Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Ka Mo Iyol Yam Me Tsua Kwaghaôndo U Me Er Shin Ka Mbamaren Ava?

Ka Mo Iyol Yam Me Tsua Kwaghaôndo U Me Er Shin Ka Mbamaren Ava?

Ka Mo Iyol Yam Me Tsua Kwaghaôndo U Me Er Shin Ka Mbamaren Ava?

KEN tar u Poland, ior kpishi ka ve kaa a Mbashiada mba Yehova ér: “I marem ken kwaghaôndo wam, shi ka ker kpaa me kpe ye.” Kwagh ne tese ér, sha mnenge ve yô, kwaghaôndo ka kwagh u ikyov ikyov. Ior mba nengen kwaghaôndo nahan hen vegher wouwee? Kanyi nahan ashighe kpishi imba mhen ne i dugh a mini? Kwaghaôndo ka a hingir kwagh u ior gban eren tsô, shi ve eren un sha ci u ka kwaghaôndo u tsombor ve. Kwagh ne una fatyô u eren Mbashiada mba Yehova mba ve hen mimi sha ikyev i mbamaren vev shin mbamaren vev mbavesen la kpaa?

Timoteu yange lumun ér imba kwagh ne i er un ga. Lu ngô na man ngô u ngô na, mba ve tsee ishima mbara yese un sha u a na jighjigh ken Aôndo u mimi shi a soo un kpaa ye. Timoteu fa icighanruamabera “hii iyev” na je. Shighe kar yô, Timoteu vea ngô na man ngô u ngô na cii hingir u kaven ér ka ityesen i Mbakristu i lu i mimi ye. Yange i ‘tese un sha u a na jighjigh’ a kwagh u Ruamabera ôr sha kwagh u Yesu Kristu la. (2 Tim. 1:5; 3:​14, 15) Nahan, shin er mbamaren mba nyian ka ve nôngo sha afatyô ve cii u wasen mbayev vev ve hingir mbaeren Yehova tom nahan kpa, doo u mbayev ayol a ve vea tese ér mba a isharen i eren Yehova tom.​—⁠Mar. 8:⁠34.

Aluer ka u or nana er Yehova tom, nana tese ér a doo nan ishima shi nana za hemen u tan ikyaa ken a na, alu nyi je ia er kpaa yô, gba kpee u a yese nan ken jighjigh, sha u timen sha kwagh vea nan sha gbenda u kwagh shon una kuma nan ken ato yô. Nahan jighjigh u nan u nan la una wa amise, una taver gbang.​—⁠Ef. 3:17; Kol. 2:​6, 7.

Tom u Mbayev

Orgen u i yese un hen tsombor u Mbashiada mba Yehova yô, iti na ér Albert, * a kaa er: “M nengen mer ka Mbashiada mba Yehova ve lu a kwaghaôndo u mimi ye, kpa yange i taver mo u lumun a kwagh u ve lu tesen mo ér doo u me er a uma wam la.” Aluer u ngu gumor yô, alaghga kape we kpa ka i lu u je la. Er nan ú de u nôngon wer u fa kwagh u a lu sha gbenda u uma u Aôndo a soo ér se za sha mi la, shi i doo ú u eren ishima na ga? (Ps. 40:⁠8) Albert kaa ér: “Yange m hii sha msen u eren. Sha hiihii la, taver mo kpishi. Kpa m kighir iyol yam. Nahan, ica i kera gba ga maa m kav er me fatyô u lun kwagh u injaa sha ishigh ki Aôndo, aluer m ngu nôngon mer me er kwagh u vough yô. Kwagh ne yange nam agee a geman inja.” Aluer u ya ikyar vea Yehova yô, u fatyô u lun a isharen i eren kwagh u a soo er se er la.​—⁠Ps. 25:14; Yak. 4:⁠8.

Hen ase sha iniumbe i ka i doo u eren yô, er dar yan shin ma iniumbe igen nahan. Aluer u fa atindi a dar u zan ga shin u fa er i ze u kpaa ga yô, alaghga a due u ishima a mi. Kpa aluer u hen atindi a zan dar shi u fa er i ze u kpaa yô, a hemba maghen we iyol a mi, je yô, u ker a ker ian i zan u. Kape ityom i Mbakristu i se eren la kpa i lu je la. Nahan, hen u wan agoyol sha mbamkombo mba Mbakristu. Eren hanma kwagh u i eren ken tiônnongo cii. Wea lu wanye shin organden kpa, alaghga u fatyô u taver mbagenev ishima sha ikyav you i u lu veren la.​—⁠Heb. 10:​24, 25.

