Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Kanyi Ve Ne Jighjigh a Mini?

Kanyi Ve Ne Jighjigh a Mini?

Kanyi Ve Ne Jighjigh a Mini?

MBASHIADA MBA YEHOVA na Yehova, Aôndo u Hembanagee jighjigh, un u á lu Orgban sha man tar la. Akaa a kpilighyol a i ndera a lu kperegh kperegh a á kase se sha tar a tser sha won cii ne tese wang je ér ka Orgbanakaa u lun a mfe u hembancii u lun a tahav á gbe á ye. Di vough er ityom i nomsombaiorov man kasev ka i tese anza ve nahan, kape akaa a Yehova Aôndo á gbe la kpa a tese mlu na je la. Bibilo kaa a vese ér “hii sha igbetar je mba nengen a mlu Na u i nengen a mi sha ashe ga la, . . . mba nengen a mi sha ashe a ishima ken aeren a Na” la. Shi, a ikyenge shin mkaanem shio kpaa, “Usha mba pasen icivir i Aôndo.”—Mbaromanu 1:20; Pasalmi 19:1-4.

Ior mba gbe maan ityev mbi sha inyatyuu shin mba gbe eren televishen kua ukômputa a awashima shio tsô ga. Tar man imendenev mbi ú kua ishôso i ú cii hemba kpilighyol ica je. Mwe u iyol i orumace a aveghemakaa a nderan uma a í a á nger i gande ôron la nenger se u henen sha mi—shin mhirinim ma se henen kwagh a mi ne je kpa ma kpiligh iyol gande ôron! Aluer uumace vea luun a awashima u a ne ve ve varen ankaam vem mà gban kpa ve gbe kwagh ga ne yô, man hile Yehova Aôndo ve una kera lu a awashima u a ne ve á gbe akaa a kpiligh iyol ne ga yee? Anzaakaa 16:4 kaa ér: “TER gba hanma kwagh sha inja je.”

Yehova yange gba tar a awashima, vough er yange kaa a nomsoor man kwase u hiihii la nahan, ér: “Mar nen kpishi, seer nen ngeen, iv nen tar, . . . ishu i shin zegemnger man inyon i purugh sha kwavaôndo man hanma kwagh u uma u a zenden sha tar cii, ve̱ lu sha ikev yen.” (Genese 1:28) Er nomsoor man kwase la ve hemba ato yô, ve kera kôr cio u ivin tar a icombor i perapera í ia ver ishima sha tar man imendenev mbi shin ú kua ishôso kpaa sha dooshima ga. Kpa lanegh vev kula bunde awashima u Yehova ga. Yange anyom nga karen udubu imôngo yô, i nger ér: “Un u A gbe Usha—ka Un man A lu Aôndo ye . . . A gba u er u̱ lu gbilin dang ga.” A “gba u sha er ior ve̱ tema sha u” yô. Ka u i tim ú ga, kpa “tar yô, ngu [lun] gbem sha won.” (Yesaia 45:18; Orpasenkwagh 1:4) Awashima u Yehova a tar ne una iv kpee. A kaa ér: “Awashima Wam una lu je, Me er kwagh u a doom ken ishima u eren la cii.”—Yesaia 46:10.

Nahan Mbashiada mba Yehova na jighjigh ér tar ua lu gbem sha won, shi ior mbaumav man mbakpenev mba ve lu ken awashima u Yehova a we u van a tar u doonashe la cii, vea lu sha ú gbem sha won. Uumace ci ca cii yange ve ya dyako u myen hen Adam man Ifa, nahan ve cii ka mbaasorabo. (Mbaromanu 5:12) Bibilo kaa a vese ér: “Injar i isholibo i kimbin yô, ka ku.” “Mbaumav fa er vea kpe yô, kpa mbakpenev yô, fa ma kwagh ga.” “Or u nan eren isholibo yô, ka nan nana kpe ye.” (Mbaromanu 6:23; Orpasenkwagh 9:5; Esekiel 18:4, 20) Tsô vea er nan ve shi vea hide á lu uma sha u ember averen a shin tar laa? Ka sha ikyev i naagh ku ipaa i Kristu Yesu la tseegh kwagh a fatyô u eren nahan ye, sha ci u yange kaa ér: “Mo M ngu mnder man uma kpaa; or u nana nam jighjigh yô, shin nana kpe kpaa, nana lu uma.” “Mba ve lu shin iwar cii vea ungwa imo Na, vea due kpaa.”—Yohane 5:28, 29; 11:25; Mateu 20:28.

