Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Ver Yehova Sha Ishigh You Gbem

Ver Yehova Sha Ishigh You Gbem

Ver Yehova Sha Ishigh You Gbem

“M ver TER sha ishigh yagh gbem.”—PS. 16:8.

1. Kwagh u ior mba i er kwagh ve ken Bibilo la una wase se nena?

 I NGER akaa a doon tsung a Yehova a er a uumace la ken Mkaanem ma Aôndo a ne i nger la. Ma ôr kwagh u ior kpishi mba ve wase sha u kuren awashima u Aôndo yô. Akaaôron man aeren a ve a i nger ken Bibilo la ka di ukwaghhir mba doon ungwan tsô ga. Kpa akaa a i er sha kwagh ve la aa wase se u kporom hen Aôndo.—Yak. 4:8.

2, 3. Inja i kwagh u i er ken Pasalmi 16:8 la ér nyi?

2 Se fatyô u henen akaa a injaa kpishi sha aeren a ior mba i er kwagh ve ken Bibilo tseer tseer ne, er Aberaham man Sara man Mose man Rutu man Davidi man Eseter man apostoli Paulu kua mbagenev nahan. Nahan kpa kwagh u ior mba i er kwagh ve ken Bibilo tseer tseer ga la kpa una wase se. Aluer se mba henen sha akaa a ior mba i er kwagh ve ken Bibilo la yô, se kpa se fatyô u eren sha mkaanem ma orpasalmi man, ér: “M ver TER sha ishigh yagh gbem; er A lum ken uwegh ku yanegh yô, me tenger ga.” (Ps. 16:8) Inja i mkaanem man ér nyi?

3 Orshoja yange nan kôr sanker ken uwegh ku yanegh kpa nan gema nan kôr perutya ken uwegh ku imesegh, nahan ku yisa uwegh ku yanegh ku nanegh tsembelee ga. Kpa shighe u a nôngon ityav yô, ma huror u nan nan tile nan ken uwegh ku yanegh nan nôngon ityav a nan imôngo, sha u kuran nan. Nahan aluer se kpa se ver Yehova sha ishigh yasegh gbem yô una kura se. De se nenge er se ôron kwagh u ior mba i er kwagh ve ken Bibilo la una taver jighjigh wase nahan se “ver TER sha ishigh [yasegh] gbem” yô.

Yehova Ongo Mbamsen Asev

4. Ka ikyav i nyi i tese ér Aôndo ongo mbamsene?

4 Aluer se ver Yehova sha ishigh yasegh gbem yô, una ungwa mbamsen asev. (Ps. 65:2; 66:19) Se nenge a mimi u mkaanem man sha kwagh u Elieser, wanakiriki u vesen u Aberaham la. Aberaham yange tindi un ken tar u Mesopotamia ér a za ker kwase u cian Aôndo sha ci u wan na Isaka. Elieser yange er msen ér Aôndo a wase un, nahan nenge ér Aôndo ungwa msen na la shighe u Rebeka na urakumi nav mngerem la. Er Elieser er msen sha gbashima yô, a zua a kwase u doo Isaka ishima tsung yô. (Gen. 24:12-14, 67) Sha kpôô yô, lu ityom i vesen wanakiriki u Aberaham za ye. Doo u se lu a vangertiôr ser Yehova ongo mbamsen asev ga he?

5. Hii nan ve se fatyô u kaan ser msen u or er hen Yehova ken ishima i nan tiônôô kpa ngu a inja?

5 Ashighe agen a gba u se er msen hen Aôndo tiônôô ser a wase se. Sha shighe ugen la, Artashaseta, Tor u Mbapershia nenge Nehemia, u naan un kwaghmaan la vihi ishigh sha. Tsô tor pine un ér: “Ka nyi i sar uwe? Nahan [Nehemia] sôn Aôndo u Sha.” Shighe yange lu u Nehemia una er gôgô msen hen shighe u er msen ken ishima na la ga. Kpa Aôndo ungwa msen na la, gadia tor sue Nehemia ér a hide a maa gilgar u Yerusalem. (Ôr Nehemia 2:1-8.) Sha kpôô yô, msen u or er ken ishima tiônôô je kpa ngu a inja kpishi.

