Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

NGEREN U PASEN KWAGH U UMA U OR

I Surum Ishima ken Ishimanyian Yam Cii

I Surum Ishima ken Ishimanyian Yam Cii

Yange i marem hen geri u Sukkur, sha iyange i Novemba 9, inyom i 1929. Geri ne ngu hen kpe u Ifi u Indus, vegher ugen la, hen haregh u i yer hegen ér tar u Pakistan la. Shighe la Orbuter ugen u lu ormishen yô, na mbamaren av ityakerada igen; i kpela ufoto ken ityakerada ne doo kpen kpen. Er m lu vesen la ityakerada i pasen Bibilo i i na ve ne wasem u henen mimi, hingir Orshiada u Yehova.

YANGE i yila ityakerada ne ér the rainbow set. M gbe timen ken ityakerada ne yô, m nenge a ufoto mba i kpela ve doo tsung, mba ve nam m seer henen sha akaa agen yô. Kwagh ne na yô, shighe u m lu iyev la je, m soo u lun a mfe sha kwagh u Bibilo, man lu akaa shon vough i pase ken ityakerada la ye.

Shighe u Ityav mbi Tar cii Mbi sha Uhar lu nôngon u tseren haregh u tar u India la, akaa erem a vihin tsung a yange gema uma wam yô. Mbamaren av kera lu imôngo ga, maa ve hingir u paven ivaa. Taver mo u kaven er hingir u iorov uhar mba ve doom ishima tsung ne vea kera lu imôngo ga yô. Yange kondom iyol, shi lum er i tam kera nahan. Yange i marem tswen, shi m fatyô u zuan a ishimasurun kua iwasen i kwagh gbam a mi tsung la ga.

Hen shighe ne mo vea ngôm se lu hen geri u Karachi. Iyange igen la, ortwer u beenyol ugen u lu Orshiada u Yehova yô, va kema se uwegh sha hunda. Iti i or ne lu Fred Hardaker. Or ne kpa zaan kwaghaôndo u ormishen u yange na tsombor wam ityakerada la kpa zaan la. A kaa a ngôm ér una hen Bibilo a na. Ngôm venda, kpa gema kaa ér alaghga mo me soo. Ka ker kasua u dondon la je, Anmgbian Hardaker hii u henen Bibilo a mo.

Ukasua mba kar kpuaa yô, m hii u zan mbamkombo mba Mbakristu mba i eren hen iyouci i Anmgbian Hardaker la. Yange Mbashiada mbabeenyol 12 ve kumba ve civir Aôndo hen ijiir la. Ve surum ishima shi ve nenge sha mo doo doo er m ngu wan ve nahan. M umbur er yange vea tema, vea kenger mo ken ishi jighilii, vea lamen a mo kundu kundu er azende a mimi nahan i doom kpishi yô. Sha ci u lu kwagh u sarem tsung u ma i eren a mo hen shighe ne je la.

Ica gba ga je maa Anmgbian Hardaker kaa ér se due kwaghpasen imôngo. Yange tesem u eren tom a anar u kuhwan tser u kôron hen uwe, u i yilan ér geramafon la, sha er se fatyô u wan ior icer i akaaôron a Bibilo a tiônôô a i kura ker la vea ungwa yô. Loho u akaaôron ne agen yange u tsee, nahan mbayaav mbagen ve soo u ungwan ga. Kpa yange i maam iyol u pasen ior kwagh kpen kpen. Yange m lu a gbashima sha kwagh u mimi u Bibilo ne kpishi shi i doom u pasen ior mbagenev kpaa.

Shighe u shoja i tar u Japan lu wan agoyol a tan ityav sha tar u India la, gomoti u tar u Britain hii u zan Mbashiada mba Yehova iyol kpoghuloo. Ken masejime yô, mo kpa kwagh ne bende a mo kpôô kpôô ken uwer u Julai, inyom i 1943 la. Buter makeranta u Makeranta wam, u lu pastô ken adua u Anglican la, zendam ken makeranta ér mo m ngu a “inja i dedoo ga.” A kaa a ngôm ér mo m za wa ndor vea Mbashiada mba Yehova nahan kwagh la na m ngu veren mbayevmakeranta mbagen ikyav i bo. Kwagh la kpiligh ngôm iyol, nahan a kaa ér m de gbenda u Mbashiada gbindigh gbindigh. Shighe kar yô, ngôm tôôm na ér m za lu vea terem hen geri u Peshawar. Geri ne gba ica a ijiir i se lu her ne kuma ukilomita 1,370. Er m kera zuan a kwaghyan u ken jijingi ga, shi m kera luun vea anmgbianev ga yô, m kera lu kôôsôô a Yehova ga.