Kape u pasen mbagenev jighjigh wou u nan kpa i lu je la. Ngun ne kpa, i lu dooshima a mgbegha se u eren ye, i de lu sha mkighir ga. Pine iyol you wer: ‘Er nan m soo mer me ôr mbagenev kwagh u Yehovaa? Ka atôakyaa a nyi a ne ve Yehova a doom ishima?’ Gba u ú fa wer Yehova ka Ter u lun a dooshima. Yange ôr sha zwa u Yeremia ér: “Né kerem, man né zua a Mo kpaa, zum u né kerem a ishima i môm la.” (Yer. 29:​13, 14) Kwagh ne tese ér gba u ú er nyi? Anmgbian ugen mba yer un ér Jakub, a kaa ér: “Yange gba u me gema mhen wam. M hii u zan mbamkombo shi duen kwaghpasen yev av je, kpa ityom ne cii yange va hingir mo inja er m gbe eren i tsô nahan. Ka er yange m va fa Yehova m seer shi m ya ikyar a na kangenaa la ve, m fatyô u geman mimi hingir kwagh wam jim jim ye.”

Kwagh u vesen u una wase u u zua a msaanyol ken tom wou u pasenkwagh yô, ka u kôron ijende vea ior mba lun a anza a dedoo, mba vea maa u a maa yô. Injakwagh igen i i ne i nger yô kaa ér: “Zende a mbafankwagh imôngo, nahan we kpaa ú hingir orfankwagh.” (Anz. 13:20) Nahan ker u kôron ijende vea mba ve keren u eren ityom ken mcivir u Yehova shi i doo ve u civir un kpaa la. Anmgbian u kwase ugen mba yer un ér Jola, a kaa ér: “Er m kôr ijende vea agumaior kpishi a yange penda ishima u eren Yehova tom yô, ishima i taver mo kpishi. Maa m hii u pasen kwagh hanma shighe a iember kpishi.”

Tom u Mbamaren

Jola kaa ér: “M wuese mbamaren av kpishi er ve tesem kwagh u Yehova yô.” Sha kpôô yô, mbamaren vea fatyô u wasen mbayev vev u tsuan kwagh u i doo u vea er yô. Apostoli Paulu nger ér: “Ne uter . . . yese nen [ônov enev] sha mkôôm man kwaghwan u Ter.” (Ef. 6:⁠4) Kwaghwan u Aôndo yange na i nger ne tese wang ér ka mbamaren i lu tom ve u tesen ônov vev igbenda i Yehova ye, gba u a lu igbenda ve vea tesen ônov vev ga. Aluer u wase ônov ou ve tsua ayol a ve u eren kwagh ken uma ua zough sha mbaawashima mba Yehova yô, a hemba doon a u we nôngon wer u wa kwagh ken ishima i mbayev ou u ú soo wer ve er la.

U fatyô u tesen mbayev ou mkaanem ma Yehova shi ‘ôron kwagh u ma, zum u ú tem hen ya wou man zum u ú zenden sha gbenda man zum u ú yav inya man zum u ú mough sha’ kpaa. (Dut. 6:​6, 7) Mbamaren mbagenev, Ewa vea nom na Ryszard, mba a ônov utar, ve kaa ér: “Yange se ôr kwagh u avegher a tom u pasen kwagh hanma shighe la acin imôngo.” Nahan lu nyi i due kere? Mbamaren mban kaa ér: “Er mbayev asev lu cuku la je tsô maa ve soo ér ma ve nyer Makeranta u Henen Tom u Hemen u Aôndo, nahan yange ve hingir mbapasenkwagh, shi ken masejime yô, ve er batisema a ishima ve. Shighe kar yô, ve cii ve hii u eren tom u pasen kwagh sha hanma shighe la.”

Gba hange hange u mbamaren vea ver ikyav i dedoo. Ryszard kaa wener: “Yange se kange ishima ser se lu a uuma u har, mlu wase u ken tiônnongo a kaha kposo a u ken ya ga.” Pine ase iyol you wer: ‘Mbayev av mba nengen a inja i nyi ken a mo? Mba nengen er Yehova doom ishima sha mimi kpa? Mba nengen a dooshima ne ken mbamsen av man kwaghhenen wam u sha tseeneke u m henen hanma shighe la kpa? Mba nengen a dooshima ne ken ieren yam i m lu a mi sha tom u pasen kwagh la, man iemberyolough yam kua ugbayol mbaakaav mba m keren la, man kwagh u m er sha mbagenev ken tiônnongo la kpa?’ (Luka 6:40) Mbayev vea fatyô u fan inja or i u lu la, aluer u ngu or u ôron kwagh kpa eren sha mi ga yô.

Tsaha ka gbenda u vesen u yesen mbayev. Nahan kpa, Mkaanem ma Aôndo kaa a vese ér se ‘tese wanye gbenda u nana za yô.’ (Anz. 22:⁠6) Ewa man Ryszard ve kaa ér: “Yange se tôô shighe se hen Bibilo a mbayev asev asange asange.” Nahan kpa ka mbamaren ayol a ve vea tsua u henen kwagh a mbayev vev asange asange ye, aluer gba nahan yô. Er i lu cii kpa, gba u hanma wanye yô a eren kwagh a nan kyanger. Kpa saa mbamaren vea lu a ieren i nômbon ikyôr sha kwagh ga shi hanger er saa i er ishima ve keng ga la ve vea kôr cio u eren kwagh ne ye. Ikyav i tesen yô, a u we gban kaan a mbayev ou tsô wer doo u ungwan ityougholov mbigenev ga la yô, hemba doon u tesen ve er vea tsua akaa a vea er sha kwaghfan shi vea yar tom a akaawan a Bibilo a a bende sha kwagh ne la.

