Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Myom Sha Ikyev I Tartor U Aôndo Mgbohom Ve!

Myom Sha Ikyev I Tartor U Aôndo Mgbohom Ve!

Myom Sha Ikyev I Tartor U Aôndo Mgbohom Ve!

“Tartor Wou u̱ va, i̱ er ishima You shin tar kpaa vough er i eren i Sha nahan.”—MAT. 6:10.

1. Yesu tesen ior nyi jimi?

 KWAGHÔRON u Yesu Kristu u sha Uwo la yange kua msen u Ter wase la kpa ker man msen ne sav ôron kwagh u yange hemban tesen ior yô. Yange tese mbadondon un ér ve eren msen hen Aôndo, ér: “Tartor Wou u̱ va, i̱ er ishima You shin tar kpaa vough er i eren i Sha nahan.” (Mat. 6:9-13) Ayange nga kar ciôn yô, Yesu “gba zenden nyôron ken agar a tamen man angarev mba kiriki, lu ôron kwaghaôndo, pasen Loho u Dedoo u tartor u Aôndo; mba pue kar uhar lu a Na ityô.” (Luka 8:1) Kristu wa mbadondon un kwagh ér, ve ‘vande keren tartor [u Aôndo] man perapera Na, man akaa ne cii á seer ve a ye.’ (Mat. 6:33) Er u lu timen sha kwaghngeren ne nahan, ker igbenda i u yar tom a ngeren ne ken tom wou u pasen kwagh la yô. U tesen ikyav yô, nenge er u na mlumun sha mbampin mban yô: Loho u Tartor ne ngu a inja nan je? Ka myom u nyi a lu keghen uumacee? Man Tartor u Aôndo ua va a myom nena?

2. Loho u Tartor ne ngu a inja nan je?

2 Yesu yange tsengaôron ér: “Loho u Dedoo u tartor ne yô, á ôr u á tser tar, sha u u̱ lu mpase hen akuraior cii; ka zum la man mkur una kuma ye.” (Mat. 24:14) Loho u dedoo u Tartor ne ka kwagh u vesen kpen kpen. Sha ci u ka loho u u hembe lun a inja sha tar cii je ne. Mbatomov mba Aôndo mba kuman iyenge er miliôn utaankaruhar nahan, mba ve lu ken atôônanongo a Mbashiada mba Yehova a a hembe 100,000 la mba eren tom u pasen kwagh ne sha gbenda u vesen kpen kpen. Mba ôron ior er Tartor u Aôndo u hii u hemen yô. Mver u i ver Tartor u Aôndo la ka loho u dedoo, inja na yô Aôndo ver gomoti sha, ér a hemen tar ne. Shighe u Tartor la ua hingir u hemen shin tar kpaa la, a er ishima i Yehova shin tar vough er i eren sha nahan.

3, 4. Kanyi ia er shighe u a gema eren ishima i Aôndo shin tar laa?

3 Kanyi ia er uumace shighe u Tartor u Aôndo ua hemen shin tar, nahan a hingir u eren ishima na laa? Hen shighe la, Yehova “una ese ve mliam sha ashe kera cii, ku ua kera lu ga, shin ijungwen shin mliam shin ican kpaa ia kera lu je ga.” (Mpa. 21:4) Uumace vea kera gbaan angev shin vea kpeen sha ci u dyako i isholibo man i myen ga. Mbakpenev mba Aôndo a umbur ve la cii vea hide a lu uma gbem sha won. Bibilo tôndo zwa ér ka va nderen “mbaperapera kua mba ve lu perapera ga” la shin ku. (Aer. 24:15) Ityav man angev man ijen cii ia kera lu ga, shi tar kpa a sôr u ua hingir paradiso. Inyamkyume je kpa ia hingir u lun ken bem a ior cii shi ia lu bem bem ayol a ve je kpaa.—Ps. 46:9; 72:16; Yes. 11:6-9; 33:24; Luka 23:43.

