Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Anyom Deri Môm a Hemen u Tartor La!

Anyom Deri Môm a Hemen u Tartor La!

“Aôndo u bem . . . A̱ na ne sha u né lu vough sha hanma kwagh u doon cii sha u eren ishima Na.”—HEB. 13:20, 21.

ATSAM A A GBER YÔ, KA: 136, 14

1. Tom u pasen kwagh yange u doo Yesu ishima nan je? Ta iwanger.

YANGE i doo Yesu u ôron kwagh u Tartor kpen kpen. Bibilo tese ér Yesu hemban ôron kwagh u Tartor a hanma kwagh ugen cii. Shighe u lu eren tom na u pasen kwagh la, a ter kwagh u Tartor hemba kwa 100 nahan. Sha mimi yô, kwagh u Tartor yange doo Yesu ishima tsung.—Ôr Mateu 12:34.

2. Ka iorov ume nahan alaghga ve lu shighe u Yesu ôr mbahenen nav kwagh u i nger ken Mateu 28:19, 20 laa, man er nan ve se kur ikyar nahana?

2 Shighe u i nder Yesu shin ku ica lu a gba ga la, a ande hen ior mba hemban er 500 nahan, mba ve va hingir mbahenen nav yô. (1 Kor. 15:6) Alaghga je yô, lu shighe shon Yesu kaa a mbahenen ér ve za pase loho u Tartor la hen “akuraior cii” ye. Hen shighe la lu inja er tom la u a lu zange u eren ga nahan. * Lu u a er zegetom u Yesu tsengaôron ne “zan zan mkurtar je,” man ka kwagh u i er zan zan hegen je la. Alaghga we kpa u ngu eren tom u pasen ne sha u eren kwagh u Yesu kaa la shi kuren kwaghôron u profeti la kpaa.—Mat. 28:19, 20.

3. Ka sha igbenda itiar i nyi nahan i we se agoyol tsembelee u eren tom u pasen loho u dedoo?

3 Yesu yange kaan a mbahenen ér ve za pase kwagh yô, a tôndo zwa a ve ér: “Me luun a ven ayange ayange.” (Mat. 28:20) Sha nahan yô, gba u a lu Yesu una lu tesen er a lu eren zegetom ne ye. Shi Aôndo wase na se “hanma kwagh u doon cii,” sha er una wase se u eren tom ne yô. (Heb. 13:20, 21) Se lu timen sha akaa a doon shon atar ken ngeren ne: (1) ikyav mbi tomov mbi i ne se la, man (2) igbenda i se er tom ne la, man (3) ityesen i i ne se la. Hiihii yô, se time ase nen sha ikyav mbi tomov mbi se er tom a mi ken anyom 100 a karen ne la.

TOR LA WA MBATOMOV NAV AGOYOL U PASEN KWAGH

4. Er nan ve se er tom a ikyav mbi tomov kposo kposo ken tom wase u kwaghpasen laa?

4 Yesu yange tôô “kwaghôron u Tartor” la kar sha ivor i i lee sha inya kposo kposo yô. (Mat. 13:18, 19) Er orsule ka nan er tom a ikyav mbi tomov kposo kposo sha u tsôghol inya, kahan i, shi lôôn ivor nahan, kape ken anyom a karen ne la kpa, Tor wase a er vough je la. A na se ikyav mbi tomov kposo kposo sha er se fatyô u wasen ior umiliôn umiliôn u ungwan loho u Tartor yô. Se er tom a ikyav mbin mbigenev sha anshighe kpuaa, kpa mbigenev yô, se mba eren tom a mi zan zan nyian. Kpa ikyav mbin cii wase se se seer fan u eren tom wase u ivangeli la.

5. Ka nyi i lu kaade u pasen kwagha, man i pasen kwagh a mi nena?

5 Ikyagh ki tomough ki yange ki wase mbagenev kpishi hii tom kwaghpasen yô, lu kaade u pasen kwagh u mbapasenkwagh hii u eren tom a mi ken inyom i 1933 la. Kaade ne a lu kpuaa shi a lu a loho u Bibilo sha mi tiônôô. Shighe a karen yô, i musan kaade mban kua loho u u lu sha mi la. Kaade mban lu ican u nan ior ga! Anmgbian C.W. Erlenmeyer, u lu anyom pue shighe u hii pasen kwagh a kaade ne la, kaa ér: “Yange sea za a kaade ne yô, se kaa a orya ser, ‘Wea lumun yô, ma u ôr loho u sha kaade ne.’ Orya la nana ôron loho la a been yô, se na nan takerada, maa se kôr gbenda yemen.”

