Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

U Ôron Takerada u Hosea Asav-asav

U Ôron Takerada u Hosea Asav-asav

Mkaanem ma Yehova Ma Uma Je

U Ôron Takerada u Hosea Asav-asav

MCIVIR u mimi yange ban ken ikwe pue i tartor u Iserael u ken imbusutarimese la. Shighe u Yerobiam u sha Uhar tema tor la, tar u Iserael lu a uyôughyôughmbaakaav kpishi, kpa kpen kera yô uyôughyôugh mbara cii bee kera, lu ayôôso a patii lu masen zan hemen ye. I wua ator anyiin ken ator ataratar a a kar a tema sha ityough nagh la cii. (2 Utor 14:29; 15:8-30; 17:1-6) Tom u ôron kwaghôron u profeti u Hosea er anyom 59, hii ken inyom i 804 C.S.Y. (Cii man Shighe u Yesu) la za zan zan ar sha shighe u ayôôso ne lu zan hemen la kpaa.

Kwagh u za hemen ken ivaa i Hosea la tese wanger wanger er lu Yehova ken ishima a Iserael, ikyurior i hembanato la yô. Hosea lu pasen isholibo i Iserael man akaaôron a jirigh a profeti sha Iserael kua tartor u Yuda. Hosea yange nger akaa ne cii sha gbenda u ua kôr or ken ishima shi ua mgbeghan nan nana gema ishima yô; man a nger akaa ne cii ken takerada u i yer sha iti na la. Er takerada u Hosea kpa u lu vegher u Mkaanem ma Aôndo a ne i nger yô, mkaanem ma ma lu ken takerada ne ma uma je, ma tem gbilin ga.—Mbaheberu 4:12.

“ZA ZA ER IDYAKWASE”

(Hosea 1:1–3:5)

Yehova kaa a Hosea ér: “Za za er idyakwase.” (Hosea 1:2) Hosea za er Gomer sha imo i Yehova, mar wan u nomso a mi. A shi nan kpa ônov mba uhar mba Gomer mase maren la cii lu sha idya. Inja i iti i Lo-ruhama man i Lo-ami la cii tese ér Yehova una kera zungwe ior nav Iserael mhôônom ga, shi una venda ve sha ci u ve er kwagh a na sha mimi ga yô.

Yange lu Yehova ken ishima a ior nav mba hembanato mbara nan jimi? A kaa a Hosea ér: “Shi za, za sôôr kwase u a doo huror na ishima, kpa a gema a hingir idyakwase, vough er TER A soo Mbaiserael shin er ve gem ve dondo mbaaôndo mbagenev nahan kpaa.”—Hosea 3:1.

Mbamlumun sha Mbampin mba sha Akaa a ken Ruamabera:

1:1—Hii nan ve Hosea ter utor mba Yuda unyiin, kpa gema ter tor u Iserael môm tseegh shighe u lu eren tom na u profeti laa? Yange lu sha ci u lu ator a ken tsombor u Davidi tseegh i nengen a ér ka ator a Aôndo a tsough ye. Ator a ken tartor u ken imbusutarimese la due ken tsombor tor u Davidi ga, kpa ator a Yuda yô due ker.

1:2-9—Hosea yange er idyakwase kpôô kpôô? Een, Hosea yange er kwase u va hingir idyakwase yô. Profeti ne ôr kwagh u tesen ér kwagh u ken tsombor na u un lu ôron la ka mnyamciem shin ka mpase u sha mnenge ga.

1:7—Lu hanma shighe i zungwe ya u Yuda mhôônom shi i yima ve? Yange lu ken inyom i 732 C.S.Y. sha ayange a Tor Hesekia la. Hen shighe la, Yehova kure m-anger u Ashiria lu anger Yerusalem la, gadia a tindi ortyom môm tseegh za wua akumautya a Mbaashiria iorov 185,000 hen tugh môm. (2 Utor 19:34, 35) Nahan Yehova yima Yuda, lu “sha ada shin sha sanker shin sha ikyav mbi utyav shin sha anyinya shin sha mbaanyinyav” ga, kpa lu sha ikyev i ortyom môm tseegh.

1:10, 11—Ônov mba Yuda man ônov mba Iserael yange ve “kohol imongo” ken mzough shighe tartor u Iserael u ken imbusutarimese gba ken inyom i 740 C.S.Y. la nena? Ior kpishi ken tartor u Iserael u ken imbusutarimese la yange ve yem ken Yuda cii Yuda mase yemen uikyangen ken Babilon ken inyom i 607 C.S.Y. la ye. (2 Kroniku 11:13-17; 30:6-12, 18-20, 25) Shighe u Mbayuda due ken uikyangen hide ken tar ve ken inyom i 537 C.S.Y. la, ior mba ken tartor u Iserael u ken imbusutarimese la kpa lu ken mba ve due ken uikyangen ve hide la.—Esera 2:70.