6, 7. (a) Epafera yange ver ikyav i dedoo sha kwagh u msen nena? (b) Hii nan i doo u se eren msen sha ci u mbageneve?

6 I wa se kwagh ér se ‘eren msen sha ci u mbagenev,’ shin er se fatyô u nengen a ikyav ave ave i tesen ér Aôndo ungwa msen shon ga nahan kpaa. (Yak. 5:16) Epafera, u lu “ortom u jighjigh u Kristu” la yange er msen tsung sha ci u mba ve civir Aôndo a na imôngo la. Shighe u Paulu lu ken Roma la, a nger ér: “Epafera, kpan u Kristu Yesu u a lu or u ken [Kolose] la ngu sughun ne. Ngu eren msen sha gbashima sha ci wen gbem sha u né tile né lu vough né kera tenger ga sha u eren ishima i Aôndo cii. Gadia m ngu eren shiada sha kwagh na mer, a nôngo tsung sha ci wen kua mba ve lu ken Laodishia man Hierapoli” la.—Kol. 1:7; 4:12, 13.

7 Gar u Kolose man Laodishia kua Hierapoli cii lu hen haregh u Ashia u Kiriki la. Mbakristu mba ken gar u Hierapoli mbara lu hen atô u ior mba ve civir inmgbianaôndo u i yilan ér Cybele la. Mbakristu mba ken Laodishia di lu ior mba soon uyôughyôughmbaakaav wa ve atô ye. Man Mbakristu mba ken gar u Kolose di tagher ishigh a kwaghfan u taregh. (Kol. 2:8) Ka nahan ve Epafera u lu or u ken Kolose la ‘eren msen sha gbashima’ sha ci u mbananjighjigh mba ken gar la ye. Bibilo pase se er Aôndo yange ungwa mbamsen mba Epafera ga, kpa yange gba uwer u eren msen sha ci u mbananjighjigh ga; se kpa se de nen u eren msen sha ci u mbagenev ga. Er “se amber sha akaa” a mbagenev ga nahan kpa, alaghga se fa ma or u hen tsombor ugen shin huror wase nan ngu yan ican sha ci u jighjigh u nan. (1 Pet. 4:15) Nahan a doo kpishi aluer se umbur nan shighe u se lu eren msen se tswen yô. Mbamsen mba ior er sha ci u Paulu la yange ve wase un kpishi, kape mbamsen asev kpa vea wase mbagenev je la.—2 Kor. 1:10, 11.

8. (a) Hii nan ve se fe ser mbatamen mba ken Efese fa mluainja u msen u erene? (b) Doo u se nengen msen u eren hen Aôndo nena?

8 Ior fa se ér se mba nomso man kasev mba eren msen kpoghuloo kpa? Er Paulu za nenge a mbatamen mba ken Efese yô, “a gure inya a er msen a ve cii. Ve cii ve vaa tsung, ve kuve Paulu, ve gba susen un zwa. Kwagh u hemban vihin ve yum je yô, ka kwagh u a kaa er, mayange vea kera zua ishigh a na ga la.” (Aer. 20:36-38) Se fa ati a mbatamen mbara ga, kpa ikyav tese ér ve fa mluainja u msen u eren. Sha kpôô yô, doo u se nenge ian i se lu a mi i eren msen hen Aôndo la ser ka kwagh u civirigh kpishi, shi se “kenden ave a wang sha” vangertiôr ser Ter wase u sha la una ungwa mbamsen asev.—1 Tim. 2:8.

Ungwan Imo i Aôndo sha Ishima i Môm

9, 10. (a) Ônov mba kasev mba Selofehadi mbara ver ikyav i nyi? (b) Ieren i ônov mba Selofehadi la ia fatyô u benden a Mbakristu mba ve lu kwav la nena?