4 Kape Tartor la u lu a averen a doon tsung ve kwaghôron u profeti u ken Bibilo a er kwagh u uma u ker i doo yum ne, ér: “Mbaasemaleghlegh yô, vea ya dyako u tar, á saan ve iyol sha mngee u bem.” Kpa mbaaferev di kanyi ia er ve? Ruamabera kaa ér: “Gadia á va tim aferaior kera; kpa mba ve veren ashe hen TER yô, ka ve vea ya dyako u tar ye.”—Ps. 37:9-11.

5. Kanyi ia er tar u hegen nee?

5 Cii man akaa ne a er yô, saa a vande timin tar ne kua ugomoti man ukwaghaôndo kua mbaeren kpenga cii kera. Man ka kwagh u tartor u Aôndo ua er vough je la. Jijingi yange mgbegha profeti Daniel tsengaôron ér: “Man sha ayange a utor mbara [utor mba ve lu hemen hegen ne], Aôndo u Sha Una ver tartor ugen [sha] u ua gba mayange ga yô, man shi tahav mbu u kpaa mbua hingir sha ikyev i ma ikyur igen ga, kpa ua hembe ityartor igen [i i lu hegen] ne cii avur avur, ua tim i, kpa u yô, ua lu gbem sha won.” (Dan. 2:44) Hen shighe la, Tartor u Aôndo u ú lu gomoti u sha u he la ua hemen mba vea lu ken tar u he la. Se mba keghen “Usha mba hev je man tar u he u perapera una tema ker yô.”—2 Pet. 3:13.

Kwagh Hemba Gban sha Myom Hegen Cii

6. Bibilo ôr kwagh u akaabo a a lu eren shin tar ne nena?

6 Shighe u Satan man Adam kua Ifa hemba Aôndo ato, ve soo ér vea tsua kwagh u bo man kwagh u dedoo ayol a ve la, ve gbihi tsombor u uumace cii ken kwaghbo. Anyom nga kar er 1,600, ka va ar sha shighe u Mngerem ma Deemee va sha tar la yô, “isholibo i or kehe sha won, man hanma mhen u ishima i nan kpaa lu u bo tseegh gbem.” (Gen. 6:5) Shi anyom nga karen er 1,300 nahan yô, Solomon nenge mlu u tar vihi tsung, nahan a nger ér: “M wuese mbakpenev mba ve vande kpen la, hemba kpen ve iyol a mba ve lu uma her yô; een, or u nan lu a vande lun ga je, nan hemba ve uhar cii, ka u nan nenge a tom u ifer u i er shin tar ne ga yô.” (Orpa. 4:2, 3) Hii hen shighe la zan zan shighe wase ne, anyom kar er 3,000 nahan man isholibo ngi hemban seer a seer.

7. Kwagh hemba gban sha myom u Aôndo hegen cii sha ci u nyi?

7 Akaabo hii ka kwagh u nyian a mi ga, nahan kpa ka hegen ne je i gbe u Tartor u Aôndo ua yima se sha mbamzeyol mban ye. Tar yange u vihi ken anyom a karen ken ijime 100 la je gande man kwagh ngu a gema ga, ngu vihin seer a seer. U tesen ikyav yô, mzough u i yer ér, Worldwatch Institute la kaa ér: “Ityav mbi yange i nôngo ken derianyom u sha 20 la hemba wuan ior ngeen a ityav mbi yange í nôngo hii ken derianyom u hiihii la zan zan inyom i 1899 la ica je.” Hii ken inyom i 1914 la zan zan nyian, ityav wua ior je hemba iorov miliôn 100. Takerada u i yer ér encyclopedia la ker ahaba ér, ior yange ve kpe ken Ityav mbi Tar cii mbi sha uhar la je kuma miliôn 60. Hegen u ityar igen i lu a ubom mba bughur wuan ior ne je yô, uumace hemba mban a tahav mbu timin ior kpishi sha tar. Er ior ve lu zan ikyura ken kwaghfan u sangen yeke man twer sôron nahan kpa, hanma inyom yô, ijen ka i wua mbayev je i kuma er miliôn utaan nahan.—Nenge ityough 9 ki takerada u Bibilo Tese Ér Nyi Jimi? la.