6. Kaade u pasen kwagh la yange wase nena?

6 Kaade u pasen kwagh ne yange a wase sha igbenda kpishi. U tesen ikyav yô, mbapasenkwagh mbagenev cian ashe, nahan er sar ve u pasen kwagh sha mimi nahan kpa, ve fa kwagh u vea za ôr ga. Mbapasenkwagh mbagenev di yô cian ashe ga, nahan ve ôr orya hanma kwagh u ve fe cii ken miniti kpuaa tseegh. Sha nahan yô, ashighe agen ve er kwagh sha kwaghfan ga cii. Kpa kaade u pasen kwagh ne wase mbapasenkwagh u pasen loho u Bibilo tiônôô a ican shio.

7. Ka mbamtaver mba nyi nahan, mba ve pasen kwagh a kaade la tagher a mini?

7 Nahan kpa, kwaghpasen u i pasen a kaade ne ban a mbamtaver ga. Anmgbian Grace A. Estep u a civir Yehova ica i gbe yô, kaa ér: “Ashighe agen ior ve pine se ér, ka nyi kaade shon a ôro? U fatyô u ôron mo gaa?” Heela tseegh ga, mbayaav mbagenev ve kanshio u ôron kaade ne, mbagenev di yô, ve hen ér i na ve hingir u ve, nahan vea ngohol je maa ve wuhe hunda. Mbayaav mbagenev yô, ve soo u ungwan loho wase ga, nahan vea ngohol kaade ne yô, ve ande ve haa kera. Er mbapasenkwagh lu tagher a mbamtaver mban nahan kpa, kaade ne wase ve u pasen mbawanndor a ve kwagh shi tesen ken igbar ér ve mba mbapasenkwagh u Tartor.

8. Pase er yange i eren tom a anar u kuhwan icer u i yer ér geramafon la yô. (Nenge foto u a lu sha mhii u ngeren ne la.)

8 Ikyagh ki tomough ki gen ki i pasen kwagh a mi ken u kwavanyom u 1930 man mhii u kwavanyom u 1940 la yô, lu anar u kuhwan icer a mi u i yer ér geramafon la. Anmgbianev mbagenev ve yilan geramafon ne ér Aron, sha ci u geramafon la ôron kwagh sha ci ve. (Ôr Ekesodu 4:14-16.) Yange orya nana soo u ungwan loho wase yô, orpasenkwagh nan bugh geramafon la nan ver, nahan orya la nan ungwa akaaôron a tiônôô a i kura ken icer i wa ker la, a been yô, i na nan ityakerada. Ashighe agen yô, tsombor jimin cii u va kumba u ungwan loho u Bibilo u i kor ken geramafon la! Ken inyom i 1934 la, nongo wase hii u varen ugeramafon mba kôron hen uwe za pasen kwagh a mi. Shighe kar yô, i er icer i kuhwan sha geramafon, sha atineakaa kposo kposo kuma 92.

9. Geramafon yange wase u eren tom u pasen kwagh la tsembelee nena?

9 Yange orya ugen u i yilan un ér Hillary Goslin la, ongo môm ken akaaôron a ken Bibilo a i kura ken icer la yô, a sôn orpasenkwagh la ér a na un geramafon la una tsa a mi kasua môm, sha er mbawanndor a na kpa ve ungwa loho u Tartor yô. Orpasenkwagh la za hidi ve yô, a zua a ior mbahev imôngo lu keghen un, mba sar ve u henen Bibilo yô. Shighe kar yô, ior mban mbagenev tsegha ayol a ve sha ci u Yehova, shi ônov mba Hillary mba kasev uhar va za Makeranta u Gileadi, mba been yô, i tindi ve ér ve za pase kwagh ken tar ugen. Geramafon wase mbagenev kpishi ve hii tom u pasen kwagh la, er kaade u pasen kwagh a mi la nahan. Lu u ken hemen yô, Yehova una tese ior nav er vea er tom u pasen kwagh la ken Makeranta u Henen Tom u Hemen u Aôndo la yô.

