Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Mbakristu Mba Tsuaa Man Mbaaôndo Mba Mbaroma

Mbakristu Mba Tsuaa Man Mbaaôndo Mba Mbaroma

Mbakristu Mba Tsuaa Man Mbaaôndo Mba Mbaroma

PLINY u Kiriki, u lu gomna u Bitinia la yange nger Tor u Roma washika kaa ér: “Ka kwagh u m tsough u eren a ior mba i kaa a mo ér mba Mbakristu je ne. Ka m pine ve mer vea lu Mbakristu yô ve ôrom, man aluer ve kaa ér ve mba Mbakristu yô, shi m pine ve i kuma kwa har shin kwa tar je kpaa, m taan ve mciem mer me tsaha ve. Aluer ve za hemen u kaan ér ve mba Mbakristu yô, m na zwa mer i wua ve.” Hide sha kwagh u mba yange ve nyiman kwaghaôndo u Mbakristu sha u tuhwan Kristu shi civir eev mbu tor kua ieev mbi mbaaôndo mbi Pliny va a mi ken atejir la yô, a nger ér: “Yange m nenge mer doo u me de ve ve yem.”

Yange i tôv Mbakristu mba tsuaa mbara a ican sha ci u ve venda u civir tor kua ieev mbi mbaaôndo kposo kposo yum. Gema di ukwaghaôndo mbagenev ken Tartor u Mbaromanu la jimin cii ye? Ka mbaaôndo mba nyi ior civiri, man Mbaromanu nengen ve nena? Er nan ve i tôvon Mbakristu a ican sha ci u ve venda u nan mbaaôndo mba Mbaroma mbara iniava? Mbamlumun mba sha mbampin mban vea wase se u fan kwagh u se er shighe u se tagher a akaa a karen mtil sha mimi wase hen Yehova nyian yô.

Ukwaghaôndo mba Tartor La

Yange ior civir Mbaaôndo ken Tartor u Mbaromanu la kposo kposo, di vough er ijô kua aeren kpa ve lu a mi kposo kposo nahan. Shin er kwaghaôndo u Mbayuda la yange una lu Mbaromanu kwagh u he nahan kpa, ve nengen un ér ka kwaghaôndo u ior lumun a mi wuee yô, nahan ve eren beer a mi ga. Yange i sôngo iyôngo ihiar man icôngonbua môm sha ci u Shisar man tar u Mbaroma ken tempel u ken Yerusalem la kwa har ken hanma iyange. Iniav mbin yange mbia lu sha u wamen aôndo môm shin mbaaôndo kpishi kpa, kwagh gbaan Mbaromanu sha kwagh la ga. Kpa kwagh u hemba gban ve ishima ken ieren ne yô, lu er ieren shon tese wang ér Mbayuda vea hemba Tartor u Mbaroma ato ga la.

Mcivir u aiegh yange dumbur ken mbamcivir mba imegh kpishi mba hen ityônya. Yange ior lumun kwaghalôm u Mbagrika hen shighe la wuee, nahan ishor i kpehen kpa dumbur. Ukwaghaôndo mba sha Ityoughkitaregh mba kwagh ve cimin u fan la tôndo zwa a mba ve eren ukwaghaôndo mba shon a ishima i tseen la ér vea na ve uma u kpen ga shi vea na ve mbampase mba sha mnenge shi vea fatyô u kporom hen mbaaôndo sha u eren uiniongo mba civir mbaaôndo mba shon. Ukwaghaôndo mban yange ve samber ken tartor la jimin cii. Ken uderimbaanyomov mba hiihii la, iniongo i civir mbaaôndo mba imegh lu kpishi. Iniongo shon civir aôndo u Mbaigipiti u Serapis man inmgbianaôndo Isis man inmgbianaôndo u Ashiria u lun er ishu, u i yilan ér Atargatis la, kua aôndo u iyange u Mbapershia, u i yilan ér Mithra la.