8. Mhemen u uumace ve hemen ayol a ve anyom a kar udubu imôngo hegen ne tese nyi?

8 Uumace nôngo ér vea bee a ifer kpa ve kanshio. Ugomoti mba tar ne man mbakpengav man ukwaghaôndo cii fatyô u van uumace a bem man mkpeyol ga. Iniongo ne cii fatyô u been a mbamzeyol mba ve lu tseren uumace hegen ne ga kpa mba seer ve a seer. Mhemen u uumace ve hemen ayol a ve anyom a kar udubu imôngo hegen ne tese mimi u mkaanem man, ér: “M fa, gbenda u or ngu sha ikyev i nan ga; or u zenden la, mvershigh u iaven i angahar a nan ngu sha ikyev i nan ga.” (Yer. 10:23) Sha mimi yô, “shighe u or ka nana lu a tahav sha orgen yô, nan eren nan ican.” (Orpa. 8:9) Heela tseegh ga, “akaa a i gbe a sha won cii la nga kinen imôngo nga toghor zan zan hegen.”—Rom. 8:22.

9. Mbakristu mba mimi ver ishima u nengen a nyi ken “ayange a masejime” nee?

9 Bibilo tsengaôron kwagh u a yange a ase ne ér: “Ken ayange a masejime yô, ashighe a ican aa va.” I̱ er kwagh u hemen u uumace ken ayange a masejime ne i̱ been yô shi i̱ seer ér: “Udangmbaiorov man mbatsughunior vea yem hemen hemen vea hemba vihin a vihi kwagh” cii. (Ôr 2 Timoteu 3:1-5, 13.) Mbakristu cii fa ér ka kwagh u una er je la, sha ci u “tar cii ngu sha ikyev i Orbo,” Satan. (1 Yoh. 5:19) Nahan cii kpa, ica a kera gba ga tsô Aôndo una yima mba a doo ve ishima la man kwagh ne ka loho u dedoo kpen kpen. A yima ve ken tar u u lu hemban vihin a vihi ne.

Ka Yehova Tseegh Una Yima Se Ye

10. Er nan i lu Yehova tswen a kom u yiman se?

10 Ôr mba u pasen ve loho u dedoo la wer ka Yehova tseegh una yima se ye. Ka un tswen a lu a tahav shi a soo u yiman mbatomov nav ken atsan a a tseren ve la cii ye. (Aer. 4:24, 31; Mpa. 4:11) Se fatyô u lun a vangertiôr ser Yehova una za hemen u yiman ior nav shi kuren mbaawashima nav kpaa, gadia a bum ér: “Mimi je, er M hen nahan, kape á er la.” Man kwaghôron na kpa “una hide her a [na] gbilin ga.”—Ôr Yesaia 14:24, 25; 55:10, 11.

11, 12. Aôndo na mbatomov nav vangertiôr u nyi?

11 Yehova bum ér una yima mba civir un shighe u una tim bo tar ne. Shighe u Yehova tindi profeti Yeremia ér a za ôr mbaasorabo loho na vangertiôr la, a kaa a na ér: “De cie ve ga.” Sha ci u nyi? “M ngu a we sha u yiman we.” (Yer. 1:8) Cii man Yehova tim gar u Sodom man Gomora yô, a tindi mbatyomov uhar ér ve za due a Loti man tsombor na ken gar la kera ve yem a ve ape vea war yô. “Tsô TER er sulfur man usu . . . haa sha Sodom man Gomora.”—Gen. 19:15, 24, 25.

