Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Ngeren mba Seer Tan Iwanger

Ngeren mba Seer Tan Iwanger

1 YEHOVA

Iti i Aôndo ér Yehova, man inja i iti na shon ér “Gem Ne Kwagh Lu.” Yehova ka Aôndo Uhembanagee, shi ka un a gbe akaa cii ye. Ngu u a tahav mbu eren hanma kwagh u a soo cii.

I nger iti i Aôndo la sha asangaabaacaa anyiin a ken zwa Heberu. I gema asangaabaacaa a anyiin la ken zwa Buter ér YHWH shin JHVH. Iti i Aôndo ne ngi ken ruamabera u yange i hii ngeren ken zwa Heberu la nôngo u kuman ajiir 7,000 nahan. Sha tar cii ior mba yer iti i Yehova, la sha igbenda kposo kposo, er i hemban yilan i ken ijô ve la.

Ityou. 1, ikyum. 15

2 “KA AÔNDO A NE I NGER” BIBILO YE

Ka Aôndo a nger Bibilo ye, kpa yange tindi uumace mbagenev nger i sha ityough nagh. Ka vough er tamenor kaa a wan u nan ér nana wase nan u ngeren washika nahan. Tamenor la ngu ôron wan la kwagh u a soo yô, wan la di ngu ngeren. Aôndo yange tese ior mba ve nger Bibilo mbara kwagh u vea nger yô, sha icighan jijingi na. Jijingi u Aôndo yange hemen ve sha igbenda kposo kposo, ashighe agen a tese ve mbampase mba sha mnenge shin a pase ve ken mnya, maa ve nger kwagh shon.

Ityou. 2, ikyum. 5

3 AKAAWAN

Akaawan ka atesen a Bibilo a ka a wase se u tsuan akaa a vough yô. U tesen. ikyav yô, kwaghwan u a kaa ér “ujende mba bov mba vihin mbamlu mba dedoo” la ngu pasen se ér ior mba se lun a ve imôngo cii vea fatyô u geman uma wase sha gbenda u dedoo shin u bo. (1 Mbakorinte 15:33) Shi kwaghwan u a kaa ér “kwagh u or nan lee yô, shi ka un je nana sunda ye” la, ngu pasen se ér se fatyô u palegh kwagh u una due ken ieren yase la ga.—Mbagalatia 6:7.

Ityou. 2, ikyum. 12

4 KWAGHÔRON U PROFETI

Kwaghôron u profeti ka loho u u dugh hen Aôndo yô. A fatyô u lun loho u pasen awashima u Aôndo, shin ityesen, shin tindi u Aôndo gayô ijirôron na. Shi a fatyô u lun loho u pasen ma kwagh u una va er ken hemen yô. Bibilo ngi a akaaôron a profeti kpishi a a kur sha mi vough yô, agen nga a kure ga.

Chap. 2, par. 13

5 AKAAÔRON A PROFETI A SHA KWAGH U MESIYA

Akaaôron a profeti a ken Bibilo a sha kwagh u Mesiya kpishi kure sha Yesu. Nenge ngeren u a lu a itinekwagh ér “ “Akaaôron a Profeti a sha Kwagh u Mesiya”.la

Ityou. 2, ikyum. 17, ngeren u shin kpe, ftn.

6 KWAGH U YEHOVA A WE ISHIMA U EREN SHA CI U TAR NE YÔ

Yehova yange gba tar ér u lu ya u uumace mba un doo ve ishima yô. Awashima na ne gema ga. Ica ia gba ga tsô Aôndo una kar a iferkwagh sha tar kera vindi vindi, shi una na ior uma u tsôron.

Ityou. 3, ikyum. 1

7 SATAN DIABOLO

Satan ka ortyom u hiihii u yange hemba Aôndo ato yô. Inja i iti i Satan la ér “Orhendankwagh,” sha ci u hendan kwagh a Yehova. Shi i yila un ér Diabolo, inja na yô ér “Ormsende,” sha ci u we Aôndo aie iyol shi tsughun ior kpaa.