2:21-23—Inja i kwagh u Yehova tsengaôron ér: “Me lôô [Yesereel] shin tar . . . Me . . . zungwe un mhôônom” la ér nyi? Iti i wan u Hosea u hiihii, u mar vea Gomer la ér Yesereel. (Hosea 1:2-4) Inja i iti la ér “Aôndo Una Lôô Vor,” man i ôr kwaghôron u profeti ne u tesen ér Yehova una hide a kohol asande a mbajighjigh ken inyom i 537 C.S.Y. la ken Yuda. Nahan a gba u tar u ú hingir ice anyom 70 la ua hide a ume iyiav man wain u nyohon kua mkurem kpaa. I ôr kwaghôron u profeti ne sha injakwagh ér, akaa a dedoo ne aa zamber a inya ér i̱ na iyiav mbi dedoo, inya di ia sôn usha ér ve nôôr wura. Usha di vea gema a zamber a Aôndo ér a kohol abeen a uragh. Akaa ne cii aa lu sha u kuren mbamgbe mba asande a mba vea due ken uikyangen vea hide ken tar ve la. Apostoli Paulu man Peteru tese ér mkaanem ma ken Hosea 2:23 mara ma kuren sha mkohol u i lu kohol asande a Iserael u ken jijingi la.—Mbaromanu 9:25, 26; 1 Peteru 2:10.

Ityesen hen Avese:

1:2-9; 3:1, 2. Hen ase er Hosea ungwa imo i Aôndo nahan undu mkpeyol na sha er una lu ken ivaa la her yô! Ka a va sha kwagh u eren ishima i Aôndo nahan, se mba we iyol u gbihin mkpeyol wase sha er se er ishima na kpa?

1:6-9. Idya i ken jijingi i vihi Yehova ishima vough er idya i kpôô kpôô kpa i vihi un ishima nahan.

1:7, 10, 11; 2:14-23. Kwagh u Yehova ôr sha Iserael man Yuda la kure sha mi vough. Kwaghôron u Yehova bundu ma shighe môm ga.

2:16, 19, 21-23; 3:1-4. Yehova kegh iyol u den mba ve gem ishima sha mimi la isholibo ve. (Nehemia 9:17) Se kpa doo u se zungwen mbagenev mhôônom er Yehova nahan.

“TER NGU A AYÔÔSO”

(Hosea 4:1–13:16)

“TER ngu a ayôôso a mba ve tem ken tar ne” la. Sha ci u nyi? “Sha ci u jighjigh a lu ga, dooshima kpaa ga, shin u fan Aôndo ken tar ne kpaa ga yô.” (Hosea 4:1) Ior i Iserael i hembanato la gba nyighen mbagenev shi wuan ior, shi ve lu eren idya i ken jijingi man i kpôô kpôô kpaa. Yange ve de u keren iwasen hen Aôndo, ve gema “ve yila Igipiti” shi “ve za hen Ashiria” kpaa.—Hosea 7:11.

Yehova ôr ve ijir kaa ér: “I mena Iserael.” (Hosea 8:8) Tartor u Yuda kpa ngu iyol ishô ga. I kaa ken Hosea 12:2 ér: “Ter ngu a ayôôso a Yuda kpaa, Una tsaha Yakob sha ci u igbenda na, man Una na un injar sha aeren a na.” Kpa a hide a ve keng a bunde ga, gadia Aôndo tôndo zwa ér: “Me paa ve sha tahav mbu Sheol; Me paa ve sha ku.”—Hosea 13:14.

Mbamlumun sha Mbampin mba sha Akaa a ken Ruamabera:

6:1-3—Ka unô yange ve lu kaan ér: ‘Va sé hide nen hen TERE’? Alaghga tsô lu Mbaiserael mba banen a jighjigh mbara lu taver ayol a ve asema ér vea hide hen Yehova ye. Aluer ka nahan yô, ve lu sengen a senge ér ve mba geman asema. Gadia dooshima ve bee fese er “ibeenegh ki pepegh yô, man er avure a ka a ndoor kera fese yô.” (Hosea 6:4) Shi afatyô u kaan kpaa ér adooga lu Hosea lu zamber a ior ér ve hide hen Yehova ye. Er i lu cii kpa, yange gba u tartor u ikwe pue u Iserael la ua gema ishima sha mimi shi ua hide hen Yehova kpaa.

7:4—Ka sha nyi gbenda nahan udyambaiorov mba Mbaiserael lu er “atse a kaan kwagh ker a a tseen her yô”? Mkar u i kar ve sha atse a kaan kwagh ker ne tese er asaren a ve a bo la yange ngee ve ken asema yô.

Ityesen hen Avese:

4:1, 6. Aluer se soo ser Yehova a lumun se her yô, saa se za hemen u zuan a mfe u Aôndo shi eren sha kwagh u se hen la kpaa.

4:9-13. Yehova una ôr mba ve eren idya man mba ve civir akombo la cii ijir.—Hosea 1:4.

5:1. Doo u mba ve lu hemen ior mba Aôndo cii vea palegh u vendan mimi elegh elegh. Aluer ve ver ishima ga yô, vea na mbagenev vea nyôr iyol ken mcivir u aiegh, nahan kwagh ne una hingir ve ‘kwaghhônon man kper’ kpaa.