12 Yehova una fatyô u yiman mba ve eren ishima na la sha tar cii. Shighe u yange tim tar u bo u tsuaa sha Mngerem ma Deemee la, “A yima Noa u a lu yôôn kwagh u perapera la, kua ior mbagenev utaankaruhar.” (2 Pet. 2:5) Shi Yehova una yima mbamimi shighe u una tim bo tar ne kpaa. Mkaanem nam wa se kwagh ér: “Ker nen TER, ne mbaasemaleghlegh mba sha tar cii . . . ker nen perapera, ker nen ishima i legh legh, tsô alaghga á yer ne sha iyange i iyugh i TER la.” (Sef. 2:3) A timin bo tar ne kera cii yô, “mbaperapera vea tema sha tar. . . . Kpa aferaior yô, á tim a sha tar kera.”—Anz. 2:21, 22.

13. Yehova una yima mbatomov nav mba ve kpe la nena?

13 Nahan kpa, angev man tôvacan kua akaa agen wua mbatomov mba Aôndo kpishi. (Mat. 24:9) Aôndo una yima ve nena? Er i vande ôron nahan, ‘ka va nderen mbaperapera shin ku.’ (Aer. 24:15) Er se fe ser kwagh môm una yange Yehova u yiman ior nav ga nahan saan se iyol ga he?

Gomoti u Perapera

14. Se mba a vangertiôr ser Tartor u Aôndo ka gomoti u perapera sha ci u nyi?

14 Shighe u ú dugh kwaghpasen yô, u fatyô u pasen ior wer Tartor u Yehova ka gomoti u perapera. Kwagh ne ka mimi sha ci u Tartor la ngu hemen sha perapera man sha dooshima shi ngu er ijir i vough, gadia aeren ne cii ka a aeren a vesen a Aôndo. (Dut. 32:4; 1 Yoh. 4:8) Aôndo wa Tartor ne sha ikyev i Yesu Kristu, gadia ka un tswen a kom u hemen tar ye. Yehova shi tsua Mbakristu mba i shigh ve mkurem iorov 144,000 shin tar ér ve za tema tor a Kristu sha, ve hemen tar.—Mpa. 14:1-5.

15. Pase mkposo u hemen u Tartor u Aôndo a hemen u uumace.

15 Hemen u Yesu vea mba i shigh ve mkurem iorov 144,000 la ua hemba doon a hemen u uumace mba ve yen ne ica je. Ashighe kpishi mbahemenev mba tar ne ka ve hemen sha tswam nahan ve tuur mba ve lu hemen ve la ér ve nôngo ityav, man ityav mbin ka mbi wua ior umiliôn imôngo. Ka nahan ve Bibilo i we se kwagh ér se de suur “sha wan u or u iwasen i lu her a na ga la ze” ye. (Ps. 146:3) Kpa Kristu yô una hemen sha dooshima. Yesu kaa ér: “Va nen her a Mo, ne mba i ver ne iyol cii, ikyav mbi yoho ne kpaa, Mo Me na ne mmem. Tôô nen igbur Yam sha ayol a en, va hen nen kwagh sha ikyev Yam, gadia M ngu ishima legh legh, man M kehen ityough kpaa ga, tsô né zua a mmem ken asema a en; gadia igbur Yam leghem man ikyav Yav kpaa peese.”—Mat. 11:28-30.

Ayange a Masejime Ne Nga Sôôn Kuren

16. Ayange a masejime ne aa kure nena?

16 Hii ken inyom i 1914 la je tar ngu ken ayange a masejime shin “mkurtar.” (Mat. 24:3) Ica a kera gba ga tsô “zegecan” i Yesu ôr kwagh u i̱ la ia va. (Ôr Mateu 24:21.) Ican i í gbe tar je i lu a vande van ga la ia va kar a tar u Satan ne kera. Kpa zegecan la ia hii nena? Man ia kure nena?