Ityou. 3, ikyum. 4

8 MBATYOMOV

Yehova yange gba mbatyomov ica i gba cii ve mase gban tar ye. Yange gba ve ér ve lu sha. Mbatyomov ngee hemba umiliôn deri. (Daniel 7:10) Hanma ve yô nan ngu a iti i nan, shi mba a anza kposo kposo, shi ka ve hide a iyol ijime ve venda ér uumace ve de civir ve ga. Mbatyomov mbagenev mba a tahav hemba mbagenev, shi i na ve ityom kposo kposo. Mbagenev mba eren tom sha ishigh ki ikyônough ki Yehova, mbagen di mba samber a ilyoho na; mbagen di mba kuran uumace mba ve civir Yehova shin tar la shi mba wasen ve kpaa. Shi Yehova ngu a tindi ve ér ve za tsaha mbaaferev shin ve tim ve, shi mba suen tom u pasen kwagh kpaa. (Pasalmi 34:7; Mpase 14:6; 22:8, 9) Shi ken hemen kpa vea va wase Yesu u nôngon ityav mbi Armagedon la.—Mpase 16:14, 16; 19:14, 15.

Ityou. 3, ikyum. 5;;Ityou. 10, ikyum. 1

9 ISHOLIBO

Hanma kwagh u se nenge shin se ongo, shin se hen shin se ôr shin se er man i lu sha ishima i Yehova ga cii yô, ka isholibo. Er isholibo ka i vihi mlu wase vea Yehova yô, a na se atindi man akaawan a aa wase se se palegh u eren un isholibo sha apera yô. Sha hiihii la, Yehova gba hanma kwagh lu vough, kpa Adam man Ifa mba va hembe Yehova ato yô, ve hingir mbaasorabo. Ve bee iyol maa ve kpe, shi se kpa er i mar se a isholibo i Adam la yô, ka se bee iyol shi se kpe.

Ityou. 3, ikyum. 7; Ityou. 5, ikyum. 3

10 ARMAGEDON

Armagedon ka ityav mbi Aôndo una nôngo sha u timin tar u Satan ne kua iferkwagh cii yô.

Ityou. 3, ikyum. 13; Ityou. 8, ikyum. 18

11 TARTOR U AÔNDO

Tartor u Aôndo ka gomoti u Yehova a ver sha yô. Yesu ka Tor u a lu hemen gomoti la yô. Ken hemen yô, Yehova una kar a hanma iferkwagh cii sha tar kera, sha ikyev i Tartor la. Tartor u Aôndo ua hemen tar cii.

Ityou. 3, ikyum. 14

12 YESU KRISTU

Aôndo yange vande gban Yesu a hanma kwagh ugen cii. Yehova yange tindi Yesu shin tar va kpe sha ci u uumace cii. Yange mba woo Yesu yô, Yehova nder un shin ku. Hegen ne, Yesu ngu Tor, ngu hemen sha Tartor u Aôndo.

Chap. 4, par. 2

13 KWAGHÔRON U PROFETI U SHA KWAGH U ULAHADI 70 LA

Bibilo yange i tsengaôron, shighe u Mesiya una va yô. Lu u una va ken mkur u shighe u i yer ér ulahadi 69 la. Shighe ne yange hii zum u mase shin anyom 455 u a mar Yesu la, va kure ken inyom i 29 sha shighe u Yesu la.

Er nan se fe ser shighe shon yange kure ken inyom i 29 laa? Ulahadi 69 mban yange ve hii zum u va shi anyom 455 u a mar Yesu la. Lu hen shighe ne Nehemia hide ken Yerusalem va hii tom u hiden maan gar la ye. (Daniel 9:25; Nehemia 2:1, 5-8) Ka a ôr kwagh u “lahadi jimin” yô, se fa je ser mba ôron kwagh u kasua môm, shin ayange 7. Kpa ulahadi mba i er kwagh ve ken kwaghôron u profeti ne ka mba ayange ataankarahar ne ga, ka ulahadi mba anyom ataankarahar, man kwagh ne zua sha kwaghôron u profeti u a kaa ér, “inyom i môm sha ityough ki hanma iyange” la. (Numeri 14:34; Esekiel 4:6) Inja na yô, hanma lahadi yô ka anyom ataankarahar, nahan aluer se kohol ulahadi mba 69 la cii yô, a lu anyom 483 (69 kwa 7). Aluer se hii u ôron anyom a 483 ne sha shighe u shi anyom 455 u a mar Yesu la yô, se va kighir ken inyom i 29 sha shighe u Yesu la. Lu ken inyom i 29 la jighilii je i er Yesu batisema, maa hingir Mesiya ye!—Luka 3:1, 2, 21, 22.

