Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

“M Fa, Una Nder”

“M Fa, Una Nder”

“Huror wase Lasaru ngu yaven, kpa Me za me za nder un.”​—⁠YOH. 11:⁠11.

ATSAM: 142, 129

1. Marta lu a vangertiôr u nyi sha kwagh u anmgbian na? (Nenge foto u a lu sha mhii u ngeren ne la.)

MARTA, u lu orhenen u Yesu shi ya ijende a na kôôsôô la, lu zungwen ku u anmgbian na Lasaru. Ma kwagh u surun un ishima lu je kpa? Een, lu yum! Yesu yange na un vangertiôr ér: “Anngôu una nder.” Alaghga kwagh la yange una bee a ijungwen na la cii kera ga, kpa Marta lumun vangertiôr u Yesu na un la. A kaa ér: ‘M fa, una nder sha mnder u sha iyange i masetyô la.’ (Yoh. 11:​20-24) Marta na jighjigh ér kwagh ne una er ken hemen. Yesu maa er ivande. Yange nder Lasaru shin ku sha iyange shon je.

2. U soo wer u lu a vangertiôr u Marta kpa lu a mi la sha ci u nyi?

2 Se mba a ityôkyaa i môm i veren ishima ser Yesu shin Ter na ve er imba ivande la sha ci wase hegen ga. We kpa u ngu a vangertiôr wer a va nder or wou shin ku ken hemen, er Marta nahanaa? Alaghga or wou u nan saa ku la, ka nomou shin kwase wou shin ngôu shin teru, gayô teru u tamen shin ngôu u tamen, u a doo u ishima tsung yô. Shin adooga u ngu zungwen ku u wan wou. Sar u u va kuven shin lamen shin sen vea or wou u nan saa ku kera la. Kwagh ka a er i doo yô, u ngu a ityôkyaa i injaa i kaan wer: ‘M fa, una nder sha mnder u sha iyange i masetyô la,’ er Marta nahan. Nahan cii kpa, aluer hanma Orkristu nan gbidye kwar sha ityôkyaa i i ne ve vangertiôr ne a lu u injaa yô, a wase nan.

3, 4. Alaghga kwagh u Yesu sember eren la, yange seer taver jighjigh u nan u Marta nena?

3 Alaghga tsô Marta u lu ikyua a Yerusalem la, nenge er Yesu nder wannomso u kwasecôghol ugen ikyua a gar u Nain ken Galilia ga. Nahan cii kpa, adooga ungwa kwagh sha mi. Kape wan u Yairu u kwase, u Yesu nder un shin ku la kpa, Marta nenge ga je la. Mba ve lu hen ya u wankwase shon la, “fa er a kpe” yô. Nahan cii kpa, Yesu kôr uwegh nagh ku ku kera lu a uma ker ga la, maa kaa ér: “Wan, mough sha!” Nahan a mough sha fese. (Luka 7:​11-17; 8:​41, 42, 49-55) Marta vea anngô na u kwase, Maria, cii yange ve fa er Yesu una fatyô u been angev yô. Sha nahan yô, ve nenge ér luun er Yesu ngu her yô, Lasaru ma saa ku ga. Kpa hegen u Lasaru, ijende i Yesu i doon un ishima a kpe ne, ka nyi i lu keghen un ken hemene? Umbur wer Marta yange ôr kwagh u Lasaru ér una va nder ken hemen, ‘sha iyange i masetyô la.’ Yange na jighjigh nahan sha ci u nyi? Man we kpa u fatyô u lun a vangertiôr wer ken hemen yô, a va nder ior shin ku, man alaghga je yô, a kua ior ou mba ve saa ku la sha ci u nyi?

4 Atôakyaa a injaa nga a a ne ve u lu a vangertiôr ne yô. Er se lu timen sha atôakyaa shon agen ne, alaghga u nenge a akaa agen ken Mkaanem ma Aôndo a u fe tôôn a zuan sha ishimaverenkeghen you injaa i a va nder or wou shin ku la ga yô.

