Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

U Wan Ishima A Mbamzeyol La Seer Taver Msuur U Se Suur Sha Yehova la

U Wan Ishima A Mbamzeyol La Seer Taver Msuur U Se Suur Sha Yehova la

U Wan Ishima A Mbamzeyol La Seer Taver Msuur U Se Suur Sha Yehova la

Kwaghôron u Ada Dello Stritto

M sember ngeren ivur Bibilo i sha iyange la shin takerada wam. M ngu anyom 36, kpa u̱ ngeren ihiange i kpuaa la shin takerada tseegh kpa tôôm ahwa ahar. Er nan ve tôôm shighe gôgônan nahana? Ngôm una na mpase sha kwagh ne.—Joel

YANGE i erem batisema vea nomom se hingir Mbashiada mba Yehova ken inyom i 1968 la. M maren David man Marc, ônov asev mbauhar mba lun gbang gbang mbara shighe kar yô, shi m mar wan wase u nomso u sha utar, Joel kpaa. Yange m mar Joel kôgh ken inyom i 1973 hen iyouci igen hen gar u Binche, ken tar u Belgium. Mough hen gar ne yem gar u Brussels, gartamen u tar u Belgium, u a lu ken imbusutariyan i ken tar u Belgium la kuma ukilomita 60. Yange i mar Joel yuhwa ga. Zum u m mough sha iyouci m hide ken ya la je kpa, gba u una lu ken iyouci her sha er una seer myohom yô.

Er usati kar imôngo je kpa wan wase ne tese ikyav ér un ngu vesen ga yô, nomom Luigi man mo se tôô un se yem a na hen ortwer u sôron mbayev. Ortwer ne karen Joel cii been yô, a kaa ér: “Vihim kpishi sha ci u zayol u ne nyer ker ne. Joel ngu a angev mbu anngôôv nav ve lu a mi ga yô.” Huan se iyol ving, or kera lam ga. M kav hen shighe ne mer wan wase u kiriki ngu a côron uange. Ortwer la maa due a nomom ken hua za kaa a na ér: “Wan wou ngu a angev mbu i yer ér Trisomy 21 la.” Mba yer angev mbun kpaa ér Down syndrome. *

Er angev mbu ortwer u sôron mbayev zua a mi ken wan wase ne za se iyol yum yô, se tsua u zan hen ortwer ugen kpaa ser, un kpa a za kar a nenge. Ortwer ne kar Joel vighe vighe je nôngo u kuman er ihwa i môm nahan, a u ôron kwagh shio. Yange lu Luigi man mo inja er una tsa a bee sha won ga nahan. Ken masejime yô, ortwer la mough ityough sha, maa kaa ér: “Wan wen una fatyô u eren kwagh iyol na ga saa ne wasen un.” Shi a kaa sha mhôôn ér: “Kpa a saan Joel iyol sha ci u mbamaren nav soo un!” Yange m haa mliam ashe, maa m za ave teghelee m kôr Joel, se yem ken ya. Hen shighe ne i mar un kuma iwer ihiar.

Mbamkombo mba Mbakristu man Tom u Pasen Kwagh Na Se Ishimataver

Shi er í seer karen Joel ken iyouci yô, i kav ér ishima na kehe kar ikyaa inya shi ikyuhe na kpa taver ga. Er ishima na kehe kar ikyaa inya yô, i tuur sha huhu na, nahan angev ngôôr kôron un ga. Ica i gbe ga yô, Joel tôô angev mbu sha ijô ahan mbu na i taver un u ôôn yô, nahan gba u una hide a yem sha iyouci, ape i pav un i ver kposo vea mbauangev mbagenev la. Angev mbun kôr un shighe u lu iwer i nyiin la. Yange sea nenge una nôngon u ôôn nahan, i vihi se kpen kpen. Yange se tôm ser ma se ker un sha ave a ase shi ma se ovur un ave iyol, kpa í na se ian i benden un uwegh iyol tsô kpaa ga zan zan iwer ihiar man usati uhar. Kwagh ugen lu u Luigi man mo se er ga, saa u kuven ayol a ase shi eren msen tseegh.