Takerada u Aerenakaa tese wang er mcivir u aiegh yange kase Mbakristu mba ken derianyom u hiihii mbara wa atô yô. U tesen ikyav yô, Orroma u lu gomna u Shiperu yô yange ya ikyar a Oryuda u lu or u ahir yô. (Aer. 13:6, 7) Ken gar u Lisetera, ior mba ker tôô ér Paulu ka aôndo u Grika u i yilan ér Hereme la, Barnaba di ér ka aôndo u Grika u i yilan ér Seuse la. (Aer. 14:11-13) Shighe u Paulu lu ken gar u Filipi la, a tagher a wankwase ugen u lu a jijingi u tsengan fan akaa yô. (Aer. 16:16-18) Ken gar u Atene di apostoli ne kaa ér ior mba ken gar la “civir mbaaôndo tsung je.” Shi yange nenge a atse agen a nanden nagh hen gar ne a i nger sha mi ér, “Ka sha ci u aôndo u i fe un ga la” yô. (Aer. 17:22, 23) Ior mba ken gar u Efese di civir inmgbianaôndo u i yilan un ér Artemi la. (Aer. 19:1, 23, 24, 34) Ken icile i Melita di ior kaa ér Paulu ka aôndo, sha ci u iyô nyima un kpa kwagh môm er un ga. (Aer. 28:3-6) Yange gba u Mbakristu vea wa ikyo sha ashighe ne sha er or a hôngor mcivir ve ga yô.

Kwaghaôndo u Mbaroma

Er tartor u Mbaromanu lu kehen seer la, vea za zuan a mbaaôndo mbagenev yô, ve hingir u civir ve, sha ci u ve na jighjigh ér ka mbaaôndo mba ve vande fan yô, kpa ve gema a gema mlu ve tsô. U ma ve tim iniongo i civir mbaaôndo mbagenev la yô, Mbaromanu yange vea za ngohol ma tar yô ve hingir u civir mbaaôndo mba ityar shon kpaa. Nahan ukwaghaôndo mba Mbaroma yange ve lu atô kposo kposo, di vough er ior mba ken tartor u Mbaromanu kpa lu a aeren a uter kposo kposo nahan. Sha mnenge u kwaghaôndo u Mbaromanu yô, u civir aôndo môm tseegh la lu kwagh u hange hange ga. Yange ior lu a ian i civir mbaaôndo imôngo hen shighe môm.

Aôndo u hemban ken mbaaôndo mba Mbaromanu civir yô, lu Jupiter, u iti na igen lu Optimus Maximus, i nengen un ér a hemba doon shi hemba ngun a tahav cii la. Yange i hen ér Jupiter ngu a tese iyol na ken ahumbe man wura man inyiar kua idyuran. Anngô u Jupiter u kwase, u shi lu kwase na kpaa la, i yilan un ér Juno, u mlu na gba zua a uwer, shi i kaa ér yange nengen sha hanma vegher u kasev cii. Wan na u kwase, u i yilan un ér Minerva la di lu inmgbianaôndo u nengen sha ityomavee man ityom i eren man ieev mbi gban kua ityav yô.

Mbaaôndo mba Mbaromanu yange ve civir la ngee kpishi je gande u ôron. Lares man Penates lu mbaaôndo mba tsombor. Vesta di lu aôndo u ishima. Janus u lu ishigh ken hemen man ken ijime la di lu aôndo u mbamhii cii. Hanma tom u ior eren yô lu a aôndo u ú. Akaa a i nengen a mi ga la kpa Mbaromanu civir á. Pax lu aôndo u van a bem; Salus di lu aôndo u mkpeyol, Pudicitia gema lu aôndo u u̱ eren kwagh akuma akuma man mlu u wang; Fides gema lu aôndo u u̱ eren kwagh a or u ú vese la sha mimi, Virtus lu aôndo u ishimataver man Voluptas di lu aôndo u iemberyolough. Hanma vegher u uma u Mbaromanu u ken igbar man u ken iuv cii, i henen ér a har sha iniezwa i mbaaôndo. Sha nahan yô, or yange nana wa kwagh ave u eren, man nana soo ér a za i doo yô, i gba u nana wam aôndo u nan civir la sha mbamsen mba eren man iniav mbi nan kua uiniongo mba eren kpaa.