Kwaghôron u profeti la shi tsengaôron kwagh u lahadi ugen, u a lu anyom ataankarahar agen yô. Ken atô u shighe ne, lu u a wua Mesiya ken inyom i 33 la, nahan ken inyom i 36 yô, a gema a hii u pasen loho u dedoo u Tartor u Aôndo hen akuraior cii, a kera lu hen Mbayuda tseegh ga.—Daniel 9:24-27.

Ityou. 4, ikyum. 7

14 ITYESEN I AIEGH I TRINITI LA

Bibilo tese ér ka Yehova a gbe akaa cii ye shi yange vande gban Yesu a hanma kwagh ugen cii. (Mbakolose 1:15, 16) Yesu ka Aôndo Uhembanagee ga. Ma shighe môm kpa Yesu kaa ér un ngu sha ian i môm vea Yehova ga. Jighilii yô, Yesu yange kaa ér: “Ter hembam.” (Yohane 14:28; 1 Mbakorinte 15:28) Kpa ukwaghaôndo mbagenev mba tesen ityesen i Triniti, inja na yô, mba tesen ér Aôndo Ter man Wan man Icighan Jijingi cii kohol ka Aôndo môm tseegh. Ishember i “Triniti” la ngi ken Bibilo ga. Nahan ityesen ne ka i aiegh.

Icighan jijingi ka tahav mbu Aôndo a eren tom a mi, mbu i nengen a mbu ga yô. Eren tom a mbu sha u kuren awashima na. Nahan icighan jijingi ka or ga. Ka nahan ve Bibilo i kaa ér Mbakristu mba sha ayange a mbaapostoli mbara yange ve ‘iv a icighan jijingi’ ye, shi Yehova kpa yange kaa ér: ‘Me haa jijingi Wam sha uumace cii.’—Aerenakaa 2:1-4, 17.

Ityou. 4, ikyum. 12; Ityou. 15, ikyum. 17

15 TERANKON

Mbakristu mba mimi mba civir Aôndo a terankon ga. Er nan ve civir un a terankon ga?

  1.  Ukwaghaôndo mbaaiev ndera civir Aôndo a terankon ka kwagh u nyian a mi ga. Sha ayange a tsuaa la, lu mbaaôndo mbagenev ior civir a terankon ye, shi mbafanaôndoga eren uiniongo vev mba ijimbagh a terankon. Zum u Yesu kpe kera la, anyom kar 300 je kpa Mbakristu civir Aôndo a terankon ga. Nahan kpa Tor u Mbaroma u i yilan un ér Constantine la va er terankon hingir ikyav i Mbakristu. Yange i er ikyav i terankon la sha er a nôngo ior kpishi ve seer fan kwaghaôndo u Mbakristu yô. Kpa kwagh u terankon gba zua sha kwagh u Yesu Kristu ga. Takerada u Mbakatoliko ugen (New Catholic Encyclopedia) kaa ér: “Ior yange ve eren kwagh a terankon cii man Kwaghaôndo u Mbakristu due ye, shi lu mbafanaôndoga eren kwagh a mi ye.”

  2.  Yesu yange kpe sha terankon ga. Jighilii yô, inja i ishember i ken zwa Grika i i gem ér “terankon” la ér “teran” shin “gungurkon u i tim sha nelôô yô,” shin “kon.” I pase kwagh ne ken Bibilo i i yer ér The Companion Bible la ér: “Kwagh môm ken zwa Grika u i nger ken [Ikyuryan i He] la cuku kpa tese ér ishember ne ka agungur a ikyon ahar ga.” Yesu yange kpe sha gungurkon u i tim u sha nelôô yô.

  3.  Yehova soo ér se civir un a ieev shin akaa a tilen sha ityough ki kwagh ugen, er terankon nahan ga.—Ekesodu 20:4, 5; 1 Mbakorinte 10:14.

