aôndo na Eliya tahav er ivande sha ci na sha er mwem nam man mkurem maa kera bee ga zan zan ye. Kpa kwagh u vihin gema er un. Angev kôr wan na la kpoo maa kpe je. Kwagh ne vihi kwasecôghol la kpen kpen! Gadia nenge ase yô kwase ne lu a nom u una suur sha nan ga, ngula kpa lu kwagh u taver, shi wan na u môm môm kar saa ku hegen. Er ku u wan na la nyoon un kpishi yô, a war Eliya man Yehova, Aôndo u Eliya la. Tsô profeti ne er nena?

12 Eliya yange zôhô a kwasecôghol la ér a wa un man Yehova kwagh iyol yum ga. Kpa gema kaa a na ér: “Nam wan wou.” Eliya ngohol wan u kpen la yem a na sha iyou i yaven i sha la, maa a er msen kwa imôngo ér wan la a hide a lu uma. Ken masejime yô, Yehova ungwa msen la. Nenge ase er yange a doo Eliya shighe u nenge wanakiriki la hii u ôôn yô. Tsô wan la bugh ashe gba kenger kera. Eliya maa tôô wanakiriki la va na ngô na, kaa a na ér: “Nenge, wan wou ngu uma!” Yange doo un je gande. Tsô a kaa ér: “Hegen yô, m fa u ngu or u Aôndo je, kwaghôron u TER u ken zwa wou ka u mimi je.” (1 Utor 17:8-24) Nahan jighjigh u a na Yehova kua or u Yehova tindi la hemba taver a taver cii.

13. Hii nan ve mnder u Eliya nder wan u kwasecôghol shin ku la a sur se ishima nyian yumu?

13 Aluer u ngu henen sha avur angan nahan yô, u zua a msurshima kpishi. Kwagh ne tese wang je ér Yehova una hemba orihyom wase u masetyô ne, ka ku je la. Nenge ase er ior udubu udubu vea ember sha iyange i a nder mbakpenev shin ku la yô, er kwasecôghol la kpa ember nahan. Sha kpa iember ia ngee, gadia doo Yehova tsung u nan Wan na tahav ér a nder ior shin ku tar sha won cii. (Yohane 5:28, 29) I lu nahan or u doon we ishima nan sar ku vee? Doo se kpishi er se fe ser Yehova ngu a tahav mbu nderen mbakpenev shi a wa shima u va nderen ve nahan.

Ishimaverenkeghen

You man Uma Wou Hegen

14. Doo u ishimaverenkeghen i mnder u shin ku la ia bende a we nena?

14 Doo u ishimaverenkeghen i mnder u shin ku la ia bende a uma wou nyian nena? Shighe u ú tagher a mbamtaver man mbamzeyol man tôvacan kua kwaghbo yô, ishimaverenkeghen ne ia taver we. Satan soo ér we u cia ku je u gbihi jighjigh wou, u ker mkor u gbilinigh. Umbur wer, Satan yange kaa a Yehova ér: “Hanma kwagh u or nan lu a mi cii, nana na sha ci u uma u nan.” (Yobu 2:4) Mkaanem mara tese ér Satan yange vihi se cica cii iti, kua we kpaa. Kpa mimi je aluer u tagher a kwaghbo yô u de u civir Aôndo? Aluer u ngu henen sha ishimaverenkeghen i mnder u shin ku la yô, ú kange ishima ú za hemen u eren ishima i Ter ú u a lu sha la.

15. Shighe u kwaghbo a tser se yô, mkaanem ma Yesu ma i nger ken Mateu 10:28 la ma a sur se ishima nena?

15 Yesu kaa ér: “De cie nen mba ve woo iyol tseegh, kpa ve fetyô u wuan uma ga la ze; guda cia nen Un u A fetyô u timin uma kua iyol cii ken gehena” la. (Mateu 10:28) Doo u se cia Satan shin uumace mba ve eren un tom la ga. Sha mimi yô mbagenev vea lu a tahav mbu vihin se iyol shin wuan se je kpaa. Kpa, nyityô kwagh i vihin i ve er se cii ia lu sha ansighe kpuaa tsô. Kpa Yehova yô una fatyô u sôron hanma kwagh u vihin u a er mbacivir un mba mimi cii, una nder ve shin ku je kpaa, shi a wa ishima u eren nahan kpaa. Ka Yehova tseegh a kom u se cia un shi se na un icivir ye. Ka un tswen a lu a tahav mbu timin uma vindi vindi ye; una fatyô u timin uma kua iyol cii ken gehena shi yangen or uma u tsôron kpaa. Kpa kwagh er doo yô, ka imba mlu u ken hemen u Yehova a soo sha ci wou la ga. (2 Peteru 3:9) Er se lu a ishimaverenkeghen i mnder u shin ku yô, se mbacivir Aôndo se mba a vangertiôr ser se war a war je. Aluer se za hemen u civir Yehova sha jighjigh her yô, uma u tsôron ngu keghen se man ka kwagh u Satan man mbatomov nav kpa vea gema ma kwagh sha mi kposo ga.—Pasalmi 118:6; Mbaheberu 13:6.