9 Aluer se ver Yehova sha ishigh yasegh gbem yô kwagh la una wase se u ungwan imo na, nahan se zua a averen kpaa. (Dut. 28:13; 1 Sam. 15:22) Kpa cii man se zua a averen ne yô gba u se ungwan un hanma shighe cii. Nenge ase ikyav i ônov mba kasev mba utaan mba Selofehadi, u lu uma sha ayange a Mose la. Sha ashighe a Mbaiserael la lu ônov mba nomso yaan dyako i uter vev ye. Selofehadi yange kpe a wan u nomso shio nahan Yehova kaa ér i na ônov nav mba utaan mbara dyako na jimin cii, kpa cii man i na ve idyako la yô gba u vea er kwagh. Yange gba u vea vôso ônov mba Manase sha er dyako i í na ve la ia sar hen tsombor ve yô.—Num. 27:1-8; 36:6-8.

10 Ônov mba kasev mba Selofehadi mban lu a vangertiôr ér aluer ve ungwa imo i Aôndo yô, hanma kwagh una za vough. Bibilo kaa ér: “Er TER kaa Mose nahan, kape ônov mba Selofehadi mba kasev ve er je la; gadia Mahela man Tirsa man Hogela man Milka kua Noa, ônov mba Selofehadi mba kasev, ve er ônov mba anngôôv mba ter ve. Ve er noov ken uipyaven mba ônov mba Manase wan u Yosev, dyako ve kpaa saa ken kwe u ipyaven u ter ve.” (Num. 36:10-12) Kasev mba ungwan kwagh mban er sha kwagh u Yehova kaa la vough. (Yos. 17:3, 4) Kape Mbakristu mba ve taver ken mimi, mba ve lu kwav kpa ve lu a vangertiôr ér aluer ve ungwa imo i Aôndo nahan ve er noov shin kasev “ken Ter tseegh” ve hanma kwagh una za vough je la.—1 Kor. 7:39.

11, 12. Kalebu yange tese ér un ngu a vangertiôr hen Aôndo nena?

11 Gba u se ungwan imo i Yehova a ishima i môm er Kalebu u ken Iserael kpa ungwa nahan. (Dut. 1:36) Yange mba dugh a Mbaiserael ken tar u Igipiti ken derianyom u sha puetaratar C.S.Y. (Cii man Shighe u Yesu) la yô, Mose tindi iorov 12 ér ve za nenge tar u Kanaan mker. Kpa lu Kalebu man Yosua tseegh ve taver ior asema ér ve suur sha Aôndo sha er vea nyôr ken tar la ye. (Num. 14:6-9) Anyom yange kar er akunduahar nahan kpa Yosua man Kalebu lu uma her shi ve lu dondon Yehova a ishima i môm, nahan Aôndo tsua Yosua ér a hemen Mbaiserael a nyôr a ve ken Tar u Ityendezwa la. Kpa mbamkerev mba puev mba banen a jighjigh la yô kpe ken zende u Mbaiserael zende ken taaikyôngo anyom 40 la.—Num. 14:31-34.

12 Ka nahan ve Kalebu u war ken zende u Mbaiserael zende ken taaikyôngo shi tsa sha won bee iyol la tile sha ishigh ki Yosua kaa ér: “M ver ishima sha TER, Aôndo wam, jighilii” ye. (Ôr Yosua 14:6-9.) Kalebu u lu anyom akunduanyiin kar ataan la yange kaa ér Aôndo a na un ijiir i lun a iwo i yange tôndozwa ér una na un la, shin er ijiir la lu a mbaihyomov shi lu a agar a vesen a lun a ugir nahan kpaa.—Yos. 14:10-15.

13. Er se tagher a ameen nahan kpa kanyi se er ve se zua a averene?

13 Aluer se “ver ishima sha TER” shin se mba dondon un a ishima i môm yô, una kura se vough er kura Kalebu u lu jighjigh shi ungwan Aôndo la nahan. Shi aluer se “ver ishima sha TER” yô una yima se shighe u kwagh a tser se yô. Ka kwagh u ican kpishi u dondon Yehova sha ayange a uma wase cii er Kalebu nahan. Er Solomon hii u dondon Yehova a ishima na i môm nahan kpa, shighe u bee iyol yô, kasev nav gema un ishima, a dondo mbaaôndo mbagenev; “ishima na lu sha TER, Aôndo na, vough, er ishima i ter na Davidi nahan ga.” (1 Utor 11:4-6) Er se tagher a ameen kpishi nahan kpa se ungwan nen imo i Aôndo hanma shighe shi se veren un sha ishigh yasegh gbem.

