Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

VEGHER 8

Mve u Mesiya

Mve u Mesiya

DANIEL yange tsengaôron kwagh u mve u Mesiya la anyom kar hemba 500 maa Gaberiel, ortyom u Aôndo ande hen iniunkwase igen ken tsombor u Tor Davidi, i yilan iniunkwase ne ér Maria. Gaberiel kaa a na ér: “Mba sughun we, we u i lumun we sha mhôôn tsung ne, Ter ngu a we.” (Luka 1:28) Kpa kwagh ne gema cier Maria iyol. Inja na nan man Gaberiel sugh Maria nahana?

Gaberiel kaa a Maria ér una mar Mesiya

Gaberiel kaa a na ér: “De cie ga, Maria, gadia u zua a mrumun u sha mhôôn her Aôndo. Nenge, ú va wa iyav, ú mar wan u nomso, ú ii Un iti wer Yesu . . . Ter Aôndo kpaa Una na Un ikyônough ki torough ki Ter Na Davidi . . . tartor Na kpaa ua bee mayange ga.” (Luka 1:30-33) Loho ne lu u dedoo je gande! Lu u Maria una mar Mesiya, un u a lu “vor” shon u i lu̱ keghen mve u ú ica gba la!

Inyom karen i môm yô, i mar Yesu ken gar u Betelehem. Hen tugh mbura, ortyom va yôô mmar na la hen mbakuranilev mba hen gar la, a kaa ér: “M va ne a loho u dedoo u iember i vesen . . . gadia i mar ne Oryiman ken gar u Davidi nyian, ka Kristu Ter je la.” (Luka 2:10, 11) Shighe kar yô, tsombor u Yesu yem za lu ken gar u Nasareti, lu heela Yesu vese ye.

Ken inyom i 29, i gba u Mesiya una va la, Yesu hingir profeti u Aôndo hen shighe la, “anyom a Na kuma er ikyundugber nahan.” (Luka 3:23) Ior kpishi hingir u kaven er lu Aôndo je tindi un yô. Ve kaa ér: “Zegeprofeti mough ken vese ve.” (Luka 7:16, 17) Kpa lu nyi Yesu lu tesen ioroo?

Yesu tese ior ér Aôndo a doo ve ishima shi ve̱ civir un kpaa: Yesu yôô ér: “Ter Aôndo wase ka Ter tswen je, man shi Ter Aôndo wou A̱ doo u ishima sha ishima you cii, man sha uma wou cii, man sha mfe wou cii kua sha agee ou cii.” (Marku 12:29, 30) Shi a kaa ér: “Civir Ter Aôndo wou, ka Un tseegh er Un tom ye.”—Luka 4:8.

Yesu taver ior asema ér ve doo ayol a ve: Yesu kaa ér: “Or u nan we ndor a we yô, nana̱ doo u ishima er we iyol you nahan.” (Marku 12:31) Shi a kaa ér: “Akaa cii a i sar ne ka ior ve̱ er ne yô, ne kpaa er nen ve di nahan je, gadia ka atindiakaa kua uprofeti je la.”—Mateu 7:12.

Yesu yange ôron mbagenev kwagh u Tartor u Aôndo sha gbashima: A kaa ér: “Ka u Me ôr Loho u Dedoo u tartor u Aôndo . . . keng, gadia ka sha ci u nahan je i tindim ye.” (Luka 4:43) Er nan ve Tartor u Aôndo u lu kwagh u injaa yum nahana?

Ruamabera tese ér Tartor u Aôndo ka gomoti u sha, u una hemen tar ne yô. Yesu, u a lu Mesiya la ka tor u Tartor la, man ka Aôndo je a ver un tor la ye. Profeti Daniel yange tsenga nengen shighe u Aôndo una “na [Mesiya] tor sha won cii man icivir man tartor” sha la. (Daniel 7:14) Tartor la ua va a Paradiso shin tar jimin cii shi ua na mbatomov mba Aôndo uma u tsôron. Kwagh ne ka loho u hemban doon cii ga he?