Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

“Ka Gbenda Je Ne. Za Nen Sha u”

“Ka Gbenda Je Ne. Za Nen Sha u”

“Ka Gbenda Je Ne. Za Nen Sha u”

Kwagh U Emilia Pederson

Sha zwa u Ruth E. Pappas

YANGE i mar ngôm, Emilia Pederson, ken inyom i 1878. Er va hingir tica nahan kpa, soo u yaren tom a uma na jimin cii sha u wasen ior sha er vea kporom hen Aôndo yô. Zege akwati u a lu hen ya wase ken angar u Jasper, ken kpentar u Minnesota, ken tar u Amerika la, ka ikyav i tesen ér ngôm yange lu a isharen taveraa i wasen ior ér ve fa Aôndo taveraa. Ngôm yange yam akwati la ér una wa ikyav ker una yem ken tar u China, una za er tom u mishen ker. Kpa ngô na kpen yô, mama wam kera za hemen a awashima na la ga, hide gba nengen sha anmgbianev nav mba kiriki. Ken inyom i 1970 la, ngôm maa vôso Theodore Holien. I marem ken uwer u Disemba 2, 1925—m ngu wan masetyô, wan u sha utaankaruhar.

Ngôm yange lu a mbampin mba sha kwagh u Bibilo kpishi mba soo u zuan a mbamlumun shami kaveraa yô. Môm ken mbampin mba soo u zuan a mlumun sha mi yô, lu sha kwagh u ityesen i a va er mbaaferev ican ken igyamusu la. Yange pine orvesen u Côôci i Lutheran u va sha u va sôron se la ape Bibilo i er kwagh u ityesen ne yô. Kpa or shon kaa a na ér, Bibilo ia ôr kwagh u igyamusu shin ia ôr ga kpa, gba u a tesen ior ér igyamusu ngi.

A Kure Isharen Na i Fan Mimi La

Inyom i 1900 la yange i been ica i gbe ga maa anmgbian u Mama wam u kwase, mba yer un ér Emma, mough yem ken gar u Northfield, ken kpentar u Minnesota sha u za henen kwaghkuhwan. Emma tsaan hen ya u tica na, Milius Christianson, man kwase u Milius lu môm ken Mbahenen Bibilo, kape i yilan Mbashiada mba Yehova hen shighe la je la. Emma kaa ér un ngu a anmgbian u kwase u a er Bibilo kpoghuloo yô. Ica gbe ga yô, kwase u Christianson maa nger Ngôm washika, na mbamlumun sha mbampin mba sha akaa a ken Bibilo a yange i pine un la kaveraa.

Sha iyange igen yô, Lora Oathout, u lu môm ken Mbahenen Bibilo la, mough ken gar u Sioux Falls, ken kpentar u South Dakota, va ken gar u Jasper sha u va pasen loho u dedoo. Ngôm ôr ityakerada i yange ngohol la, nahan ka ker ken inyom i 1951 yô, a hii u pasen mbagenev akaa a mimi a á hen ken Bibilo la, shi lu nan ve ityakerada i Lora na un la kpaa.

Ken inyom i 1916 la, Ngôm ungwa ér Charles Taze Russell ngu zan mkohol u vesen ken gar u Sioux City, ken kpentar u Iowa. Nahan sar un u zan mkohol shon. Ngôm lu a mbayev utaan hen shighe ne. Marvin, wan na u nomso u masetyô la lu di iwer itian tseegh tsô. Nahan kpa, ngôm kura ônov nav cii ve za mkohol u vesen ken gar u Sioux City sha girgidogo, man gar la gba ica je kuma ukilomita 160. Ngôm yange ungwa kwaghôron u Anmgbian Russell na la, shi nenge tser u “Photo-Drama of Creation” (Foto u Inumbe i Kwagh u Igbetar) la shi i er un batisema kpaa. Mkohol been ngôm za hidi yô, a nger kwagh sha mkohol u vesen shon ken ipipaabaver i í yer ér Jasper Journal la.

Ken inyom i 1922 la, Ngôm lu môm ken iorov 18,000 mba ve za mkohol u vesen u i kumba ken gar u Cedar Point, ken kpentar u Ohio la. Mkohol la yange been yô, Ngôm kera gba uwer u yôôn kwagh u Tartor u Aôndo mayange ga. Yange lu kaan a vese sha ikyav na i dedoo la ér, “Ka gbenda je ne, za nen sha u.”—Yes. 30:21.