Ityou. 5, ikyum. 12

16 MKOMBO U UMBUR KU U YESU

Yesu yange kaa a mbahenen nav ér ve eren mkombo u umbur ku na. Nahan mba eren kwagh ne hanma inyom sha iyange i Nisan 14. Iyange ne zua sha iyange i Mbaiserael ember iniongo i Paseka la vough. Ka a eren mkombo ne yô, i za a bredi man wain, akaa shon a a til sha ityough ki iyol i Yesu man awambe a na la, ape hanma or nan tem la. Mba i lu u vea za tema tor a Yesu imôngo sha la ka ve ya bredi la shi ve ma wain la. Mba ve lu a ishimaverenkeghen i va lun uma sha tar gbem sha won la ka ve za mkombo u umbur ku u Yesu ne sha icivir, kpa mba ye bredi shin mba me wain la ga.

Ityou. 5, ikyum. 21

17 UMA

Ishember i ken zwa Heberu man zwa Grika i i gem ér “uma” la ngi ôron kwagh u (1) or, shin (2) annyam, shin (3) uma u or shin u annyam. Nenge ase akav a tesen ne:

  • Or. “Sha ayange a Noa . . . la, ka . . . ior kpeghee, ka uuma mba iorov anigheni tsô ve war sha mnger ye.” (1 Peteru 3:20) Ishember i “uuma” i i ter heen ne ngi ôron kwagh u ior, lu Noa man kwase na, kua ônov vev mba nomso utar, kua kasev mba ônov vev.

  • Annyam. “Orperapera we uma u zendenya na ikyo, kpa mhôônom ma zungwen ma iferor yô, ka tswam.”—Anzaakaa 12:10.

  • Uma u or shin u annyam. Yehova yange kaa a Yeremia ér a kaa Konia, tor u Iserael u wan ifer la ér: “Me na u sha ikyev i mba ve keren uma wou, man sha ikyev i mba u cie ve yô.” (Yeremia 22:25) Shighe u Yesu lu shin tar la, a kaa ér: “Mo M ngu Orkuranilev u dedoo; orkuranilev u dedoo ka A gbihi uma na sha ci u iyôngo.”—Yohane 10:11.

    Shi kwagh ugen yô, aluer or er kwagh a ‘uma u nan cii’ yô, tese ér nan er un a ishima i môm shi nan er un er nan fetyô la cii. (Mateu 22:37; Duteronomi 6:5) Shighe ugen ka i ter ishember i “uma” la zum u i lu ôron kwagh u isharen i akaauma a Aôndo a gbe la yô. Shi or shin annyam ka una kpe kpa i kaa ér kera ngu uma ga.​—Numeri 6:6; Anzaakaa 23:2; Yesaia 56:11; Hagai 2:13.

Ityou. 6, ikyum. 5; Ityou. 15, Ikyum. 17

18 JIJINGI

Ishember i ken zwa Heberu man zwa Grika i i gem ken Bibilo ér “jijingi” la ngi ôron kwagh u akaa kposo kposo. Nahan cii kpa, hanma shighe u i ter i yô, ka i ôron kwagh u uumace ve nengen a mi sha ashe noon ga yô, er ahumbe shin iôôn i orumace man i annyamev nahan. A fatyô u teren ishember ne shighe u i lu ôron kwagh u or u ken jijingi man icighan jijingi, u a lu tahav mbu Aôndo a eren tom a mi la kpaa. Bibilo tese ér kwagh ngu ken orumace u ka a za hemen u lun uma shighe u nan kpe la ga.—Ekesodu 35:21; Pasalmi 104:29; Mateu 12:43; Luka 11:13.

Ityou. 6, ikyum. 5; Ityou. 15, ikyum. 17

19 GEHENA

Gehena ka iti i pev ugen ikyua a gar u Yerusalem ape yange i nanden ihyôghonov yô. Ikyav i môm tsô tese ér sha ayange a Yesu la i nanden orumace shin annyamev uma shin pev la ga. Sha nahan yô, Gehena tile sha ityough ki ijiir i i nengen a mi ga, i tsahan mbakpenev shin nanden ve her ér ve hia gbem sha won, er mbagenev ve henen la ga. Shighe u Yesu lu ôron kwagh u mba i kende ve ken Gehena la, lu kwagh u mtim u tsôron lu ôron ye.—Mateu 5:22; 10:28.