Suur sha Yehova Hanma Shighe Cii

14, 15. Kwagh u Naomi la tese ú u suur sha Aôndo nena?

14 Gba u se suur sha Aôndo hanma shighe cii hemban je yô shighe u ishima i lu yinan se sha kwagh u mlu wase u ken hemen la. Nenge ase kwagh u ngôkwase Naomi u nom na man mbayev nav uhar cii sar ku la. Shighe u mough ken tar u Moabi hide ken Yuda la, a kaa ér: “De kera yerem nen ner, Naomi [“Iember yam”] ga, yilam nen ner, Mara [“Ijungwen”]; gadia Uhembanagee cii, erem kwagh u vihin yum. Yange m mough hen ijiir ne, m lu ave kiva kiva, kpa TER hide a mo aveve; man ka nyi ne yerem ner Naomi, er TER A pase er Un vendem, man Uhembanagee cii A erem icanaa?”—Rutu 1:20, 21, nenge ngeren u shin kpe u NW, Reference Bible.

15 Shin er Naomi ule nahan kpa, ngeren mba ken takerada u Rutu tese ér yange za hemen u suur sha Yehova her. Man mlu na va gema ken hemen kpaa. Rutu u lu kwase u wan u Naomi, u un kpa hingir kwasecôghol la va hingir kwase u Boashi shi mar un wan u nomso kpaa. Tsô Naomi hingir u yesen wannomso la. Ijiir la kaa ér: “Kasev mba ve wa ndor a na, ve ii un iti, ve kaa er: I mar Naomi wannomso; ve ii un iti er Obedi; ka un a lu ter u Yese, ter u Davidi ye.” (Rutu 4:14-17) Shighe u a va nder Naomi una lu uma shin tar la, una mase henen ér Rutu, u un kpa a nder un la yange hingir ngôtamen u Yesu u a lu Mesiya la. (Mat. 1:5, 6, 16) Se kpa se fa er akaa a vihin a a tseren se la aa za a kure ga, vough er Naomi kpa fa ga nahan. Nahan yô, de se suur nen sha Aôndo hanma shighe er i taver se ishima ken Anzaakaa 3:5, 6 nahan, ér: “Suur sha TER a ishima you cii, de yier sha mkav wou ga. Umbur Un sha ijende you cii, Un kpaa Una kôôm igbenda you.”

Suur sha Icighan Jijingi

16. Icighan jijingi u Aôndo yange wase mbatamen mbagenev ken Iserael u tsuaa la nena?

16 Aluer se ver Yehova sha ishigh yasegh gbem yô, una hemen se sha icighan jijingi na. (Gal. 5:16-18) Jijingi u Aôndo yange lu sha mbatamen mba 70 mba i tsua ve ér ve wase Mose ‘u tôôn ior i Iserael mba ve lu zegeuikya’ la. Ka Eldadi man Medadi tseegh i ter ati ve ye, kpa se fa ser icighan jijingi yange wase ve cii u eren tom u i wa ve la. (Num. 11:13-29) Sha mimi yô, ior mban lu ior mba cian Aôndo man mba mimi man mba vendan inyaregh ki yamen ishô, vough er mba yange i vande tsuan ve tsuaa la nahan. (Eks. 18:21) Mbatamen mba ken Kristu nyian kpa mba a aeren la.

17. Icighan jijingi u Yehova yange wase sha tom u maan tabernakel la nena?

17 Icighan jijingi u Yehova yange wase kpishi sha tom u maan tabernakel ken taaikyôngo. Yehova yange tsua Besalel ér a hemen tom u maan tabernakel la, shi tôndo zwa ér una “iv un a Jijingi u Aôndo, sha kwaghfan man mkav man sha u eren hanma injatom cii.” (Eks. 31:3-5) Ior mba lun a “kwaghfan ken asema” yange ve er tom vea Besalel man Oholiabi u lu wasen Besalel u eren tom u injaa la. Heela tseegh ga, jijingi u Yehova yange mgbegha hanma or u doo nan u eren iyua cii, tsô ior er iyua mgbeghaa sha u maan tabernakel. (Eks. 31:6; 35:5, 30-34) Nyian kpa jijingi u Aôndo ngu mgbeghan mbacivir un u veren Tartor na hiihii ken uuma vev. (Mat. 6:33) Alaghga se lu a mfe u eren tom u pasen kwagh ne, kpa saa se sôn icighan jijingi shi se lumun ser a hemen se ve se fatyô u eren tom u Yehova a ne ior nav sha ayange ne ye.—Luka 11:13.