Er se lu ken zayol la nahan kpa, se za hemen u zan mbamkombo mba tiônnongo imôngo vea David man Marc. Hen shighe ne David lu anyom 6, Marc di lu anyom 3. Shighe u sea za hen Iyou i Tartor yô, i lu se inja er Yehova kôr se sha ave ngu tesen se dooshima na nahan. Ahwa a se lu her la cii, anmgbianev asev mba nomso man mba kasev ve kase se ve ningir ve tser, nahan i lu se vough er se fatyô u shirin ikyav yasegh cii sha Yehova yô, man kwagh ne a na se zua a mpeveryol. (Ps. 55:22) Kasev mba wasen mbatwerev tom mba ve lu nengen sha Joel la je kpa kav er u zan mbamkombo mba Mbakristu la a wase se u wan ishima yô.

Shi yange m zamber a Yehova hen shighe ne mer a nam tahav mbu duen za pasen ior kwagh. A u mo lun hen ya vaan a vaa la yô, hemba doom mo u lamen a mbagenev shi pasen ve er i hii ve u suur sha ityendezwa i Aôndo i va been a angev sha tar la i nem ishimataver yô. Hanma shighe u mea dugh kwaghpasen cii, i lum er Yehova ungwa mbamsen av nahan.

“Kwagh Ne Ka Kwagh u Kpilighyol!”

Yange saan se iyol er ken masejime yô, se fatyô u tôôn Joel sha iyouci hiden a na hen ya nahan! Kpa mba ker iyange igen yô, msaanyol wase la gema hingir ijungwen. Angev mbu Joel seer taver, nahan gba u se hide se yem a na sha iyouci fese. Mbatwerev mba karen un mba been yô, ve kaa a vese ér: “Joel shi a iwer ataratar tseegh tsô una kpe.” Iwer kar ihiar, kom iwer anigheni nahan yô, lu inja er kwagh u mbatwerev ôr la ka kwagh u mimi nahan, sha ci u vihi un iyol hen shighe ne kpen kpen. Ortwer ugen la kporom tema ikyua a vese, maa kaa ér: “Vihim kpishi sha ci u zayol wen ne. Kwagh ugen kera ngu u se er sha ci na ga.” Maa shi a kaa ér: “Hegen ne yô, ka Yehova tseegh una fatyô wasen un ye.”

M hide m nyôr ken iyou i Joel lu ker la. Shin er m vor sha iyol shi ishima zam iyol kpishi nahan kpa, m kange ishima mer me undu un sha iyouci ga. Er Luigi lu nengen sha mbayev asev mba nomso mbauhar mbara yô, anmgbianev mba kasev mba ken Kristu ve lu tôôn shighe va lun vea mo sha iyouci. Sati kar môm. Ica kera gba ga maa angev mbu shimav kôr Joel kpoo. Kasev mba wasen mbatwerev tom yevese nyôr ken iyou i lu la, kpa kwagh lu u vea er u wasen un ga. Uminiti mba kar yô, môm ken kasev mban kende ôr teghelee ér, “Kwagh na bee . . . ” Alegh yange kpem vindi vindi, tsô m gever mliam, maa m kar m due ken iyou la kera. M nôngo mer me er msen hen Yehova, kpa taver mo u zuan a asember a me pase mnyoonom av ma ken ishima yô. Uminiti mba kar er 15 nahan yô, kwase u wasen mbatwerev tom ugen yilam kaa ér, “Joel hide hii u ôôn!” A kôrom sha uwe maa a kaa ér: “Va, u fatyô u nengen a na hegen.” M hidi m ze ape Joel lu la yô, m nenge ishima na lu tenger! Fese nahan abaver samber ér ngu uma her. Kpiligh mbatwerev man mba wasen mbatwerev tom mba ve va u va nengen un la iyol kpishi, nahan ve kaa ér, “Kwagh ne kpilighyol tsôô!”

U Tôôn Angahar sha Anyom a Anyiin la Lu Kwagh u Kpilighyol

Er anyom a Joel lu seer la, ortwer u sôron mbayev la nôngon u umbur se hanma shighe ér, “Gba u ne tesen Joel dooshima kpishi.” Er Yehova vande tesen Luigi man mo dooshima sha u kuran se shighe u i mar Joel la yô, se soo ser se kpa se tese wan wase u nomso ne dooshima shi se kura un kpaa. Yange se zua a aan a se er nahan sha ci u gba u se wasen un u eren hanma kwagh u soo u eren la cii.