Gbenda môm u fan ishima i mbaaôndo yô lu ishor i kpehen. Gbenda u vesen u eren kwagh ne yô, lu u karen ikyav mbi ken atô mbi inyam i í ne nagh a mi la. Mlu u ikyav mbi ken atô mbi inyam shon yange a tese ér mbaaôndo lumun kwagh u i soo u eren la shin ve venda.

Shighe u derianyom u sha uhar C.S.Y. (Cii man Shighe u Yesu) zulum u been la, Mbaromanu nenge ér mbaaôndo vev zua vea mbaaôndo mba Mbagrika, inja na yô, aôndo u Mbaroma u i yer ér Jupiter la zua vea u Mbagrika u i yer ér Seuse la, Juno di zua vea Hera, mbaaôndo mbagenev kpa ve nengen ve nahan. Mbaromanu shi lumun a kwaghalôm u zua sha mbaaôndo mba Mbagrika la kpaa. Ukwaghhir mban yange ve gba lun di sha u wuese mbaaôndo mba ve lu a mbamshi man mbamyen kwagh môm vea uumace la tseegh tsô ga. U tesen ikyav yô, yange i ôr kwagh u Seuse ér ka aôndo u yaven a kasev sha igyosor shi yaven a mbayev kua mbakpenev man mba i senge ér ka u vea kpe sha won ga la. Aeren a mbaaôndo eren aa kunya shio, a ior wuese ken mbaagirigi mba ngise la na yô, mba ve civir mbaaôndo mban ve hen ér ve kpa doo u vea gbaa eren ijimba er ve soo la tsô.

Adooga lu mbafantakerada kpuaa tseegh yange ve lumun a ukwaghhir mban ér ka kwagh u a er kpôô kpôô ye. Mbagenev di kaa ér ka akav a sha injakwagh tsô. Alaghga tsô lu kwagh ne na ve Pontiu Pilatu pine mpin u vesen ne wener, “Ka nyi i lu mimi” ye. (Yoh. 18:38) Mpin ne tese “mhen u mbafantakerada lu a mi ér, or môm nana fatyô u fan mimi u kwagh môm vindi vindi ga” la.

Mcivir u Tor

Yange i hii u civir tor sha shighe u Augustus tema tor (ken atô u inyom i 27 C.S.Y. zan zan 14 ken derianyom u hiihii) la. Yange ior lu a iwuese kpishi hen Augustus, sha ci u lu un va ve a mkpeyol man bem, sha shighe u ve nôngo ityav shighe gôgônan la ye, hemban je yô, mba ve lu vegher u sha Ityoughkitaregh, ape i lamen zwa Grika la. Yange ior soo ér vea lu sha ikyev i or u nana kuran ve gbem, u vea nengen a nan yô. Sar ve kpishi u lun a gomoti u una zua ukwaghaôndo shi una kende a tar ve sha shi una kohol tar cii sha ikyev i “oryiman” ve yô. Kwagh ne na yô, i hingir u civir tor.

Er Augustus lumun ér i yila un ér aôndo shighe u lu uma la ga nahan kpa, yange hanger ér ior ve civir inmgbianaôndo u i yilan ér Roma Dea, u tile sha ityou ki gar u Roma la. Augustus yange kpe kera cii ve i hingir u civir un ér ngu aôndo ye. Kwagh ne na yô, ior gema civir gartamen u tartor u Roma kua tor u hemen tartor shon la cii, ken ukwaghaôndo shi ve tese ieren ne ken msoo u or soon tar u nan la kpaa. Ica i gba ga tsô ieren i civir tor ne maa samber tser tiôntar la jimin cii, je yô i̱ va hingir gbenda u tesen ér or ngu nan tar la civir shi suen u kpaa.

Lu Domitian u tema tor sha Mbaromanu, hii ken inyom i 81 zan zan 96 la yange lu tor u Mbaroma u hii kaan ér i civir un er aôndo nahan ye. Sha shighe na la, Mbaromanu pav Mbakristu ver kposo a Mbayuda, shi ve hendan kwagh a kwaghaôndo u ve nengen un ér ka u he ne kpaa. A shi nan kpa, lu sha shighe u Domitian tema tor la i yem a apostoli Yohane uikyangen ken icile i Patemo sha ci u “shiada u Yesu” ye.—Mpa. 1:9.