Kwagh ne una va er inja nena? Í pase un ken “Loho u Dedoo u tartor,” ú yange Yesu hii u yôôn ú shighe u a lu shin tar la. (Mateu 4:17-23) Kpa ainge ne Mbashiada mba Yehova mba pasen loho u dedoo ne sha gbenda u duen tseer tseer.

[Ngeren u caghen a cagh u sha peeji 13 la]

AKAA A MBASHIADA MBA YEHOVA VE NE JIGHJIGH A MI YÔ

Jighjigh u Nan Ityôkyaa i ken Ruamabera

Bibilo ka Mkaanem ma Aôndo 2 Tim. 3:16, 17; 2 Pet. 1:20, 21; shi ka mimi kpaa Yoh. 17:17

Bibilo hemba kuman u suur Mat. 15:3; Kol. 2:8 sha mi a aeren a tyôô

Iti i Aôndo ér Yehova Gen. 22:14; Eks. 6:3; 17:15; Mbaj. 6:24

Kristu ka Wan u Aôndo shi Mat. 3:17; Yoh. 8:42; 14:28; á yina sha a Na kpaa 20:17; 1 Kor. 11:3; 15:28

Kristu yange lu hiihii ken Kol. 1:15; Mpa. 3:14 akaa a Aôndo gba yô

Kristu yange kpe sha kon, lu Gal. 3:13; Aer. 5:30 sha terankon ga

Yange i tôô uma u Kristu u or Mat. 20:28; 1 Tim. 2:5, 6; la i kimbi injar a mi hingir 1 Pet. 2:24 ipaa sha ci u orumace u ungwan tindi

Naagh ku Kristu yange na kwa Rom. 6:10; Heb. 9:25-28 môm la ku kuma

Yange i nder Kristu shin ku 1 Pet. 3:18; Rom. 6:9; hingir or u kpen ga u ken Mpa. 1:17, 18 jijingi

Kristu ngu her ken jijingi Yoh. 14:19; Mat. 24:3; 2 Kor. 5:16; Ps. 110:1, 2

Se mba ken ‘shighe u mkur’ Mat. 24:3-14; 2 Tim. 3:1-5; la hegen Luka 17:26-30

Sha ikyev i Kristu yô, Tartor Yes. 9:6, 7; 11:1-5; la ua hemen tar sha perapera Dan. 7:13, 14; man bem Mat. 6:10

Tartor la ua va a mbamlu mba Ps. 72:1-4; Mpa. 7:9, 10, 13-17; dedoo shin tar 21:3, 4

Mayange a tim tar ga shin ior Orpa. 1:4; Yes. 45:18; Ps. 78:69 vea yina sha ú kpaa ga

Aôndo una kar a tar u ú lu Mpa. 16:14, 16; Sef. 3:8; hegen ne kera sha ikyev Dan. 2:44; Yes. 34:2; i ityav mbi Armagedon la 55:10, 11

A tim mbaaferev kera gbem Mat. 25:41-46; 2 Tes. 1:6-9 sha won

Ior mba Aôndo á lumun a ve Yoh. 3:16; 10:27, 28; 17:3; yô, vea zua a uma u tsôron Mar. 10:29, 30

Gbenda u yemen ken uma ngu Mat. 7:13, 14; Ef. 4:4, 5 môm tseegh

Ka isholibo i Adam la i ne Rom. 5:12; 6:23 orumace ku ye

Or ka nana kpe yô, uma u nan Esek. 18:4; Orpa. 9:10; Ps. 6:5; á kera lu mape ga 146:4; Yoh. 11:11-14