Ken anyom ataankarahar a hiihii a Joel la cii, hanma inyom yô, yange se tagher a mbamzeyol ciligh ciligh mba lun inja i môm. Ken atô u uwer u Maaci zan zan uwer u Oktoba la, yange gba angev atô kposo kposo, nahan i gba u se hiden se zaan iyouci a na fele fele. A lu nan nan kpa, m nôngo m ker shighe u nengen sha David man Marc. Sha nahan yô, ve kpa ve hingir u wasen Joel kpoghuloo sha u a hii angahar a tôôn yô. Iniôngon ve la na yô, akaa a kpiligh iyol er. Ikyav i tesen yô, mbatwerev kpishi vande kaan a vese ér Joel una fatyô u zenden ga. Kpa shighe u Joel lu anyom anyiin la, iyange igen yô, Marc kaa ér, “De cie ga Joel, tese Mama wer u fatyô u zenden!” Kwagh u kpiligh mo iyol maa er, gadia Joel hii u tôôn angahar! Yange doo se kpishi shi se er msen imôngo hen tsombor se sugh Yehova a ishima i môm. Sha ashighe agen a Joel a ker cio u eren kwagh cuku tseegh tsô kpa, se wuese un kpishi.

U Tesen Joel Kwagh u Aôndo Hii Iyev Je la Ume Atam a Dedoo

Hanma kwa u i gbe sha mi cii, se tôô Joel se za mbamkombo vea na hen Iyou i Tartor. Yange se wa un shin ikyekye i tuur mbayev shimi, i í cir kuur u robaa u nengen tsura er ajingi nahan sha mi ningir tser yô, sha u kuran un sha ankaam mba umav mba vea fatyô u nan un angev fele la. Shin er a tema ken kuur la nahan kpa, i saan un iyol u kohol imôngo vea tiônnongo.

Anmgbianev asev mba nomso man mba kasev na se ishimataver, sha u tesen se dooshima kpishi shi nan se iwasen i í gba u vea na se la. Anmgbian u nomso ugen yange a shi umbur se mkaanem ma ken Yesaia 59:1 la. Mkaanem ma shon kaa ér: “Nenge, uwegh ku TER ku yina sha u Una yiman ga, ato Na kpaa yuhwa sha u ungwan ga.” Mkaanem man na se vangertiôr shi wase se u suur sha Yehova.

Er Joel lu vesen la, se wase un sha er mcivir u Yehova una lu un kwagh u vesen ken uma yô. Hanma shighe u ian i dugh cii, se lam a na sha kwagh u Yehova sha gbenda u una fatyô u yan ikyaa kangenaa vea Ter na u sha yô. Yange se zamber a Yehova ser a ver iniôngon yase sha er ityesen i se lu nan wan wase sha kwagh na la ia ume atam a dedoo yô.

Shighe u Joel nyôr anyom pue ica lu a gba ga la, saan se iyol kpishi u nengen er doo un u pasen ior mba una zua a ve la mimi mba ken Bibilo yô. Zum u i pav Joel sha anyom 14 ve lu hiden sha iyol na la, saan mo iyol kpishi shighe u pinem ér, “Mama, m na ortwer kôpi u takerada u U Lun Uma Gbem laa?” la. Anyom nga kar kpuaa yô, shi gba u a hide a pav Joel. Yange se lu henen ser kwa ne yô, alaghga una war ga. Kpa cii man i pav Joel yô, yange na mbatwerev nav washika u se wase un u ngeren yô. Washika shon pase mtil na sha kwagh u awambe. Ortwer ugen la pine Joel ér, “U lumun a kwagh nee?” Joel lumun a ishima i môm, kaa ér, “Een, m lumun ortwer.” Yange doo se a wan wase u nomso ne kpishi er a suur sha Orgban na shi a kange ishima ér una er ishima Na yô. Mbatwerev mban yange ve wase se kpishi shi se wuese iwasen ve la kpaa.

Mzehemen u Joel ken Jijingi

Joel yange tese ikyav i iyoltseghan na hen Aôndo sha u eren batisema shin mnger sha anyom 17. Iyange la ka iyange i a tsa sha won kpa se hungur i ga yô! Ka sea nenge a mzehemen na ken jijingi nahan, i saan se iyol kpen kpen. Hii shighe la je, dooshima u a lu a mi sha Yehova kua ishimatseen i a lu a mi sha kwagh u mimi la ndôhôr ga. Sha mimi yô, hanma or u Joel a kohol nan cii, ka a soo u kaan a nan ér, “Mimi ka uma wam!”