16. Gbenda u se nengen mnder u shin ku la ngu benden a akaa a se tsough u eren la nena?

16 Aluer ishimaverenkeghen i mnder u shin ku la ngi se kwagh u mimi yô, ia wase se se sôr uma wase. Se kav ser ‘sea lu uma shin sea kpe kpaa, se mba sha ci u Ter.’ (Mbaromanu 14:7, 8) Nahan shighe u se lu tsuan kwagh u se er yô, doo u se dondo kwaghwan u Paulu ne, a kaa ér: “De hingir nen inja i môm a tar ne ga, kpa i̱ gema ne sha mgem u he u mhen wen sha er né kar er ishima i Aôndo i lu yô man kwagh u a doo man a kom u rumun un man shi a lu vough la kpaa yô.” (Mbaromanu 12:2) Ior kpishi ka ve torough sha u kuren asaren a ve kua kwagh u ve we ishima u eren cii. Ka ve eren nahan sha ci u ve hen ér uma lihe ga, nahan ishima ngi nyian ve ér vea va ember uma er ve soo la ga tsô vea kpe. Sha ityôkyaa ne yô, ka vea civir Aôndo je kpa, gbenda u ve civir un la u zua sha ‘ishima i Aôndo’ vough ga.

17, 18. (a) Mkaanem ma Yehova lumun ér uma u or lihe ga nena, kpa Aôndo gema soo nyi sha ci wasa? (b) Kanyi i ne ve se soo u wuese Yehova ayange ayange?

17 Sha mimi yô uma lihe ga. Ayange ase “nga a kar fefa, se kpaa se kar kera wase,” alaghga se tsa er anyom 70 shin 80 nahan tseegh. (Pasalmi 90:10) Ayange a orumace nga er toho yô, shi nga er mure u a karen kera fefa, man er humbe nahan. (Pasalmi 103:15; 144:3, 4) Kpa Aôndo yange wa ishima ér se tsa sha won anyom kpuaa se zua a kwaghfan maa se gba angev se kpe ga. Yehova yange gba uumace a isharen i lun uma gbem sha won. Bibilo kaa a vese ér: “A ver mtsôr ken asema a ve.” (Orpasenkwagh 3:11) Aôndo vihi tu ga, a na se imba isharen la kpa a gema a yange se u zuan a uma u tsôron ga, gadia “Aôndo ka dooshima je.” (1 Yohane 4:8) Aôndo una nder mba ve kpe la sha er una na ve uma u tsôron yô.

18 Er se lu a ishimaverenkeghen i mnder u shin ku yô, mlu wase u ken hemen una doo. Nahan yô, se torough eren akaa inja er se soo u eren hanma kwagh u se soo cii ve se mase kpen ga. Doo u ‘kwagh a zua se a tar u ú sôôn karen kera ne’ ga. (1 Mbakorinte 7:29-31; 1 Yohane 2:17) Kwagh u mba ve lu a ishimaverenkeghen sha kwagh u mlu u ken hemen ga la kaha a u wase, gadia se fa ser aluer se za hemen u civir Yehova Aôndo sha jighjigh her yô, se wuese un shi se ember uma gbem sha won kpaa, man mfe ne ka iyua je i ne se ye. Nahan yô, de se wuese nen Yehova ayange ayange, gadia a na se ishimaverenkeghen i mnder u shin ku, i i lu kwagh u bunden mayange ga la.

Ú Na Mlumun Wer Nyi?

• Doo u se nenge mnder u shin ku nena?

• Ka akaa a nyi a ne ve ishimaverenkeghen i mnder u shin ku la i lu kwagh u mimi?

• Ishimaverenkeghen i mnder u shin ku la ia sur ú ishima nena?

• Doo u ishimaverenkeghen i mnder u shin ku la ia bende a gbenda u ú eren uma wou la nena?

[Study Questions]

[Picture on page 18]

Yobu fa ér sar Yehova tsung u nderen mbaperapera shin ku

[Picture on page 19]

“Nenge, wan wou ngu uma”