AKAA A A NE SE ISHIMAVERENKEGHEN YÔ!

5. Ka nyi yange i seer nan Marta vangertiôr ér a va nder Lasaru shin kuu?

5 Umbur wer Marta yange kaa ér: ‘M ver ishima mer anngôm una va nder ga,’ kpa a kaa ér: ‘M fa, una nder.’ Marta yange lu a vangertiôr sha ci u uivande mba alaghga vande fan kwagh ve cii man Yesu hii tom na shin tar la. Yange hen kwagh ne hen ya man ken shinagoge, shighe u lu gumkwase la. Alaghga akaa a atar a a lu ken Ruamabera u Aôndo a ne i nger la, aa va u ken ishima.

6. Ka ivande i kpilighyol i nyi Eliya ere, man kwagh ne wase Marta nena?

6 Yange i nder or shin ku sha kwa u hiihii, shighe u Aôndo na profeti na Eliya tahav mbu eren uivande la. Shighe u profeti ne za hen Sarefati, gar u Fenishia u lu hen kpemnger la, kwasecôghol ugen u lu icankwase la tese un erdoo. Tsô Aôndo er ivande, nahan mwem man mkurem ma kwase ne lu a mi la, kera bee ga, sha er un vea wan na u nomso la vea kpe ga yô. (1 Utor 17:​8-16) Shighe kar yô, wan na u nomso la gba angev maa kpe je. Nahan Eliya va wase un. Eliya benden a ikyom la yô, a sôn Aôndo ér: “Aôndo wam, uma u wanakiriki ne a̱ shi a̱ nyôr ker a na, a̱ hingir uma.” Maa lu kwagh u er vough je la! Aôndo ungwa msen u Eliya la, nahan wan la hide lu uma. Ka mnder u shin ku u hiihii u i nger ken Bibilo je ne. (Ôr 1 Utor 17:​17-24.) Marta yange fa kwagh sha kwagh u kpilighyol ne je ka u henen a hen ga.

7, 8. (a) Pase kwagh u Elisha yange er sha u surun kwase ugen ishima la. (b) Ivande i Elisha la tese nyi sha kwagh u Yehova?

7 Mnder u shin ku u sha uhar u i er kwagh na ken Ruamabera yô, ka u profeti Elisha u yange kar tile sha ityough ki Eliya, nder or la. Shagbakwase ugen ken Mbaiserael u lu ken gar u Shunem la, yange tese Elisha erdoo sha gbenda u kpilighyol. Aôndo yange na kwase u lu a wan ga shi nom na kpa bee iyol ne wannomso, sha ikyev i profeti ne. Anyom nga kar yô, wan ne kpe. Nenge er ngô na ne yange una zungwe tsung yô! Yange pin nom na ian, nom na ne un yô, mough er zende u kuman er kilomita 30 nahan, za hen Elisha sha Uwo u Karmel. Tsô profeti la tindi wanakiriki na Gehashi ér a za ken Shunem a za nder wan la, ve mba van. Gehashi ze yô, fatyô u nderen wan la ga. Maa kwase u lu zungwen ku ne va nyôr vea Elisha.​—⁠2 Utor 4:​8-31.

8 Elisha za nyer ken Shunem yô, a tile hen ape i gbir ikyom i wan la ken iyou la, maa er msen. Tsô Elisha nder wan la sha ivande, maa wan la hide lu vea ngô na u saan un iyol hen shighe ne kpishi la! (Ôr 2 Utor 4:​32-37.) Alaghga tsô kwase ne yange una umbur kwagh u Hana u ngise lu ikyômkwase la yange ôr ken msen shighe u va a wan na Samuel ken tabernakel la, ér: “[Yehova] ka A hungwa A or shin Sheol je, shi ka A due a or sha kpaa.” (1 Sam. 2:⁠6) Ikyav tese wang ér, Aôndo nder wan u ken Shunem ne kpôô kpôô, nahan kwagh ne tese er Aôndo a lu a tahav mbu nderen or yô.