I ER TOM A HANMA GBENDA U I FATYÔ LA CII U PASEN IOR KWAGH

10, 11. Yange i er tom a upipambaabaver man redio sha u samber a mimi u Bibilo nena, man igbenda ne wase tsembelee sha ci nyi?

10 Yehova hemen ior nav, ve er tom a igbenda kposo kposo sha er vea ar a ior kpishi, vea pase ve loho u dedoo yô. Kwagh ne yange wase kpishi, hemban je yô, shighe u ‘mbasundan lu di kpeghee tsô’ la. (Ôr Mateu 9:37.) Ikyav i tesen yô, yange ve er tom a upipambaabaver u pasen loho u dedoo, sha u vea ar a ior kpishi sha ajiir a ior mba Yehova vese iyenge ga la yô. Hanma kasua yô, Anmgbian Charles Taze Russell a tindi ma ipipaabaver a kwaghôron u ken Bibilo. Maa ipipaabaver la di i tôô kwaghôron la i tindi upipambaabaver mbagenev a mi ken tar u Amerika man ningirtar u Kanada man ken veghertar u Yuropa. I ker ahaba ér ken inyom i 1913 la, upipambaabaver mba kuman 2,000 nahan lu gberen akaaôron a Russell, iorov mba kuman er 15,000,000 nahan lu ôron!

11 Shighe u Anmgbian Russell kpe kera la, i hii u eren tom a gbenda ugen u pasen loho u dedoo. Ken uwer u Aipor 16, inyom i 1922 la, Anmgbian Joseph F. Rutherford na kwaghôron na u hiihii sha redio, iorov mba kuman er 50,000 nahan ungwa kwaghôron la. Sha iyange i Febewari 24, inyom i 1924 la, i hii u nan akaaôron sha ityôgh ki redio ki nongo wase bugh, i yilan ér WBBR la. Iyoukura i Disemba 1, 1924 ôr kwagh u gbenda u he u aren a ior ne ér: “Se na jighjigh ser redio ka gbenda u injaa man u ican ga, u samber a loho u mimi, man i gbe je mba a vande eren tom a gbenda ne ga.” Yange i er tom a redio u aren a ior kpishi sha ajiir a mbapasenkwagh u Tartor vese iyenge ga la, er upipambaabaver nahan.

Mbapasenkwagh u Tartor kpishi ka ve er tom u pasen kwagh ken igbar la, shi ka i doo ve u tesen ior ijiir yase i sha Intanet i jw.org la (Nenge ikyumhiange i sha 12, 13 la)

12. (a) Ka igbenda i pasen kwagh ken igbar i nyi nahan i hembe doon we? (b) Ka nyi ia wase se se hemba mciem ma alaghga se lu a mi u pasen kwagh ken igbar laa?

12 Hegen yô, ka se hemba veren ishima sha u pasen ior kwagh ken igbar, sha ajiir a nyôron mato man hen utashan mba igirgirdogo man sha ajiir a veren umato man sha ajiir a ior kpishi ve kohol her yô, kua sha ukasua. Aluer ka i cier we iyol u pasen kwagh sha ajiir ne agen yô, er msen shi gbidye kwar sha mkaanem ma ortamen ugen u a er tom u sôron atôônanongo ica i gbe, i yer un ér Angelo Manera la ôr ne, a kaa ér: “Yange se nenge hanma gbenda u he u i dugh a mi u pasen kwagh cii ser ka gbenda ugen u civir Yehova shi tesen ser se suur sha a na, shi se nenge ser ka gbenda ugen u karen jighjigh wase shi tesen ser se kegh iyol u civir un sha hanma gbenda u yange tese se la cii.” Aluer se hen u pasen kwagh sha ma gbenda u he u i dugh a mi, u alaghga je yô, u doo se ga yô, kwagh la una wase se se seer nan Yehova jighjigh shi suur sha a na, nahan se seer taver ken jijingi.—2 Mbakorinte 12:9, 10.

13. Ijiir yase i sha Intanet i jw.org la, ngi wasen tom u pasen kwagh la nena, man u tese ior u zan hen ijiir ne nahan, ka nyi i dugh kere?

