Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

ITYOUGH 19

Is It Right to Fight?

Is It Right to Fight?

U FA ma wanyenomso shin wanyekwase u ka nan nôngo ér nana er kwagh sha imanger man sha nomor yôô?— Ú soon u zenden vea nanaa? Shin ú hembe soon u zenden vea or u nan lu a erdoo shi bem a doo nan ishima laa?— Ortesen Uhemban kaa ér: “Saan mba ve ker num la iyol, gadia á yila ve er, ônov mba Aôndo.”—Mateu 5:9.

Kpa ashighe agen ior mbagen ka ve na ishima i vihi se ker. Shin ka nahan ga?— Nahan alaghga a lu se er se̱ or iyev yô. Shighe ugen la, imba kwagh ne i̱ er mbahenen mba Yesu zum u ve lu yemen vea Yesu ken Yerusalem yô. De m ôrou kwagh shon.

Mba ze naleghaa yô, Yesu maa tindi mbahenen nav mbagenev ér ve̱ za ken angar ugen ken Samaria ve̱ za sôr ijiir i un vea ve cii vea za mem her yô. Kpa ior mba hen ijiir la soo ér ve̱ mem her ga sha ci u Mbasamaria lu a kwaghaôndo ve kposo. Nahan mayange je ve soo or u nan civir Aôndo ken gar u Yerusalem ga.

Yakobu man Yohane yange ve soo u eren nyi kwagh sha u oron iyev sha Mbasamaria?

Luun we yange a er imba kwagh la a we nahan, yange ma ú er nena? Yange ishima ma i vihi ú wee? Yange ma lu ú pe oron iyevee?— Ka kwagh u mbahenen mbagenev mba i yilan ati ve ér Yakobu man Yohane la ve soo u eren je la. Ve kaa a Yesu ér: “Ka U ka se̱ kaa, usu u̱ sen sha aôndo u̱ hia ve kera?” Kape i lu ve Yesu yila ve ér Uidyuranmbauôn ne! Kpa Yesu kaa a ve ér u eren kwagh a ior mbagenev nahan la ka shami ga.—Luka 9:51-56; Marku 3:17.

Sha mimi yô ashighe agen alaghga ior vea er kwagh a vese a vihi kpishi. Mbayev mbagen vea soo ér se̱ numbe a ve imôngo ga. Alaghga je yô vea kaa ér: “Se soo ser de ve ikyua a vese kpaa ga.” Zum u i er imba kwagh la a vese yô, alaghga ishima ia vihi se, shin ka nahan ga? Alaghga a lu se er se̱ or iyev nahan. Kpa doo u se or iyevee?

Tôô ase Bibilo you. Bugh se ôr Anzaakaa ityough 24, ivur 29. Í ôr hen ijiir la ér: “De kaan wer: Me er a na er a er a mo nahan, me or or shon iyev, ga.”

Ú nenge kwagh u i ôr heen ne nena?— Inja na yô ér se̱ de oron iyev ga. Mayange je se er kwagh a or dang sha ci u nan er kwagh a vese dang yum ga. Kpa aluer or soo u hiin we iyôngo di ye? Alaghga nana lu yilan we iti yongo ér i̱ vihi ú. Alaghga nana lu sen wer shi nana kaa ér ú ngu wanye u cian kwagh. Man aluer nan kaa ér we ú cie kwagh yum ye? Ú er nena? Ú de ú nyôr a nyôr num nôngon shinii?

Nenge ase kwagh u Bibilo shi i̱ ôr yô. Bugh Mateu ityough 5, ivur 39. Yesu ôr hen ijiir la ér: “De hendan nen a or u ifer ga; kpa hanma or u nana ta u sambe sha hengegh ku yanegh yô, gema nan kugenegh kpaa.” Ú hen wer Yesu yange lu kaan heen ér nyi? Yange lu ôron ér aluer or ta ú iju sha wasegh ku gen yô, u̱ gema ku genegh kula kpa shi nana̱ ta ú iju shinii?

Ei, ka kwagh u Yesu yange lu ôron la ga. Sambe u tan or ngu er iju i tan or nahan ga. Sambe u tan or hemba ngun inja er u daan or nahan. Alaghga or nana ta se sambe sha u bamen se ér se̱ nôngo num. Nan soo ér ishima i vihi se ker. Man aluer ishima vihi se ker, se gema di se daa nan nahan, kanyi ia eree?— Alaghga se hingir u nôngon num.