Ityou. 7, ikyum. 20

20 MSEN U TER WASE LA

Ka msen u Yesu yange er sha u tesen mbahenen nav er vea eren msen yô. Shi mba yer un kpaa ér Msen u Ter Wase u sha. U tesen ikyav yô, Yesu yange tese se u eren msen sha gbenda ne nahan:

  • “I̱ tsegha iti You”

    Se mba eren msen ser, Yehova a er kwagh u tesen ér akaa a i we un iyol la cii ka mbaaie, sha er mbatyomov mba shaav kua uumace mba shin tar cii vea na iti na icivir yô.

  • “Tartor Wou u̱ va”

    Se mba eren msen ser, gomoti u Aôndo a va hemen tar cii, shi a tim botar u Satan ne kera, shi a gema tar u hingir paradiso.

  • “I̱ er ishima You shin tar”

    Se mba eren msen ser, Aôndo a kure kwagh u a we ishima u eren sha ci u tar ne la, sha er uumace mba lun vough, mba ve ongo imo i Aôndo la ve va lu uma ken paradiso shin tar gbem sha won yô, vough er Yehova yange soo ér uumace ve lu shighe u gba ve la nahan.

Ityou. 8, ikyum. 2

21 IPAAN

Yehova yange tindi Wan na sha u a va paa uumace sha ikyev i isholibo man ku kera. Ipaan ka injar i yange gba u a kimbi sha u paan uma u vough u Adam, or u hiihii la yange ta kera la, shi himen se a Yehova yô. Aôndo yange tindi Yesu shin tar ér a va kpe sha ci u mbaasorabo cii. Ku u Yesu la na yô, uumace cii mba a ian i hiden hingir vough shi lun uma gbem sha won.

Ityou. 8, ikyum. 21; ikyum. 13

22 ER NAN INYOM I 1914 LA I LU INYOM I INJAA YUMU?

Kwaghôron u profeti u ken takerada u Daniel ityough 4 la tese se ér Aôndo yange ver Tartor na ken inyom i 1914 la.

Kwaghôron u profeti shon: Yehova yange ôr Tor Nebukadinesar kwaghôron u profeti ugen ken mnya sha kwagh u zegekon u i gber i gbihi inya yô. Mnyam mara kaa ér, i kange ikpughur i kon la sha iyô man togula, sha u a de kera hiden a menden ga zan zan “ashighe a̱ kar un ataankarahar.” Lu u ashighe la aa been yô, kon shon ua hide a ta tombo.—Daniel 4:1, 10-16.

Kwagh u se hen ken kwaghôron u profeti ne yô: Kon la tile sha ityough ki hemen u Aôndo. Yehova yange a tsua or a ver nan tor ken Yerusalem sha u nana hemen tar u Iserael sha ityough nagh yô. Yange er kwagh ne anyom kuma imôngo je. (1 Kroniku 29:23) Kpa ken masejime yô, una ver tor kpa nan kera tile a na sha mimi ga, nahan maa de u veren ator. Yange i tim gar u Yerusalem shighe u shi anyom 607 u a mar Yesu la. Lu mhii u ‘ashighe ataankarahar’ la je la. (2 Utor 25:1, 8-10; Esekiel 21:25-27) Shighe u Yesu kaa ér, “Yerusalem kpaa atôatyev á ndyar un shin angahar zan zan shighe u atôatyev á kar kuman” la, lu ôron kwagh u ‘ashighe ataankarahar’ shon. (Luka 21:24) Sha nahan yô, sha shighe u Yesu lu shin tar la kpa ‘ashighe ataankarahar’ ne lu a bee ga. Yehova yange tôndo zwa ér una ver Tor ugen zum u ‘ashighe ataankarahar’ la aa bee yô. Tor shon ka Yesu Kristu, man hemen na la ua va a averen a tsôron sha ci u mbacivir Aôndo sha mimi, mba vea lu sha tar la cii.—Luka 1:30-33.