9. Pase er Elisha yange lu uwegh sha mnder u shin ku u sha utar u i er kwagh na ken Bibilo la yô.

9 Kpa ka kwagh u Elisha er u kpilighyol cii la ga. Elisha yange er tom u profeti hemba anyom 50, maa va “gba angev mbu una kpe yô.” Elisha va kpen, ikyom na ngi hee ka shi akuhe tseegh yô, ikyum i mbaihyomov igen va nyôr ken tar u Iserael. Mbaiserael mbagenev lu yemen a orgen sha gbenda u za iin. Mba za nyer ape iin or shon yô, ve lu eren fele fele ér mbaihyomov vev ve de va kohol ve ga, nahan ve gema orkpen la ve kende shin uwar u akuhe a Elisha lu shimi la. Bibilo kaa ér: “Er orkpen la za bende a akuhe a Elisha yô, a nder, a tile sha, sha angahar a na.” (2 Utor 13:​14, 20, 21) Hen ase er kwagh u ior mba i nder ve shin ku ne yange una wase Marta kpishi yô! Aôndo ngu a tahav mbu nderen or shin ku je ka u henen a hen ga. Shi hen ase er kwagh u ior mba yange i nder ve shin ku ne una fatyô u wasen we yô. Gba u kwagh u ior mba yange i nder ve shin ku la una wase u u na jighjigh wer tahav mbu Aôndo gande ave shi mbu a kighir ga je ka u henen a hen ga.

IOR MBA YANGE I NDER VE SHIN KU SHA AYANGE A MBAAPOSTOLI LA

10. Ka nyi yange i er Kwasekristu ugen u i yilan un ér Tabita la, man lu nyi Peteru ere?

10 Shi ken Ruamabera u Mbakristu u ken Zwa Grika la kpa, i ôr kwagh u ior mbagenev, mba Aôndo nder ve shin ku sha ikyev i mbatomov nav yô. Se fatyô u nengen a kwagh ne shighe u Yesu nder or shin ku ikyua a gar u Nain la kua shighe u lu hen ya u Yairu la. Apostoli Peteru kpa yange nder Kwasekristu ugen shin ku u i yilan un ér Dorka shin Tabita la. Peteru yange va ape i ver ikyom na, i lu keghen shighe u iin la. Peteru u tile ikyua a ikyom shon la, maa er msen, been yô, a kaa ér: “Tabita, mough sha!” Tsô Tabita mough tile sha her ave ave je, maa Peteru ‘gema un uma na’ Mbakristu mba civir Aôndo vea ve imôngo la. Agwa u kwagh ne kume je yô, “ior kpishi gema na Ter jighjigh.” Yange ve lu eren shiada sha kwagh u Ter, kpa hemban je yô, ve lu pasen ér Yehova ngu a tahav mbu nderen mbakpenev.​—⁠Aer. 9:​36-42.

11. Lu nyi ortwer Luka pase ér i er gumor ugene, man kwagh ne bende a mbagenev nena?

11 Ior yange ve nenge mnder u shin ku ugen kpaa. Shighe ugen la, apostoli Paulu nyôr mkombo ugen sha kpoyou u sha ken Teroa, u hegen a lu ken tar u Turkey la. Paulu yange lam zan zan atôutu. Gumor ugen u i yilan un ér Utiku la tema hen windou, lu ungwan. Kpa va meer mnyam, maa osough sha kpoyou u sha utar la va gba shin inya. Alaghga Luka u lu ortwer la, vande nyôron ape Utiku za gba la, shi yenge un iyol, maa kav ér Utiku vihi iyol shin hume tseegh ga, kpa ka ku jighilii a kpe ye! Tsô Paulu hungwa sha kpoyou la, va kuve ikyôm i gumor ne, maa yôô kwagh u kpilighyol ne, ér: “Uma na ngu her.” Nenge imba er kwagh ne yange una bende a mba ve nenge ivande ne la sha gbenda u doon tsung sha wono! Er ve nenge gumor ne kpe shi i nder un yô, “asema pever ve kpishi.”​—⁠Aer. 20:​7-12.