Kpa yange Yesu soo ér mbahenen nav ve̱ nôngo num ga. Nahan á kaa ér aluer or ta se sambe yô, se̱ de te nan sambe ga. Ishima i̱ de vihin se ker nahan se̱ hingir u nôngon num ga. Aluer se nôngo num yô, se lu tesen ser se kpa se mba kwagh môm a or u nan hii num shon la tsô.

Aluer ú nenge ior hii num nôngon nahan, ú hen wer kanyi kwagh i hembe doon u ú eree?— Ka u karen hen ijiir la sha. Alaghga or la nana daa ú kwa imôngo je. Kpa alaghga nana seer eren kwagh ugen ga. Aluer ú kar her sha kpa, de henen wer ú gba a gba ican je ga. Ú taver a taver ishima sha kwagh u a lu u vough yô.

Shighe u or nan soo u nôngon num a vese yô, kanyi se eree?

Kpa aluer ú gba mi nôngon num je ú gbidye wanye la di ye? Kanyi ia eree?— Wanye u ú gbidi la nana fatyô u hiden shi za van a azende a nan. Alaghga vea vihi ú iyol sha igbur kon, shin sha ihô je kpaa. Sha nahan yô, hegen ú nenge er i hii ve Yesu a soo ér se̱ nôngon num ga ve ga?

Shighe u se nenge ior mbagen ve lu nôngon num yô, kanyi i doo u se eree? Doo u se maa sha orgen la se gbidye shinii? Bibilo pase se kwagh u í doo u se er yô. Bugh Anzaakaa ityough 26, ivur 17. I ôr hen ijiir la ér: “Or u ishima i vihi nan sha num u u lu u nan ga yô, nan ngu er or u nan ker iwa i i lu karen sha ato a i nahan.”

U wan ave sha num u mbagenev ve lu nôngon la ka inja er u kôron iwa sha ato nahan inja nena? Ia nyima ú, nahan de ker i̱ sha ato ga!

Aluer ú kôr iwa sha ato yô, kanyi ia eree? A nyoon iwa la, nahan ia ta kume a we, shin ka nahan ga? Er iwa la i lu nôngon ér ia osough la, kape ú hemba kôron i̱ sha ato gban gban je la, nahan kwagh la una na iwa la ia hemba nôngon kwagh seer a seer cii. Aluer ú pase i̱ wer i̱ yem yô, alaghga ia gema ia nyima ú. Kpa ú fatyô u gban kôron iwa sha ato tilen a mi ijiir i môm gbem tsôô?

Aluer se wa ave sha num u ior mbagen ve lu nôngon yô, kape se tagher a zayol je la. Alaghga or u nan hii num shon kpa se fa ga, shi er i hii ve vé lu nôngon num shon kpa se fa ga. Alaghga a gbidye orgen, kpa a lu sha ci u nan ii or ugen la kwagh. Aluer se wase or u í lu gbidyen nan la yô, se lu wasen ormbaiv. Nahan a lu shami ga cii, shin a lu shami?

Nahan a lu ú nenge ior mba nôngon num yô, kanyi i doo u ú eree?— Aluer ka ken makeranta yô ú fatyô u yevese fese za ôron tica. Man aluer ka mape gen di yô, ú fatyô u yilan mbamaren ou shin ordasenda. Shighe u ior mbagen ve soo u nôngon num a vese je kpaa, se yô se ker a ker bem.

Shighe u ú nenge i lu nôngon num yô, kanyi i doo u ú eree?

Mbahenen mba Yesu mba mimi ka ve nôngo sha afatyô ve cii sha u palegh num nôngon. Aluer se er nahan yô, se tese ser se taver ishima sha u eren kwagh u a lu u vough yô. Bibilo kaa ér orhenen u Yesu yô “ka u nana̱ lu or u ayongo ga keng, kpa nana̱ lu sar sar a ior cii.”—2 Timoteu 2:24.

De se nenge akaawan agen a aa wase se u palegh num nôngon yô: Mbaromanu 12:17-21 man 1 Peteru 3:10, 11.