Yange i nger takerada u Mpase shighe u i Yohane lu uikyangen la. Ken takerada u Mpase la, Yohane ter Orkristu u i yilan un ér Antipa, u yange i wua un ken gar u Peregamu, u lu ijiir i vesen i í civir tor ker la. (Mpa. 2:12, 13) Hen shighe ne nahan, gomoti u Roma u ngohol ityar igen lu sha ikyev na ne kaa ér Mbakristu ve eren uiniongo mba kwaghaôndo u Tar u Roma la. A lu nahan shin a lu nahan ga kpa, er i pase ken washika u i nger hen Trajan, u se vande teren un la nahan, sha shighe u inyom i 112 la nahan, Pliny kaa ér Mbakristu mba ken gar u Bitinia ve er uiniongo mba shon.

Trajan wuese gbenda u Pliny lu kuren ajir a i va a mi hen a na ve na zwa ér aluer Mbakristu venda u civir mbaaôndo mba Mbaromanu yô, i wua ve la. Trajan nger ér: “Nahan kpa, aluer or nan nyiman ér nan ngu Orkristu ga, shi nan tese ikyav ér nan ngu Orkristu ga mimi, sha u civir mbaaôndo asev yô, (yange nana vande lun Orkristu je kpa) i de nan isholibo i nan la, sha ci u nan gem ishima yô.”

Mbaromanu yange ve lumun a kwaghaôndo u i lu un tseegh mba ken kwaghaôndo shon vea eren la ga. Mbaaôndo mba Mbaromanu yange ve hanger ér i civir ve tseegh ga, nahan a er nan ve Aôndo u Mbakristu una sendegh ér mbacivir un ve civir un tseghele? Yange ve nenge ér, u civir mbaaôndo mba Tartor u Roma la lu di u tesen ér ve lumun tahav mbu Tartor la tsô. Sha nahan yô, or a vendan u civir mbaaôndo mbara yô, i nenge ér nan hemba tar la ato. Er Pliny mase va kaven nahan, Mbakristu kpishi gbenda lu u kighir ve ér ve civir mbaaôndo mbagenev ga. Sha ci u hen Mbakristu yô, u eren nahan la lu u tesen ér ve kera tile sha mimi hen Yehova ga, nahan Mbakristu mba ken derianyom u hiihii la kpishi tsua ér, u ve civir tor yô, guda vea gba kpen tsô.

Doo u kwagh ne una lu se a inja nyian sha ci u nyi? Ken ityar igen yô, ka i soo ér ior mba ken ityar shon ve civir akav a tilen sha ityou ki ityar shon. Er se lu Mbakristu yô, se mba ne tahav mbu ugomoti mba se lu ve sha ikyev la icivir. (Rom. 13:1) Nahan kpa, ka a va sha kwagh u uiniongo mba ve we u civir ityuta i ityar i se lu ker la yô, se ‘kem ayol a ase sha akombo’ shi se ‘yevese akombo a civir,’ sha ci u Yehova Aôndo soo ér se civir un tseegh. (1 Kor. 10:14; 1 Yoh. 5:21; Nah. 1:2) Yesu kaa ér: “Civir Ter Aôndo wou, ka Un tseegh er Un tom ye.” (Luka 4:8) Nahan yô, se za nen hemen u civir Aôndo wase sha mimi.

[Mkaanem ma sha peeji 5]

Mbakristu mba mimi mba civir Yehova tseegh

[Ufoto u sha peeji 3]

Mbakristu mba tsuaa mbara yange ve venda u civir tor shin ieev mbi mbaaôndo

Tor Domitian

Seuse

[Ngeren mba pasen orngeren]

Tor Domitian: Todd Bolen/Bible Places.com; Seuse: Todd Bolen/Bible Places.com, tôô foto ne hen Archaeological Museum of Istanbul

[Foto u sha peeji 4]

Mbakristu mba ken Efese yange ve venda u civir inmgbianaôndo u i yilan ér Artemi, u ior civir un wuee la.—Aer. 19:23-41