Er ‘ashighe ataankarahar’ la a lihi a kighir la: ‘Ashighe ataankarahar’ la lu anyom 2,520. Aluer se hii u ôron anyom a 2,520 ne sha shighe u shi anyom 607 u a mar Yesu la yô, se va kighir ken inyom i 1914 la. Inyom i 1914 la lu shighe u Yehova ver Yesu u a lu Mesiya la, Tor u Tartor u Aôndo je la.

Se er ayenge nan ve se zough a ingyegh ki 2,520 laa? Bibilo kaa ér shighe man ashighe man veghershighe kohol ka ayange 1,260. (Mpase 12:6, 14) Nahan ‘ashighe ataankarahar’ la ka ayange 1,260 kwa har, ka ayange 2,520 je la. Ayange 2,520 la ka anyom 2,520 je la, sha ci u kwaghôron u profeti ugen kaa ér “inyom i môm sha ityough ki hanma iyange.”—Numeri 14:34; Esekiel 4:6.

Ityou. 8, ikyum. 23

23 MIKAEL ORTYOM U TAMEN

Inja i ishember i ‘ortyom u tamen’ la ér ‘ortyom u vesen’ ken mbatyomov cii. Bibilo ôr kwagh u ortyom u tamen môm tseegh, iti na ér Mikael.—Daniel 12:1; Yuda 9.

Mikael ka Orhemen u akum a mbatyomov mba Aôndo. Mpase 12:7 kaa ér: “Mikael kua mbatyomov nav lu nôngon a . . . darakon a mbatyomov nav.” Takerada u Mpase kaa ér Yesu ka Orhemen u akum a mbatyomov mba Aôndo, nahan Mikael ka iti i Yesu igen.—Mpase 19:14-16.

Ityou. 9, ikyum. 4

24 AYANGE A MASEJIME

Ishember i “ayange a masejime” la ngi ôron kwagh u shighe u akaa a kpilighyol aa er sha tar cii man Tartor u Aôndo ua kar a tar u Satan ne kera yô. Kwaghôron u profeti u ken Bibilo ter asember agen kpaa a a er kwagh u shighe u ayange a masejime la yô, er ishember i “mkurtar” man “m-ande u Wan u or” la nahan. (Mateu 24:3, 27, 37) “Ayange a masejime” hii shighe u Tartor u Aôndo hii u hemen ken inyom i 1914 la, shi aa bee shighe u ityav mbi Armagedon mbia kar a tar u Satan ne kera la.—2 Timoteu 3:1; 2 Peteru 3:3.

Ityou. 9, ikyum. 5

25 MNDER U SHIN KU

Aôndo ka una nder or u nan vande kpen kera la nana hide a lu uma yô, i yila kwagh la ér mnder u shin ku. Bibilo ôr kwagh u iorov utaankarunyiin mba yange i nder ve shin ku yô. Mba yange ve nder ior shin ku yô lu, Eliya, Elisha, Yesu, Peteru man Paulu. Lu sha tahav mbu Aôndo tseegh ve fatyô u eren uivande mban ye. Yehova tôndo zwa ér “mbaperapera kua mba ve lu perapera ga” vea nder shin ku.” (Aerenakaa 24:15) Shi Bibilo ôr kwagh u mba a nder ve vea yem sha la kpaa. Aôndo una yem a ve mba i shigh ve mkurem mban vea za tema Tor vea Yesu sha.—Yohane 5:28, 29; 11:25; Mbafilipi 3:11; Mpase 20:5, 6.