Atam a Tom u Tartor

Ka ker ken kwavanyom u sha 1920 la yô, mbamaren av undu gar u Jasper za nyôr ya ape gen. Kpenga u ter wase eren la za ikyura shi lu a zege tsombor sha ikyev. Ter wase henen Bibilo kpishi er Ngô wase eren nahan ga, kpa yange sue tom u pasen kwagh a ishima na i môm, shi lumun ér mbakuran mba ningir sha, mba i yilan ve hen shighe la ér pilgrims la ve tsaan hen ya wase kpaa. Hanma kwa u ortamen u sôron atôônanongo nana na kwaghôron hen ya wase yô, ior ve va je i kuma iorov deri môm nahan, ve iv ken iyou yase poo.

Shighe u m nyôr anyom ataankarahar la, anmgbian u Ngôm u kwase u kiriki yila ngôm kaa a na ér, mbawanndor a na, Ed Larson vea kwase na soo u henen Bibilo. Yange ve ngohol mimi u ken Bibilo la fese je, shi ve lôhô kwase ugen u dondo ya a ve, lu a mbayev anigheni la ér a kohol ve vea hen Bibilo. Mba yer kwase shon ér Martha Van Daalen. Martha vea tsombor na cii hingir Mbahenen Bibilo. *

Lu hen shighe la kpa gumor ugen u ya na gba ica a vese kpishi ga la, hii u eren tom vea Terem imôngo ye. Mba yer gumor ne ér Gordon Kammerud. I ta Gordon icin ér: “Kwagh a de zough u vea ônov mba orvesen wou mba kasev mbara ga, mba ken kwaghaôndo u i fe kwagh na ga yô.” Nahan kpa, Gordon hii u henen Bibilo, nahan ica gba ga tsô mase kaven er un zough a mimi yô. Iwer ngi kar itiar yô maa i er un batisema. Mbamaren nav kpa hingir mbananjighjigh kua icombor yase cii. Nahan tsombor u Holiens man u Kammeruds kua u Van Daalens cii hingir ahuraior kangenaa.

Mbamkohol mba Vesen Taver Se ken Jijingi

Mkohol u vesen u Ngôm za ken gar u Cedar Point la taver un ishima kpishi, nahan soo ér mkohol u vesen môm kpa a kar un ga. Kwagh ne na yô, m umbur akaa a m eren shighe u m lu iyev la, er u zan mbamkohol mban sha ajiir a icaa nahan. Mkohol u vesen u i kumba ken gar u Columbus, ken kpentar u Ohio ken inyom i 1931 la lu mkohol u injaa kpen kpen, sha ci u lu sha mkohol la i hii u yilan se ér Mbashiada mba Yehova ye. (Yes. 43:10-12) Shi m umbur mkohol u vesen u yange i zua ken gar u Washington, D.C., ken inyom i 1935 la kpaa. Yange i na kwaghôron u injaa sha mkohol la u tesen mba ve lu “zegeikpelaior” i í er kwagh u i̱ ken takerada u Mpase la. (Mpa. 7:9) Anmgbianev av mba kasev, Lilian man Eunice kpa lu môm ken iorov mba hemban 800 mba i er ve batisema hen mkohol shon la.

Tsombor wase yange u za mkohol u vesen ken gar u Columbus, Ohio ken inyom i 1937, man ken gar u Seattle, Washington ken inyom i 1938 kua ken gar u New York City ken inyom i 1939. Tsombor u Van Daalen man u Kammerud kua ior mbagenev man tsombor wase cii yange se tsa sha gbenda ijiir i môm. Ken inyom i 1940 la, Eunice vôso Leo Van Daalen, shi ve hingir upania. Ken inyom shon i môm, Lilian vôso Gordon Kammerud, ve kpa ve hingir upania.

