Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Vegher 9

Hen Kwagh sha Ikyev i Mesiya u A Lu Orhemen La

Hen Kwagh sha Ikyev i Mesiya u A Lu Orhemen La

AÔNDO tsengaôron ér una tsua Mesiya a̱ lu Orhemen u akuraior cii. Aôndo fa imba orhemen u i doo u nana hemen se yô, nahan a tsua Orhemen u hemban doon cii. Nahan Mesiya lu nyi orhemene? Lu kurutya u ageegh shinii? Lu orpatii u fa pati u eren kpishi yôô? Lu orfankwagh tsuraa? Icighanruamabera tese ér Mesiya lu icighan profeti—lu Yesu Kristu.—Mateu 23:10.

Aôndo yange er kwagh u una na ve a mar Yesu una lu vough, una lu icighanor yô. Heela tseegh ga, Yesu venda hanma kwagh u Satan lu eren sha u una hôngor un cii. Mkaanem ma Yesu kua akaaeren a na cii tese ér yange dondo gbenda u vough u Aôndo a eren tom a tahav nav kua perapera na man kwaghfan na man dooshima la. Nenge ase gbenda u se fatyô u henen kwagh ken ikyav i dedoo i Yesu ver la yô.

Yesu wasen ior hanma shighe cii

Yange eren kwagh a tahav mbu Aôndo na un la sha u wasen ior. Yesu waan ior ikyo kpishi, shi hanma shighe yô kuren mbamgbe mba ior sha tahav mbu Aôndo na un la. Shighe ugen la Yesu kaa ér: “Mhôônom kôrom a ikpelaior ne, . . . mba a kwagh u vea ya ga.” (Marku 8:2) Yesu maa er ivande, na zegeikpelaior i i̱ va sha u va ungwan ityesen na la kwaghyan.

Yesu shi zenden tesen ior, shi “been ior hanma injauange man shi hanma mtseenem kpaa.” (Mateu 4:23) Sha ityôkyaa ne yô, ior kpishi dondo un ijime shi “ikpelaior cii lu nôngon u ma ve bende a Na, gadia agee due ken a Na, war ve cii.” (Luka 6:19) Sha kpôô yô, Yesu va “lu sha u i̱ er Un tom ga, kpa sha u Un Una er mbagenev tom man Una na uma Na a̱ hingir ipaan sha ci u ior kpishi yô.” (Mateu 20:28) a Ka mbahemenev u me ve eren kwagh a ior ve tangen iyol ga imba la nahana?

Mbayev doo Yesu ishima

Yange lu a perapera u Aôndo la. Yesu yange kuran tindi u Aôndo vough vough, shi dondon akaawan a tindi la kpaa. Er Icighanruamabera tsenga ôron nahan, ieren i Yesu la tese ér, un kpa a ôr ier i Davidi nahan ér: “Doom u eren ishima You, Aôndo wam; atindiakaa a Ou ngam ken ishima.” (Pasalmi 40:8) Yesu eren kwagh a ior cii, mbainyarev man mbaatsanev man nomso man kasev kua mbayev man mbaganden cii sha icivir, a msange u sha dooshima shio, shi waan ve ikyo vough er Aôndo kpa a eren nahan. Sha shighe ugen la, mbahenen mba Yesu zôhô a mbamaren mba ve lu van a mbayev vev hen Yesu yô. Kpa Yesu gema kaa ér: “De nen mbayev mba kiriki, ve̱ va her a Mo; de kera yangen nen ve ga, gadia ka anza a mban ne je tartor u lu u ve ye.”—Marku 10:14.

Lu a kwaghfan u Aôndo. Yesu fa kwagh u ior tsembelee je. “Un iyol Na A fa kwagh u a lu ken or yô.” (Yohane 2:25) Zum u mbaihyomov mba Yesu tindi ior ér ve za kôr un yô, ve je kpa ve kaa ér: “Mayange or ngu a ôr kwagh er Or ne nahan ga.” Yesu zua a kwaghfan na hana? A pase ér: “Ityesen i M tesen, ka i Yam ga, kpa ka i Un u A tindim la.”—Yohane 7:16, 46.

Yesu been ior angev sha mhôôn

Yange tesen ior dooshima u Aôndo la. Shi mhôônom kôron Yesu a ior tsung. Orgen u “lu a imande iyol yoholoo” yô, zamber a na ér: “Tere, a lu ishima You yô, U fatyô u wanger mo.” Mhôônom kôr Yesu tsô “A naregh uwegh, A bende un iyol, A kaa er: M lumun, i̱ wanger we!” (Luka 5:12, 13; Marku 1:41, 42) Sha mimi yô, sar Yesu tsung u been a ican i or u kôr kunya kpishi ne lu yan la.

We kpa kwagh wou gba Yesu ishimaa? Yesu iyol na na mlumun sha mpin ne ér: “Va nen her a Mo, ne mba i ver ne iyol cii, ikyav mbi yoho ne kpaa, Mo Me na ne mmem. Tôô nen igbur Yam sha ayol a en, va hen nen kwagh sha ikyev Yam, gadia M ngu ishima legh legh, man M kehen ityough kpaa ga, tsô né zua a mmem ken asema a en.”—Mateu 11:28, 29.

Yesu ka Orhemen se u hemban doon cii. Sha nahan yô, a kaa a vese ér: “Hen nen kwagh sha ikyev Yam.” Ú lumun mlehe u a lehe u kundu kundu ér u hen kwagh sha ikyev na ne je kpa? Aluer u er nahan yô, a saan we iyol.

a Wea soo u seer fan kwagh u nagh ku ipaan kura yô, ôr takeda u Lu Uma Gbem! la ityough 27.