Ityou. 9, ikyum. 13

26 MCIVIR U AZÔV SHIN AKOMBO A CIVIR

Mcivir u azôv shin akombo a civir ka ieren i bo i or nôngon ér nana lam a ujijingi iyol i nan shin sha ikyev i orgen, er or u sôron akombo shin orkpehenishor nahan. Ior mba ve nyer iyol ken akombo a civir la lumun a ityesen i aiegh i i kaa ér ior ka vea kpe yô, ve yem ve za hingir mbakuv mba lun a tahav kpishi la. Azôv shi ka a nôngo ér aa tsugh uumace ve hemba Aôndo ato. Ieren i civir asan a sha kwavaôndo man ishor i kpehen man akombo a sôron man ahir a eren man tsav cii, ka mcivir u azôv caca. Ityakerada man umagazin kpishi kua icer i vidio man icer i ungwan a ungwa, kua ikyav mbi nengen kimi tsenganpasen akaa, man anumbe kua ukalenda mba sha kwagh u azôv cii ka ve na i lu inja er ahir a eren shin azôv a civir shin kwagh u mbaimev ka kwaghbo ga, kpa ka kwagh u nan a na or msaanyol nahan. Aeren a ityôô a ior kpishi ve lu a mi sha kwagh u ku-iin, er ku-umbur man ku tsan man ku kuhwan, man nagh ku wamen mbakpenev man mbamzough mba kasev mba côgholov kua akaa agen a i eren sha kwagh u kuugh la kpa gba biishi a kwagh u azôv. Ashighe kpishi ior ka ve ma mcimbim ma bom shighe u ve lu keren u zuan a tahav mbu azôv yô.—Mbagalatia 5:20; Mpase 21:8.

Ityou. 10, ikyum. 10; Ityou. 16, ikyum. 4

27 HEMEN U YEHOVA

Yehova ka Aôndo u hemban cii, man ka un a gbe sha man tar cii ye. (Mpase 15:3) Ka nahan ve hanma kwagh cii a lu u na shi a lu a tahav sha hanma kwagh, shin a hemen akaa a a gbe la cii ye. (Pasalmi 24:1; Yesaia 40:21-23; Mpase 4:11) Yehova wa atindi sha hanma kwagh u a gbe cii. Yehova shi ngu a tahav mbu tsuan ior veren ve ator kpaa. Saa Aôndo una doo se ishima shi se ungwan imo na ve, a tese ér se mba suen hemen na ye.—1 Kroniku 29:11.

Ityou. 11, ikyum. 10

28 IYAV MBU VIHIN SHA APERA

Ka i vihi iyav sha apera ér a wua wan u ken uya. Ka iyav mbu ka mbu vihi zum u kwase nan er aikyôr shin angev mbu ker nan la ga. Shighe u kwase nan jile iyol la je, ijenawambe la hingir orumace ugenegh, ka ilyeghegh ki kwase la tsô ga.

Ityou. 13, ikyum. 5

29 AWAMBE A TAN

Ka twersôron u ka i kura awambe ken iyol i orgen i ta ken iyol i orgen, shin i tôô awambe a i vande koson her i ta orgen yô. Shighe ugen ka i lu mzeram ma i dugh ken awambe yô i tôô i ta or ye. Mzeram ma awambem ma vesen ma ker atô anyiin, ma yô, ka mzeram ma i yer ér plasma la, man awambe a nyian man awambe a pupuu kua mzeram ma i yer ér platelets la.

Ityou. 13, ikyum. 13

30 TSAHA

Ken Bibilo yô, ishember i “tsaha” la saa sha u tsahan wanye shighe u nan er kwaghbo tseegh tsô ga. Ka i tsaha se sha u wan se kwagh shi tesen se shi kôôm se. Mayange Yehova eren tswam shin zôhôn a mba a tsahan ve la ga. (Anzaakaa 4:1, 2) Yehova ver mbamaren ikyav i doon tsung. Gbenda u Yehova a tsahan se la doo je yô, ka u na tsaha u doo or ishima je kpaa. (Anzaakaa 12:1) Yehova soo ior nav shi tsaase ve kpaa. Ka a na ve akaawan a aa wase ve u sôron mbamhen mba shami ga mba ve lu a mi la, shi a wase ve u henen shi eren kwagh sha gbenda u a soo yô. Gbenda môm u mbamaren ve tsahan ônov vev yô, ka u wasen ve u fan er i hii ve i doo u vea lu mbaungwan kwagh yô. Shi tsaha ne kua u tesen ve kwagh u vea er ve Yehova una doo ve ishima kua Bibilo, i i lu Mkaanem nam la, shi fan akaawan a Bibilo kpaa.

Ityou. 14, ikyum. 13

31 Ityou. 14, ikyum. 13

Ityou. 14, ikyum. 13.

Ityou. 16, ikyum. 4