ISHIMAVERENKEGHEN I TENGER GA

12, 13. Ior mba se er kwagh ve ér yange i nder ve shin ku la na yô, gba u se time sha mbampin mba nyi?

12 Kwagh u ior mba yange i nder ve, mba se er kwagh ve sha heen ne, a wase u u kaven kwagh u Marta kpa yange kav la. Kwagh shon yô, ka un ne: gba u se lu a vangertiôr ser Aôndo wase u a ne se uma la ngu a tahav mbu nderen or u nan kpe la. Nahan kpa, doo u se fa ser, sha shighe u Yehova lu eren uivande la, nder ior shin ku sha ikyev i mbacivir un sha mimi mbagenev, er Eliya shin Yesu gayô Peteru nahan. Nahan kpa, ka nyi se fatyô u ôron sha kwagh u ior mba ve kpe sha ashighe a i de u nderen mbakpenev laa? Aluer hen ma shighe ugen, Aôndo kera lu eren ivande i nderen ior shin ku la ga yô, nomso man kasev mba jighjigh vea fatyô u veren ishima ér Aôndo una nder mbakpenev shin ku ken hemen je kpa? Vea fatyô u lun a mnenge u Marta, u yange kaa ér, ‘M fa,  [anngôm] una nder sha mnder u sha iyange i masetyô la’ je he? Marta yange na jighjigh ér imbakwagh la ia er sha ci u nyi, man u fatyô u lun a imba jighjigh u nan la sha ci u nyi?

13 Jighilii yô, Mkaanem ma Aôndo a ne i nger la, ôr akaa kpishi a a tese ér mbacivir Yehova sha mimi yange ve fa ér mnder u shin ku ngu va lun ken hemen yô. Nenge ase akaa ne kpuaa.

14. Se fatyô u henen nyi ken Aberaham sha kwagh u mnder u shin ku laa?

14 Hen ase sha kwagh u Aôndo yange ôr a Aberaham ér a er a Isaka, u lu oryandyako u i kegh un ica i gba la. Yehova kaa ér: “Tôô Isaka wan wou u môm môm u a doo u ishima la, . . . za na naagh ku nanden a mi.” (Gen. 22:⁠2) Nenge ase akaa a imba tindi ne una na or nana hen ken ishima yô. Yehova yange tôndo zwa a Aberaham ér akuraior cii aa va zua a iveren ken tsombor na. (Gen. 13:​14-16; 18:18; Rom. 4:​17, 18) Shi Yehova kaa ér a lu “ken Isaka,” iveren la ia va ye. (Gen. 21:12) Kpa aluer Aberaham wua Isaka na naagh a mi nahan, kwagh la una fatyô u eren je kpa? Icighan jijingi yange mgbegha Paulu pase ér Aberaham yange na jighjigh ér Aôndo una fatyô u nderen Isaka shin ku. (Ôr Mbaheberu 11:​17-19.) Bibilo kaa ér Aberaham nenge ér aluer un ungwa imo i Aôndo yô, ahwa a kar kpuaa shin iyange i môm ia kar shin kasua una kar môm tseegh tsô maa, Aôndo una nder Isaka ga. Aberaham fatyô u fan shighe u a nder wan na shin ku ga. Kpa gema na jighjigh ér Yehova una nder Isaka shin ku.

15. Ka ishimaverenkeghen i nyi tertamen Yobu lu a mini?

15 Tertamen Yobu kpa yange na jighjigh ér a va nder mbakpenev ken hemen. Yange kav ér aluer i gber kon kera yô, alaghga ua hide a ta tombo, ua hide a hingir er ka kon u he nahan. Kpa orumace yô, ka nahan ga. (Yobu 14:​7-12; 19:​25-27) Aluer or kpe yô, nana fatyô u nderen iyol i nan shin ku, hiden lun uma her ga. (2 Sam. 12:23; Ps. 89:48) Nahan kpa, kwagh ne tese ér Aôndo una fatyô u nderen or ga ze. Jighilii yô, Yobu yange na jighjigh ér Yehova ver shighe u una va umbur un yô. (Ôr Yobu 14:​13-15.) Kpa Yobu fatyô u fan shighe u kwagh a va lu nahan ga. Nahan cii kpa, Yobu na jighjigh ér Un u a gbe or la una fatyô u va umbur un, nahan nderen un shin ku.