Er lu yemen u za ivin anyom ikyundu la, Joel hen takerada u ôron shi ngeren. Kwagh ne lu tom u kiriki ga. Hanma ishember i kiriki i una nôngo a nger cii i tese je er ngu zan hemen. Hii shighe la je, u timen sha ivur i sha iyange ken antakerada u U Timen ken Ruamabera Ayaange Ayange la lu kwagh u hiihii u eren sha hanma iyange cii yô. Una been yô, a nger ivur Bibilo la tie tie shin takerada na u ahegen u iv a ngeren mba dedoo shimi la!

Ka a lu sha iyange i mkombo yô, Joel a nenge wener un za hen Iyou i Tartor sha shighe, sha er una sugh hanma or u nan lu nyôron ker cii kundu kundu yô. Shighe u i lu eren mbamkombo yô, ka i doo un u nan mbamlumun sha mbampin shi wasen sha u tesen akav a nengen. Shi ka a wase sha u zenden a maikrofon sha shi eren ityom igen kpaa. Hanma kasua u i doo un iyol cii, ngu a due kwaghpasen vea vese. Ken inyom i 2007 la, i yôô hen tiônnongo ér i tsua Joel ér a er tom u diakon. Yange doo se je se vaa. Nenge imba iveren i Yehova na un ne shawono!

Se Nenge a Iwasen i Yehova

Ken inyom i 1999 la, se tagher a mzeyol ugen. Deraba ugen naha mato dang dang va ta sha u wase, nahan Luigi vihi iyol kehelee. Yange gba u a tôndo un nguhar ku genegh, shi i pav un gwanger-ijime acin imôngo. Er se suur sha Yehova yô, heen kpa se zua a tahav mbu Yehova a ne mbacivir un mba ve lu ken mzeyol la. (Fil. 4:13) Shin er Luigi a gbe iwan nahan kpa, ka se nôngo u veren ishima sha akaa a injaa. Er i lu u una kera fatyô u eren tom u uke ga yô, hemba ngun a ian i nengen sha Joel. Kwagh ne hemba nan mo ian i eren ityom i ken jijingi. Luigi kpa hemba ngun a ian i veren ishima sha mbamgbe mba tsombor wase mba ken jijingi kua mba tiônnongo, ape a lu eren tom u ortamen u wasen mzough u mbatamen tom zan zan la.

Se mba lun imôngo hanma shighe sha ci u mbamlu asev mba hen tsombor kaha. Shighe ka una karen yô, se hen u eren kwagh akuma akuma shi se kera ker ér i er kwagh a vese i hemba er i doo u a er a vese la ga. Iyange i ishima i vihi se ker yô, ka se er msen hen Yehova se pase un er i lu se ken ishima la. Kwagh ka a er i vihi yô, David man Marc yange mba we ikyondo shi mba hingir u lun sha tseeneke ve yô, tegh tegh maa ve de u civir Yehova. Se mba veren ishima ser alaghga vea hide hen Yehova.—Luka 15:17-24.

Ken anyom a karen ne cii, se nenge a iwasen i Yehova shi se hen u suur sha a na shighe u se tagher a nyityô mzeyol cii. Mkaanem ma i nger ken Yesaia 41:13 la ma doo se kpishi je. Ma kaa ér: “Mo, TER, Aôndo wou, M kôr uwegh ough ku yanegh; M kaa a we Mer: De cie ga, M wasen we.” Er se fe ser Yehova kôr se sha uwe yô, kwagh la na se msaanyol. Sha kpôô yô, se fatyô u kaan sha mimi ser u wan ishima a mbamzeyol la taver se ishima u suur sha Yehova Ter wase u sha.

[Ngeren u shin kpe]

^ Trisomy 21 ka angev mbu ka i mar wanye a mi, mbu ka mbu ture mhen u nan kpishi yô. Kera yô, aveghemakaa a i yer ér chromosomes la nga lun ahar ahar. Nahan kpa mbayev mba i mar ve a angev mbu trisomy ne yô, chromosome ugen ka a seer sha mbauhar mbara maa ve hingir utar, i kera lu uhar er i gbe u a luun nahan la ga. Trisomy 21 ka a bende a chromosome u sha 21 la, nahan a vihi un.

[Ufoto u sha peeji 16, 17 la]

Joel vea ngô na, Ada

[Foto u sha peeji 18 la]

Ada, Joel, man Luigi

[Foto u sha peeji 19 la]

Ka i doo Joel u sughun anmgbianev mba nomso man mba kasev u za van ken Iyou i Tartor