Hel ka uwar u i iin or shimi Yobu 14:13, Dy; Mpa. 20:13, 14, ne AV (ken kpe)

Ishimaverenkeghen i mbakpenev 1 Kor. 15:20-22; Yoh. 5:28, 29; ka mnder u shin ku 11:25, 26

A kar a ku u Adam yange va a 1 Kor. 15:26, 54; Mpa. 21:4; mi la kera Yes. 25:8

Ka anikumuile u kpeghee u Luka 12:32; Mpa. 14:1, 3; lun iorov 144,000 tseegh 1 Kor. 15:40-53; ve lu za hemen vea Kristu Mpa. 5:9, 10 sha ye

I mar mba 144,000 mbara hegh 1 Pet. 1:23; Yoh. 3:3; ve hingir ônov mba Aôndo Mpa. 7:3, 4

I er ikyuryan a Iserael u ken Yer. 31:31; Heb. 8:10-13 jijingi la

I maa nongo u Kristu sha a Ef. 2:20; Yes. 28:16; na iyol na Mat. 21:42

Ka u a eren mbamsen hen Yehova Yoh. 14:6, 13, 14; 1 Tim. 2:5 tseegh sha ikyev i Kristu

Gba u a yar tom a ieev ken Eks. 20:4, 5; Lev. 26:1; mciviraôndo ga 1 Kor. 10:14; Ps. 115:4-8

Gba u á palegh kwagh u Dut. 18:10-12; Gal. 5:19-21; mbaimev keng Lev. 19:31

Ka Satan á lu or u hemen tar 1 Yoh. 5:19; 2 Kor. 4:4; ne u̱ i nengen a na ga la ye Yoh. 12:31

Gba u Orkristu nana wa uwegh 2 Kor. 6:14-17; 11:13-15; ken iniongo i nan jighjigh Gal. 5:9; Dut. 7:1-5 igbenda ihiar la ga

Gba u Orkristu nana palegh Yak. 4:4; 1 Yoh. 2:15; iyol sha akaa a taregh Yoh. 15:19; 17:16

Kuran atindi a orumace á á Mat. 22:20, 21; 1 Pet. 2:12; 4:15 hendan a atindi a Aôndo ga yô

U nyôron a awambe ken iyol i Gen. 9:3, 4; Lev. 17:14; or sha zwa shin ken igbila Aer. 15:28, 29 la ka u peren atindi a Aôndo

Gba u saa a kura atindi a 1 Kor. 6:9, 10; Heb. 13:4; Bibilo i we sha kwagh u 1 Tim. 3:2; Anz. 5:1-23 aerenegh la keng

Ka Mbaiserael tseegh yange i Dut. 5:15; Eks. 31:13; Rom. 10:4; wa ve tindi u kuran iyange Gal. 4:9, 10; i memen ye, shi kwagh la bee Kol. 2:16, 17 kera a Tindi u sha Ikyev i Mose la imôngo

Nongo u mbahemenev mbaaduav Mat. 23:8-12; 20:25-27; man u iin atiatom la ka Yobu 32:21, 22 kwagh u sha mi ga

Or yange nan gba duen tsô ga, Yes. 45:12; Gen. 1:27; yange i gba a gba nan Mat. 19:4

Kristu yange ver ikyav i í gbe 1 Pet. 2:21; Heb. 10:7; u a dondo keng sha u civir Yoh. 4:34; 6:38 Aôndo yô

Batisema u eren sha u mirin Mar. 1:9, 10; Yoh. 3:23; or shin mnger pirighaa la Aer. 19:4, 5 tese ikyav i iyoltseghan

Mbakristu mba yee mimi u Rom. 10:10; Heb. 13:15; Ruamabera ken igbar a iember Yes. 43:10-12

[Foto u sha peeji 12 la]

TAR . . . ka Yehova yange gba ú ye . . . ka orumace á nengen sha ú ye . . . naná lu sha ú gbem sha won