16. Ortyom ugen yange taver profeti Daniel ishima ér nyi?

16 Daniel kpa ka orjighjigh ugen u se fe kwagh na ken Ruamabera u ken zwa Heberu la yô. Yange civir Yehova sha mimi anyom kpishi, shi Yehova lu a na kpaa. Sha shighe ugen la, i tindi ortyom ugen va taver Daniel, u lu “or u doon ishima” tsung la ishima ér, a “lu bem bem” shi a “taver.”​—⁠Dan. 9:​22, 23; 10:​11, 18, 19.

17, 18. Ka ityendezwa i ken hemen i nyi yange i er a Daniel?

17 Shighe u Daniel zurum anyom 100, shi kera shi ica ga u una kpe la, alaghga yange una hen sha kwagh u lu keghen un ken hemen la. Lu u a va nder Daniel shin kuu? Een, lu yum! Ken mkur u takerada u Daniel la, Aôndo pase un wang ér: “Kpa we, yem tsô, zan zan mkur; gadia ú mem.” (Dan. 12:13) Daniel u bee iyol shighe ne la, yange fa ér mbakpenev mba memen, kpa gema mba a ‘mhen shin mfe shin kwaghfan shin Sheol ga.’ Lu u ica a gba ga tsô Daniel una sen shimi. (Orpa. 9:10) Kpa a lu mkur na la ga. Yange i tôndo zwa a na ér kwagh ngu keghen un ken hemen.

18 Ken loho u i tindi profeti Daniel a mi la, shi i kaa a na ér: “Ú mough ú tile sha kwar wou, sha mkur u ayangegh.” Kpa i tese un iyange shin shighe u una kar cii ve kwagh la una er ga. Lu u Daniel una va kpe, nahan una mem. Nahan kpa, er i kaa a na ér una ‘mough a tile sha kwar na’ ken hemen yô, kwagh ne tese wang je ér una kpeen shighe a karen kpishi yô, a nder mbakpenev. Kpa lu u kwagh ne una er ken “mkur u ayangegh.”

U fatyô u lun a vangertiôr sha kwagh u mnder u shin ku la, er Marta kpa lu a mi nahan (Nenge ikyumhiange i sha 19, 20 la)

19, 20. (a) Kwagh u se hila time sha mi ne gba zua a kwagh u Marta yange ôr a Yesu la nena? (b) Ka nyi igen kpa se lu timen sha mini?

19 Marta lu a ityôkyaa wang i lun a vangertiôr ér anngô na, Lasaru, u lu orjighjigh la “una nder sha mnder u sha iyange i masetyô la.” Gba u ityendezwa i yange i er a Daniel la, kua mlumun u Marta na Yesu u tesen ér a na jighjigh a mnder u shin ku la, vea na Mbakristu nyian vea lu a vangertiôr ér mba va nderen mbakpenev.

20 Se nenge er kwagh u ior mba i nder ve kpôô kpôô sha ayange a tsuaa la a tese ér mba va nderen mbakpenev vea hide a lu uma yô. Shi nomso man kasev mba ve civir Aôndo sha mimi la ver ishima ér, a va nder ior shin ku ken hemen. Nahan kpa, ma ikyav ngi i tesen ér a va nder mbakpenev, shin er ityendezwa ne ia fatyô u tôôn shighe gôgônan nahan kpaa? Aluer ka nahan yô, kwagh ne na se ityôkyaa igen i lun a ishimaverenkeghen ser a va nder ior shin ku, er Marta kpa lu a ishimaverenkeghen nahan. Nahan kpa, ka hanma shighe kwagh ne una eree? De se time nen sha akaa ne ken ngeren u dondon ne.