Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Uma u hen Tsombor u a Doo Aôndo La

Uma u hen Tsombor u a Doo Aôndo La

Itinekwagh 8

Uma u hen Tsombor u a Doo Aôndo La

Kanyi i lu Ian i nom hen tsomboro? (1)

Ka nena i doo u nom nana eren a kwase u nana? (2)

Kanyi ityom ter nan lu a mini? (3)

Kanyi i lu tom u kwase hen tsomboro? (4)

Kanyi Aôndo a soo her mbamaren man ônovô? (5)

Kanyi i lu mnenge u Bibilo sha m-undu u ivese man ivaapavena? (6, 7)

1. Bibilo kaa er nom ka ityough ki tsombor u nan. (1 Mbakorinte 11:3) Ka u nom nana lu a kwase môm tseegh. Gba u vea er ivese ve la vough sha mnenge u tindi.—1 Timoteu 3:2; Titu 3:1.

2. Nom nana lu a dooshima sha kwase u nan di vough er nan lu a dooshima sha iyol i nan nahan. Nana eren a nan vough er Yesu ka a er a mbadondon nav nahan. (Mbaefese 5:25, 28, 29) Mayange nana̱ de te kwase u nan sambe shin nzughul a nan sha ma gbenda ugen kpaa ga. Kpa, nana na nan icivir man iko i wan.—Mbakolose 3:19; 1 Peteru 3:7.

3. Ter a̱ eren tom taveraa sha u nengen sha tsombor u nan. Gba kpee u nana na kwaghyan, akondo, man ijiir i tsan sha ci u kwase u nan man ônov mba nan. Shi ka u ter nana nenge sha mbamgbe mba tsombor u nan mba ken jijingi kpaa keng. (1 Timoteu 5:8) Ka u nana lu ken hemen sha u wasen tsombor u nan u henen kwagh u Aôndo man mbaawashima Nav.—Duteronomi 6:4-9; Mbaefese 6:4.

4. Gba u kwase nana lu orwasen u dedoo hen nom u nan. (Genese 2:18) Nana wase nom u nan sha u tesen shi tsahan ônov. (Anzaakaa 1:8) Yehova soo er kwase nana wa iko sha tsombor u nan sha dooshima. (Anzaakaa 31:10, 15, 26, 27; Titu 2:4, 5) Gba u nana lu a iko i wan tsung sha nom u nan.—Mbaefese 5:22, 23, 33.

5. Aôndo soo er ônov ve̱ ungwan imo i mbamaren vev. (Mbaefese 6:1-3) A ver ishima er mbamaren ve̱ tese shi ve̱ kôôm ônov vev. Ka u mbamaren vea vihin shighe a ônov vev shi vea henen Bibilo a ve, vea nengen sha mbamgbe vev mba ken jijingi man mba ken ishima kpaa. (Duteronomi 11:18, 19; Anzaakaa 22:6, 15) Mayange mbamaren ve̱ de tsahan ônov vev sha gbenda u tswam shin u ipila ga.—Mbakolose 3:21.

6. Zum u akar a ken ivese a lu a mbamzeiyol u lun imôngo yô, ve̱ nôngo u yaren tom sha kwaghwan u Bibilo. Bibilo taver se asema er se̱ tese dooshima shi se̱ deen mbagenev asorabo ave. (Mbakolose 3:12-14) Mkaanem ma Aôndo lumun er i̱ va a mpav sha u sôron mbamzeiyol mbakiriki ga. Kpa alaghga kwase nana tsua u undun nom u nan aluer (1) nan venda eregh eregh u suen tsombor u nan yô, (2) nan eren ipila je kwagh la anger mkpeyol man uma u nan kpaa, shin (3) mhendan u nan la taver je ka u nana kera fatyô u civir Yehova ga yô.—1 Mbakorinte 7:12, 13.

7. Gba u akar a ken ivese aa lu jighjigh hen ayolave keng. Idya ka isholibo hen Aôndo man hen ikyar i ivesegh kpaa. (Mbaheberu 13:4) Ka u yaven a or ken won u ivese tseegh i lu ityôkyaa i Icighanruamabera i̱ kaa er or a fatyô u paven ivese shi hiden eren ivese igen ye. (Mateu 19:6-9; Mbaromanu 7:2, 3) Yehova ka a lu ihom a ior zum u ka vea pav ivaa a iniezwa i Icighanruamabera shio shi vea hide vea vôso orgen yô.—Malaki 2:14-16.

[Ufoto mba sha peeji 16, 17 la]

Aôndo ver ishima er mbamaren ve̱ tese ônov vev shi ve̱ kôôm ve

[Foto u sha peeji 17 la]

Ter u lun a dooshima ka nan nenge sha tsombor u nan sha mbamgbe mba sha iyol kua mba ken jijingi