Mkohol u vesen u i zua ken inyom i 1941 ken gar u St. Louis, ken kpentar u Missouri la lu u vesen kpen kpen. Yange i na agumaior udubu imôngo takerada u i yer ér Children la sha mkohol la. Mkohol u vesen la yange wasem kpen kpen. Mkohol la yange due ica gba ga maa, sha iyange i Setemba 1, 1941, mo man Marvin, anmgbian wam u nomso vea kwase na cii se hingir upania. M lu anyom 15 hen shighe la.

Yange i taver u anmgbianev cii ve za mbamkohol mba vesen hen angar wase u mbasulev la, sha ci u yange i nôngo u zuan mbamkohol mban sha shighe u sunda. Kwagh ne na yô, mkohol u vesen una duen kera cii yô, se hide se kimbir akaaôron a se ongo sha mkohol la ken ijime i ya wase, sha er mba ve ze ga la kpa vea ungwa akaaôron shon yô. Ashighe ne lu a doon kpishi.

Makeranta u Gileadi man u Za Eren Tom ken Ityar Igen

Yange i ver Makeranta u Gileadi ken uwer u Febewari 1943 ér u tsaase upania ve hingir mbaeren tom u mishen. Iorov ataratar mba ken tsombor u Van Daalen yange ve tema klase u hiihii la, ve yô, lu Emil man Arthur man Homer man Leo man wan u anmgbian u ter ve, Donald kua anngôm u kwase Eunice, u lu kwase u Leo la. Yange vihi se u lôhôn ve ayem kpen kpen, sha ci u se fa shighe u shi se nenge a ve ga. Mba been makeranta u Gileadi yô, i tindi ve cii ken tar u Puerto Rico. Hen shighe la, Mbashiada mba Yehova lu ken tar u Puerto Rico iorov ataratar tseegh.

Inyom karen i môm yô, Lilian man Gordon kua Marvin vea Joyce cii za makeranta u Gileadi, klase u sha utar la. Ve kpa i tindi ve ken Puerto Rico. Ka ker ken uwer u Setemba 1944 yô, mo kpa m za makeranta u Gileadi, klase u sha unyiin la, m lu anyom 18 hen shighe la. M been makeranta u Gileadi ken uwer u Febewari 1945 yô, mo kpa i tindim ken tar u Puerto Rico, nahan m za kohol anmgbianev av. Kwagh ne lum kwagh u he. Er lu se ican u henen zwa u Ishpania nahan kpa, ica gba ga tsô, se mbagenev se hii u henen Bibilo a ior mba hemban iorov 20. Yehova kpa ver tom la doo doo. Nyian ne, Mbashiada mba Yehova mba ken tar u Puerto Rico je hemba iorov 25,000.

Akaa a Vihin Tser Tsombor Wase

Leo man Eunice hide lu ken Puerto Rico, hen shighe u ve mar Mark, wan ve u hiihii ken inyom i 1950 la. Ken inyom i 1952 la, ve tôô memyol sha u za sôron mbamaren vev ken tar u Amerika. Yange ve mough u yemen sha igirgi i sha Aôndo sha iyange i Aipor 11. Kwagh ka a er i vihi yô, igirgi la mough za ica ga tsô maa i gba shin tyeku. Leo man Eunice kpe. Kpa Mark, wan ve u lu anyom ahar tseegh la yô gba kuwan ken tyeku. Orgen u un kpa war yô, tuur Mark sha bamber kon zan zan due a na sha tar, shi i wase un u ôôn, nahan Mark war. *

Anyom nga kar ataan yô, sha iyange i Maaci 7, 1957 la, Ter wase kua Ngô wase lu nahan mato yemen ken Iyou i Tartor maa ikyaver za pev. Ve tile hen kpe gbenda, mba ngur musan ikyaver shon yô, mato ugen va ta sha Ter wase maa kpe her ave ave je. Ior mba van ku na kuma iorov 600, nahan i er shiada i dedoo hen angar u ior naan Ter wase icivir kpishi la.

Ityom i He

Cii man Ter wase kpe yô, i nam tom u mishen ken tar u Argentina. Yange m za nyôr ken gar u Mendoza, ikyua a Iwo i Andes ken uwer u Agusutu ken inyom i 1957. George vea mo se kôr ijende taveraa, ka ker ken uwer u Aipor, 1960 yô, maa se vôso ayol a ase. Ken inyom i 1961 la, Ngô wase kpe, lu anyom 83 hen shighe la. Yange civir Aôndo sha mimi shi wase ior kpishi u eren nahan zan zan kar kpen.