6:1-4; 7:14, 16. Aluer se gema ishima sha zwa tseegh yô, mngemshima la ka gbilinkwagh shi ka atseregh se lu eren ye. Saa orisholibo nana gema ishima sha mimi, nana tese ikyav i mgemshima u nan la sha u veren ishigh “Sha,” inja na yô, nana dondo mcivir u mimi ve Aôndo una zungwe nan mhôônom ye. Shi nana eren kwagh sha atindiakaa a Aôndo kpaa.—Hosea 7:16.

6:6. Or ka nan ban a ishoon i sha ishima i môm ve nan eren Aôndo isholibo keke ye. Aluer or ban a ishoon i sha ishima i môm ne yô, nana̱ na iyol i nan sha u civir Aôndo nan nan kpa a wase nan ga.

8:7, 13; 10:13. Kwagh u Bibilo i kaa ér “kwagh u or nan lee yô, shi ka un je nana sunda ye” la yange kure sha Mbaiserael mba civir akombo la vough.—Mbagalatia 6:7.

8:8; 9:17; 13:16. Akaaôron a profeti sha kwagh u tartor u Iserael u ken imbusutarimese la yange kure sha mi vough shighe u Ashiria ngohol Samaria, u lu gartamen na la. (2 Utor 17:3-6) Kwagh ne na yô se mba a vangertiôr ser, Aôndo una er kwagh u a kaa ér una er yô, shi una kure kwaghôron na vough kpaa.—Numeri 23:19.

8:14. Yehova yange tindi “usu ken agar a [Yuda]” ken inyom i 607 C.S.Y. la sha ikyev i Mbababilon, nahan ve tim Yerusalem man tar u Yuda er i tsengaôron nahan. (Hosea 8:14) Mkaanem ma Aôndo maa bunde mayange ga.—Yosua 23:14.

9:10. Er Mbaiserael tsegha ayol a ve sha ci u Aôndo nahan kpa, ve “va hen Baal-peor ve tsegha ayol a ve sha ci u kwagh u kunya.” Aluer aeren a ve a bo la na se palegh nyityô kwagh i ia yange se u eren sha iyoltseghan yase hen Yehova yô, se mba ior mba eren kwagh sha kwaghfan.—1 Mbakorinte 10:11.

10:1, 2, 12. Se civir nen Aôndo a ishima i wan atseregh ga. Aluer ‘se lôô perapera sha ci wase yô, se sunda dooshima u Aôndo.’

10:5. Bete-aven (inja na yô ka “Ya u Ishimavihin”), ishemberti ne ka i lahan kwagh, i yange i yilan gar u Betel (inja na yô “Iyou i Aôndo”) a mi yô. Shighe u i yem a wanbua u Bete-aven uikyangen la, ior i Samaria zungwe kpishi sha ci u ve kera zua a eev mbu vea civir ga. Sha mimi yô aluer or suur sha eev mbu mbu lu a uma ga shi mbua fatyô u kuran iyol i mbu kpaa ga yô, ka gbilinkwagh je nan lu eren ye.—Pasalmi 135:15-18; Yeremia 10:3-5.

11:1-4. Yehova eren a ior nav sha dooshima hanma shighe cii. Ka kwagh u yuhwan u se ungwan imo i Aôndo ga.

11:8-11; 13:14. Kwagh u Yehova kaa ér ior nav vea hide a civir un sha gbenda u wang la ‘hide her a Na gbilin ga.’ (Yesaia 55:11) Yange i sagh ve ikyangenev mbi Babilon mbila ken inyom i 537 C.S.Y. la, nahan asande a Mbayuda hide ken Yerusalem. (Esera 2:1; 3:1-3) Hanma kwagh u Yehova a tsengeôron sha ikyev i profeti na cii una kure sha mi vough, una bunde ga.

12:6. Se kange nen ishima u tesen mbagenev dooshima shi eren kwagh sha mimi shi suur sha Yehova kpaa.

13:6. Er Mbaiserael “idye yô, asema a ve kende sha; ka sha ci u nahan [Yehova] hungul ve ye.” Nahan se palegh nen u kenden a ayol a ase sha la.

“IGBENDA I TER NGI JIGHILII JE”

(Hosea 14:1-9)

Hosea yange zamber a Mbaiserael wener: “We, Iserael, hide hen TER, Aôndo wou; gadia u nôngo gbev sha ifer you.” A wa ve kwagh ér ve kaa a Yehova ér: “De ifer ci ca cii, rumun kwagh u a lu u doon yô, nahan sé gema ityumbujôôv yase sé na nagh sha mi, sha ityough ki anomabua.”—Hosea 14:1, 2.

Or u yange nan er isholibo kpa nan gem ishima hegen yô nana̱ hide hen Yehova nana̱ va dondo igbenda na, shi nana̱ na un nagh ku iwuese kpaa. Sha ci u nyi? Sha ci u “igbenda i TER ngi jighilii je, mbaperapera mba zenden sha i.” (Hosea 14:9) Saan se iyol kpishi, gadia ior kpishi “vea va a mciem iyol hen TER man hen erdoo Na, sha ayange a masetyô” ne.—Hosea 3:5.