13 Mbapasenkwagh kpishi ka i doo ve u tesen ior ijiir yase i sha Intanet i jw.org la kpen kpen, sha er vea fatyô u za ôron gayô gberen ityakerada i pasen Bibilo ken ijô i hemban er 700 nahan yô. Hanma iyange yô, iorov miliôn 1 man dubu deri 6 nahan ka ve za hen ijiir yase i sha Intanet ne. Ijiir yase i sha Intanet ne ngi wasen ior sha ajiir a icaa hiinii je kpaa, u ungwan loho u dedoo, vough er ngise ior ungwan sha redio nahan.

TOM U TSAASE MBAPASEN LOHO U DEDOO

14. Ka ityesen i nyi yange gba u a na mbapasenkwagh u Tartoro, man ka makeranta u nyi u wase ve ve hingir mbafan ityesen tsema tsema?

14 Se time sha ikyav mbi tomov man igbenda kpuaa i se er tom a mi u samber a loho u dedoo yô. Nahan kpa, hide ityesen i se zough a mi la di ye? Aluer orya yange nan lumun a kwagh u nan ongo sha geramafon la ga, shin nan tese isharen sha kwagh u nan er sha kaade u pasen kwagh a mi la ga di ye? Yange gba u mbapasenkwagh vea fa igbenda i vea kar ve vea hemba ahendan sha kwaghfan shi vea fa u tesen mbaasemaamimi tsema tsema yô. Ikyav tese wang ér, lu jijingi u Aôndo mgbegha Anmgbian Nathan H. Knorr nenge ér gba u una tsaase mbapasenkwagh ve fa u pasen ior kwagh tsema tsema ye. A er kwagh ne nena? Yange hii kwagh u Makeranta u Henen Tom u Hemen u Aôndo la, ken atôônanongo ken inyom i 1943 la. Makeranta ne wase se se hingir mbafan ityesen tsema tsema.

15. (a) Anmgbianev mbagenev yange ve hii u nan kwaghôron ken Makeranta u Henen Tom u Hemen u Aôndo la nahan, lu ve nena? (b) Ityendezwa i Yehova i i nger ken Pasalmi 32:8 la, kure sha a we nena?

15 Mbagenev kpishi yange shighe kar cii ve ve hen u lamen sha ishigh ki ior ye. Anmgbian Julio S. Ramu umbur kwaghôron na u hiihii ken makeranta ne ken inyom i 1944 la. Itinekwagh i kwaghôron na lu Doegi, or u i ter iti na ken avur a Bibilo ataan tseegh la! Julio kaa ér: “Yange anu lu kunden mo, ave am lu gbidyen ikyarkyase shi anyi lu kuhwan mo.” Shi a kaa ér yange gba u una na kwaghôron ne a avur a Bibilo ataan ne tseegh. Julio kaa ér: “Yange m na kwaghôron ne ken miniti utar tseegh. Lu hiin yam u nan kwaghôron sha tsembe je ne, nahan kpa m de makeranta ne ga.” Mbayev kpa nyôr makeranta ne shin er lu ve mbagenev zange u nan kwaghôron ken tiônnongo ga nahan kpaa. Angelo Manera, u se vande teren kwagh na la, umbur kwagh u er wanye ugen shighe u na kwaghôron na u hiihii yô. A kaa ér: “Yange cier wan la iyol shighe u hii u nan kwaghôron na la je yô, a hii u sôngor. Kpa a taver ishima a na kwaghôron ne a mliam ikyer zan zan a kar been.” I lu nahan taver we u nan ikyar shin kwaghôron ken mkombo sha ci u u cia ashe shin sha ci u ma ityôkyaa igen vee? Aluer kwagh ngu nahan yô, sôn Yehova a wase u hemba zayol la. U er nahan yô, una wase u vough er yange wase anmgbianev mba ve hii nyôron Makeranta u Henen Tom u Hemen u Aôndo la nahan.—Ôr Pasalmi 32:8.

16. (a) Ka nyi yange i lu awashima u Makeranta u Gileadi? (b) Hii ken inyom i 2011 la je, awashima u makeranta la ka nyi?