Mo man George kua mbamishen mbagenev se er tom u mishen hen iyav mbi mbamishen kposo kposo je kuma anyom pue. Shi se er tom u zenden sôron atôônanongo kuma anyom ataankarahar. Ken inyom i 1975 la, se hide se yem ken Amerika sha u za wasen mba hen tsombor wase mba ve lu uange la. Ken inyom i 1980 la, i kaa ér, nomom a er tom u zenden sôron atôônanongo ken haregh u i lamen zwa Ishpania yô. Hen shighe la, atôônanongo a eren mbamkombo ken zwa Ishpania ken tar u Amerika yange kuma 600. Yange se sôr atôônanongo ne je kuma anyom 26, shi se nenge atôônanongo ne seer ngeen je hemba 3,000.

Ve Zende sha “Gbenda” u Mimi

Ngôm shi yange nenge mbayev mba hen tsombor na hingir mba eren tom u pasen kwagh hanma shighe. U tesen ikyav yô, Carol, wan u kwase u anmgbian wam u kwase u vesen u i yer un ér Ester la hii tom u pania ken inyom i 1953 la. Carol vôso Dennis Trumbore, man hii shighe la zan zan hegen, mba eren tom u pasen kwagh hanma shighe ne imôngo. Wan u Ester u kwase ugen vôso Wendell Jensen. Ve za makeranta u Gileadi u sha kwa 41 la, shi ve er tom u mishen ken Najeria anyom 15. Anmgbian u Leo u kwase, mba yer un ér Ruth La Londe, vea nom na, Curtiss, yange ve tôô Mark, u mbamaren nav kpe sha igirgi la, ve yese un. Mark vea kwase na, Lavonne, ve er tom u pania anyom imôngo shi ve yese mbayev unyiin sha “gbenda” ne.—Yes. 30:21.

Anngôm u a shi uma her, i yer un ér Orlen la hemba anyom 95 hegen. Ngu civir Yehova sha mimi her. Mo man George se mba eren tom u pasen kwagh hanma shighe her saan saan.

Kwagh u Ngô Wase Undu Se a Mi Yô

Hegen m ngu a tebul u lun a mbaakwati mba wan akaa shimi, u yange doo Ngôm ishima kpishi yô. Tebul la lu iyua i ivesegh i terem na Ngôm yô. Ngôm wa uwashika man ngeren mba yange nger, i gber ken ipipaabaver, ve pase kwagh u Tartor tsembelee yô shin akwati ugen shin tebul la. Yange nger ngeren mban mbagen ken kwavanyom u sha 1900 la. Ngôm shi koso uwashika mba doon tsung mba ônov nav mba ve lu mbamishen ngeren un la. Doom u ôron uwashika mban acin imôngo kpen kpen. Uwashika mba ngeren se mbara lu mba doon, mba taver se asema tsung. Ngôm fatyô u eren tom u mishen er sar un la ga. Nahan kpa, ishimatseen i lu a mi sha tom u mishen la mgbegha mbagenev u eren tom mishen. M ngu veren ishima keghen shighe u Ngôm man Terem vea hide a kohol se imôngo ken paradiso shin tar la.—Mpa. 21:3, 4.

[Ngeren u shin kpe]

^ Ôr kwagh u uma u Emil H. Van Daalen ken Iyoukura (zwa Buter) i Jun 15, 1983, sha peeji 27 zan zan 30.

^ Ôr Awake! u Jun 22, 1952, peeji 3 zan zan 4.

[Foto u sha peeji 17]

Emilia Pederson

[Foto u sha peeji 18]

1916: Ngôm, Terem (a kôr Marvin); shin inya, hii ken imese yem ken iyan: Orlen, Ester, Lilian, Mildred

[Foto u sha peeji 19]

Leo man Eunice, cii man ve mase kpen ye

[Foto u sha peeji 20]

1950: Hii ken imese yem ken iyan, sha ityou: Ester, Mildred, Lilian, Eunice, Ruth; shin inya: Orlen, Ngôm, Terem, man Marvin

[Foto u sha peeji 20]

George man Ruth Pappas ken tom u zenden sôron atôônanongo ken inyom i 2001