Alaghga mbayev ou kav kwagh u ú soo wer ve er la jighilii, shi alaghga vea lu eren kwagh u i sar u ka ve er la kpaa. Nahan kpa, gba u kwagh u ú lu ôron la una kôr ve sha mtema. Umbur wer, “mhen u ken ishima i or ngu er mngerem ma zan yô; kpa or u nan lu a mkav yô, nan kese ma.” (Anz. 20:⁠5) Aluer u nenge wer ma kwagh ngu zan wanye wou iyol ken ishima yô, er kwagh sha mi fese. De gbe nan ibo ga, tese wer u wa ikyo sha mzeyol u nan la, nahan pine nan mbampin sha gbir. Nahan kpa, ver ishima sha er u pine nan mbampin a kar ikyaa inya ga yô. Aluer u tese ikyoiwan sha mbayev ou yô, u fatyô u benden a ishima ve, nahan kwagh la una wase u u nan ve iwasen.

Tom u Tiônnongo

Er u lu môm ken mbaeren Aôndo tom nahan, u fatyô u wasen agumaior a ken tiônnongo aa tese icivir sha dyako u ken jijingi u i ne ve la kpa? Shin er i lu tom u mbamaren u tsaase mbayev vev nahan kpa, mbagenev ken tiônnongo, hemban je yô, mbatamen, vea fatyô u suen mbamaren sha iniôngon ve la. Jighilii yô, doo u a wase icombor i ormaren ugen nan lu Orshiada u Yehova ga yô.

Kanyi mbatamen vea er sha er vea wase agumaior aa soo Yehova shi aa fa ér kwagh gba sha a ve shi mba ior a iwasene? Anmgbian ugen, mba yer un ér Mariusz, ngu orkuran ken tiônnongo ugen ken tar u Poland, a kaa ér: “Doo u mbatamen vea lamen a agumaior var var. I de lu hen shighe u agumaior a lu a mbamzeyol la tseegh ga, kpa ve lamen a ve sha ashighe agen kpaa, er shighe u i lu pasen kwagh shin shighe u i er mbamkombo i bee kera nahan, gayô sha hanma ian cii. U fatyô u pinen agumaior mnenge ve sha kwagh u tiônnongo wen. Iliam i lamen a agumaior gbar gbar la, ka i kporom a ve ikyua a tiônnongo shi i wase ve u nengen ér i wa ve sha kwarkyaa ken tiônnongo.

Wea lu ortamen yô, u nôngon wer u fa agumaior a ken tiônnongo wou kpa? Shin er Albert, u se vande teren kwagh na la a lu ortamen nahan kpa, yange tagher ishigh a mbamzeyol shighe u lu hian a hia or la. A kaa wener: “Shighe u m lu gumor la, yange m soo mer mbatamen ve sôron mo.” Mbatamen vea tese ér mba a ikyoiwan sha agumaior sha u eren msen sha ci ve ér ve kôr cio u eren Aôndo tom shi ve ya ikyar i kangenaa vea na.​—⁠2 Tim. 1:⁠3.

Doo u agumaior aa lu a ityom i eren ken tiônnongo. Aluer ka nahan ga yô, alaghga ishima ia hemba haren ve sha u keren akaa taregh. Ne mbabeenyol, ne fatyô u duen kwaghpasen a ve imôngo shi kôron ijende a ve kpa? Maan ahumbe vea agumaior shi tesen wer u na ve jighjigh shi u ngu ijende ve kpaa. Jola umbur nahan ér: “Kwase-pania ugen yange tese wener un ngu a ikyoiwan sha a mo. Ka un yange lu or u m hii duen kwaghpasen vea na a ishima yam i môm ye.”

Kwagh u Ú Tsough Wer U Er La

Ne agumaior, pine nen ayol a en ner: ‘Ka akaa a nyi m tsough mer me er ken uma? Aluer m ngu a er batisema ga yô, awashima wam ngu u eren nahan kpa? Hemba doon u aluer or nan tsua ér i er nan batisema yô, i lu sha ci Yehova doo nan ishima kpishi, i de lu sha ci u ka kwagh u tsombor u nan u eren ga.

Nahan yô, Yehova a lu u Ijende i mimi, shi mimi kpa a lu u kwagh u injaa. Yehova yange ôr kwagh sha zwa u profeti Yesaia ér: “De enger kenger sha mcie ga, gadia Mo M ngu Aôndo wou.” Yehova una lu a we aluer u za hemen u lun ijende na yô. Mimi je, una taver we shi una “tuur we sha uwegh [nagh] ku yanegh ku yiman a yima la.”​—⁠Yes. 41:⁠10.

[Ngeren u shin kpe]

^ I gema ati agen.

[Foto u sha peeji 4]

Nôngon u fan kwagh u a lu wan wou ken ishima yô

[Foto u sha peeji 6]

Or ka nan tsua u eren batisema sha ci Yehova doo nan ishima kpishi