Civir Yehova u Akum a Sha Gbem

18, 19. (a) Icighan jijingi u Aôndo ka a mgbegha se u lun a ieren i nyi? (b) U hen nyi sha ieren i Shimion man i Ana laa?

18 Icighan jijingi ka a ume atam ken a vese a ka a wase se u veren Yehova sha ishigh yasegh gbem yô. Aôndo yange kaa a ior nav mba ngise mbara ér: “TER u akum a Sha ka Un, tsegha nen Un ye.” (Yes. 8:13) Shimion man Ana lu mbabeenyol mba ve civir Aôndo ken Yerusalem sha derianyom u hiihii la yô. (Ôr Luka 2:25-38.) Shimion yange na jighjigh ken akaaôron a profeti a sha kwagh u Mesiya la shi “lu keghen msurshima u Iserael” kpaa. Aôndo haa icighan jijingi na sha Shimion shi kaa a na ér una lu uma una nenge a Mesiya. Man kape lu je la. Sha iyange igen yô Maria man Yosev mba ve lu mbamaren mba Yesu la va a na ken tempel ken inyom i sha 2 C.S.Y., shighe u lu ankyundan la. Icighan jijingi yange mgbegha Shimion ôr kwaghôron u profeti sha kwagh u Mesiya shi tsengaôron ér Maria una zungwe, nahan Maria yange zungwe sha shighe u nenge i mande Yesu sha kon u mtsaha er i tsengaôron nahan la. Kpa nenge er yange saan Shimion iyol shighe u kôr “Kristu u [Yehova]” sha ave na la sha wono! Shimion ver mbacivir Aôndo nyian ikyav i dedoo kpen kpen.

19 Ana, kwasecôghol u civir Aôndo u lu anyom 84 la kpa yange “undun tempel ga.” Civir Yehova sha “kwaghyan u hôron man msen u eren” tugh man tetan. Ana kpa lu her shighe u i va a ankyundan Yesu ken tempel la. Yange saan un iyol kpishi u nengen a Mesiya kpen kpen. Tsô “a sugh Aôndo shi a ôr kwagh Na a mba ve lu keghen mpaa u Yerusalem la cii.” Kwagh la mgbegha Ana u ôron mbagenev kpa loho u dedoo ne. Ka i doo Mbakristu mba ve beeyol la u eren Shiada sha kwagh u Yehova vough er Shimion man Ana kpa er nahan.

20. Sea lu iyev shin sea beeyol kpa doo u se er nyi, man ka sha ci u nyi?

20 Sea lu iyev shin sea beeyol kpa se ver nen Yehova sha ishigh yasegh gbem. Nahan una ver iniôngon yase i ôron ior kwagh u mtemtor na kua ityom na i kpilighyol la. (Ps. 71:17, 18; 145:10-13) Kpa saa se lu a aeren a doon Yehova ishima ve se fatyô u civir un ye. Aluer se seer timen sha aeren a ior mba i er kwagh ve ken Bibilo la nahan aa tese se nyi?

Ú Na Mlumun Wer Nyi?

• Hii nan se fe ser Yehova ongo mbamsene?

• Doo u se ungwan imo i Aôndo a ishima i môm sha ci u nyi?

• Aluer ishima ngi nyian se je kpa, doo u se suur sha Yehova sha ci u nyi?

• Icighan jijingi u Aôndo wasen ior nav nena?

[Study Questions]

[Picture on page 4]

Msen u Nehemia er hen Yehova la yange lu a inja

[Picture on page 5]

Aluer se umbur averen a Naomi zua a mi la yô kwagh ne una wase se u suur sha Yehova