17. Bibilo kaa ér ka nyi ia er cii ve zegecan ia va?

17 Zegecan la ia va aburabur. Sha mimi yô, “iyange i Ter” ngi van er ormbaiv nahan, “zum u vea kaan er: Bem, man mkpeyol” la. (Ôr 1 Mbatesalonika 5:2, 3.) Ican i i tsengeôron kwagh u i la ia hii shighe u akuraior a hen ér ve zurum u been a mbamzeyol vev mba vesen la. Mtim u “Zegebabilon” u a lu tartor u kwaghaôndo u aiegh sha tar cii la una kpiligh tar iyol kpen kpen. Shighe u mtim una va sha Zegebabilon la a kpiligh utor kua ior mbagenev iyol kpishi.—Mpa. 17:1-6, 18; 18:9, 10, 15, 16, 19.

18. Yehova una er nyi shighe u Satan una mough num sha ior Nav laa?

18 Sha iyange la “uivande vea lu sha iyange man uwer man asan,” shi “vea nenge Wan u or Una va sha abeen.” Ka hen shighe la se ‘kende mtom asev sha ye, gadia mpaa wase mgbôghom.’ (Luka 21:25-28; Mat. 24:29, 30) Satan shin Gogi una mough tswam a ior mba Aôndo. Yehova ôr kwagh u mba vea mough num a ior nav la ér: “U nan bende a ven yô, nan bende a hongorshe Na je.” (Sek. 2:8) Nahan Satan una nôngo nan nan kpa una hemba ga. Sha ci u nyi? Sha ci u Ter Yehova una er kwagh fese je sha u yiman mbacivir un sha ikyev i Satan.—Esek. 38:9, 18.

19. Se mba a vangertiôr ser mbatyomov mba Aôndo vea tim tar ne sha ci u nyi?

19 Shighe u Aôndo una tsegha iti na hen akuraior la, ‘aa fa er A lu Yehova yô.’ (Esek. 36:23) Aôndo una tindi Kristu Yesu kua mbatyomov nav mba ve lu umiliôn umiliôn la vea va tim tar u Satan ne. (Mpa. 19:11-19) Aluer se umbur er ortyom môm tseegh yange wua mbaihyomov mba Aôndo “dubu deri man dubu akunduanyiin kar utaan” hen tugh môm tseegh yô, kwagh ne una na se lu a vangertiôr ser akum a mbatyomov mba sha la vea tim tar u Satan ne vindi vindi shighe u zegecan la una mase kuusu sha iyange i Armagedon la. (2 Utor 19:35; Mpa. 16:14, 16) A wuhe Satan man azôv a na shin ihyungwa i i ze kweng la anyom dubu. Ken masejime yô a tim ve kera.—Mpa. 20:1-3.

20. Yehova una er nyi sha ikyev i Tartor na laa?

20 A kar a ifer i i lu sha man shin tar ne kera, nahan a na uumace mbaperapera ian vea ya dyako i tar ne. Yehova una hingir Oryiman u Vesen hen shighe la. (Ps. 145:20) Yehova una paa hementor na iyol sha ikyev i Tartor la, shi una tsegha icighan iti na shi una kure awashima u vesen u a lu a mi sha tar la. Nahan zua a iember ken tom wou u pasen ior loho u dedoo shi wasen “mba i ver ve sha u ve̱ zua a uma u tsôron” la ve kav er myom u sha ikyev i Tartor u Aôndo a mgbôghom yô.—Aer. 13:48.

Baver We Kpa?

• Yesu tese mluainja u Tartor nena?

• Kwagh hemba gban sha myom hegen cii sha ci u nyi?

• Yehova tese ér un ngu Oryiman u Hemban nena?

• Ka akaa a nyi nahan se lu veren ishima ser aa er sha shighe u zegecan laa?

[Study Questions]

[Pictures on pages 12, 13]

Mkaanem ma Aôndo tsengaôron ér a hemba eren tom u pasen kwagh sha ayange ase ne cii

[Picture on page 15]

Yehova una yima se er yange yima Noa kua tsombor na nahan

[Picture on page 16]

Yehova ‘una ese mliam kera cii, ku ua kera lu ga.’ —Mpa. 21:4