16 Ka ken Makeranta u Henen Tom u Hemen u Aôndo la tseegh Yehova a tsaase ior nav ga. Mbamishen man mbagenev zua a mtsera kpishi sha u zan Makeranta u Gileadi la. Ortesen ugen pase awashima u makeranta la ér, “ka u wasen mbayevmakeranta sha er vea hemba lun a isharen i eren tom u pasen ivangeli la yô.” Yange i bugh makeranta u Gileadi ne ken inyom i 1943, man hii shighe la je zan zan i tsaase iorov mba hemban er 8,500 nahan ken makeranta ne. Mbamishen mba i tsaase ve ken Makeranta u Gileadi la er tom ken ityar i kuman er 170 nahan. Hii ken inyom i 2011 la je, ka mba ve vanden eren tom u pasen kwagh hanma shighe, er ikpur pania man mbatamen mba sôron atôônanongo man mba eren tom shin Betel kua mbamishen mba ve lu a vande zan u ga la tseegh, i gem lôhôn ve ye.

17. Ityesen i i ne ior ken makeranta u Gileadi la wase nena?

17 Ityesen i i ne ken Makeranta u Gileadi la wase nena? Nenge ase ikyav ne. Ken uwer u Agusutu, inyom i 1949 la, mbapasenkwagh lu ken tar u Japan kuma pue ga. Cii man inyom la i bee nahan, i tindi mbamishen 13 mba i tsaase ve ken Makeranta u Gileadi yô, ken tar la ve lu za pasen kwagh ker yughur yughur. Nyian ne, mbapasenkwagh mba ken tar u Japan kuma er 216,000 nahan, man ken atô u mbapasenkwagh 100 yô, iorov 42 ka ve lu pania!

18. Ter imakeranta igen i i wase Mbashiada mba ve kom u zan i la, u vesen ken jijingi yô.

18 Imakeranta igen er, Makeranta u Tsaase Mbatamen man Udiakon, man Makeranta u Henen Tom Pania man Makeranta u Mbapasen Ivangeli i Tartor man Makeranta u Mbatamen Mba Sôron Atôônanongo kua Kasev Vev man Makeranta u Anmgbianev Mba ken Kômatii u Nengen sha Branci kua Kasev Vev la nahan, wase anmgbianev tsung u taver ken jijingi shi wasen ior mba Yehova u hemban eren akaa sha inja. Ikyav tese wang ér Yesu za hemen u tsaase ior mba a lu hemen ve la!

19. Ka nyi yange anmgbian Charles Taze Russell tsengaôron sha kwagh u tom u pasen kwagh laa, man kwagh ne va kure sha mi vough nena?

19 Hii shighe u i ver Tartor u Aôndo la je, u hemen hemba anyom 100 hegen. Tor wase Yesu Kristu za hemen u tsaase se her. Cii man anmgbian Charles Taze Russell a saa ku ken inyom 1916 la yô, a ôr kwagh u tese ér a tsenga nengen er a va er tom u pasen kwagh la a za kighir yô. A ôr ijende na i kôôsôô igen ér: “Mba eren tom ne seer a seer, shi a za hemen u eren u yemen a yem hemen kpaa, sha ci u gba u a er tom u pasen ‘ivangeli i tartor’ la a tser tar cii.” (I ôr mkaanem nam man ken takerada u Faith on the March, u Anmgbian A. H. Macmillan nger la, peeji 69) Kwagh u ôr ne lu mimi! Doo se kpishi er Aôndo u Bem la, a ze hemen u wan se agoyol a eren tom u hemban nan msaanyol cii ne nahan! Mimi yô, a na se “hanma kwagh u doon cii” u una wase se u eren ishima na yô!

^ par. 2 Ikyav tese wang ér ior kpishi mba ve lu sha iyange la va hingir Mbakristu. Paulu yila ve ken washika u nger Mbakorinte la ér, ‘anmgbianev deri utaan.’ Shi a kaa ér: “[Ken ve yô] mba ve lu uma her zan zan hegen ve hemba ngeen, kpa mbagenev yô, kpe kera.” Kwagh ne tese ér Paulu man Mbakristu mbagenev sha ayange a Mbaapostoli la, fa mba ve ungwa mkaanem mara sha zwa u Yesu la.