M HIDE M TAVER KEN JIJINGI

Ka ker inyom i 1947 yô, m gba keren tom, nahan m hide hen geri u Karachi. Maa m za hen iyouci i Ortwer Hardaker. Yange sughum za van kigh kigh.

A hen ér m gba angev ve m ve iyouci ye. Nahan a pinem ér: “Ka nyi i ze iyol?”

M kaa a na mer: “Ortwer, kwaghnyoon mo ga. M gba angev ka mbu ken jijingi. M soo mer i hen Bibilo a mo.”

A pinem ér: “Ka hanma shighe u soo u wer se hii?”

M gema m kaa mer: “A gba shami yô, hegen je.”

Maa se tema aikighe la se hen Bibilo. Yange m zua a ishimasurun kpishi shi kundum iyol er m hide m lu vea ior mba Yehova yô. Ngôm nôngo ér una yangem m de u lun imôngo vea Mbashiada, kpa kwa ne yô m kange ishima mer me civir Yehova. Sha iyange i Agusutu 31, inyom i 1947 la m tsegha iyol yam sha ci u Yehova, i erem batisema. Ica gba ga je maa m hii u eren pania u keke. Shighe ne m lu anyom 17.

U EREN TOM PANIA A IEMBER

Ijiir i hiihii i yange m er pania her yô, lu geri u Quetta, ape ngise shoja i tar u Britain haa afo yô. Ken inyom i 1947 la, i pav tar la ker hingir tar u India man tar u Pakistan. * Kwagh ne na yô, ayôôso pev hen atô u iniongo i ukwaghaôndo; nahan hingir u ior vea mough a yem sha ajiir agen. Man i lu je ka hiin je ior mough nahan yem sha ajiir agen la. Ayôôso ne yange num ior mba kuman miliôn 14 nahan kera lu hen uyaav vev ga. Mbamusulumi mba ken tar u India mough yem ken tar u Pakistan, Mbahindu man mba eren kwaghaôndo u Sikh mba ken Pakistan di mough yem ken tar u India. Shighe u ayôôso ne lu zan hemen la, m za nyôr igirgirdogo ken geri u Karachi m yem ken geri u Quetta. Yange ior iv shimi poo, nahan m wever di uwegh, m zer a zer.

M za mkohol u ningir ken India ken inyom i 1948

M za nyer hen Quetta yô, m zua a anmgbian George Singh u lu ikpur pania yô; lu di anyom ikyundu-kar a kar. George maa nam an-tse ikyekye u me fatyô u hendan shin tuur pasen kwagh hen haregh u lu agungu agungu ne. Ashighe kpishi m due kwaghpasen tswen. Ken atô u iwer ateratar tseegh, m lu henen Bibilo a iorov 17 shi mbagen ken ve va hingir u van ken mimi kpaa. Ugen ken ve lu orshoja, iti na lu Sadiq Masih. Sadiq yange wasem vea George u geman ityakerada i pasen Bibilo ken zwa Urdu. Ka zwa ne kpa i lamen ken tar u Pakistan ye. Shighe kar yô, Sadiq hingir orpasen loho u dedoo sha gbashima.

M nyôr tso u i yer ér Queen Elizabeth la, u yemen Makeranta u Gileadi

Shighe kar yô, m hide m yem ken Karachi, m za er tom imôngo vea mbamishen mbagen mba ve za bee makeranta u Gileadi ve va nyôr yô. Lu Henry Finch man Harry Forrest. Yange ve tsaase mo je zua ga, ve tesem kwagh u nongo u Yehova! Kwagen la, mo vea Anmgbian Finch se za kwaghpasen ken vegher u Pakistan ugen la. Yange se zua a ior mba lamen zwa Urdu ikyua a iwo igen, man mimi u Bibilo sar ior mban kpen kpen. Anyom nga kar ahar yô, mo kpa m za makeranta u Gileadi; m za been yô, m hide ken Pakistan. Ashighe agen m er tom u sôron atôônanongo kpaa. Yange m tsaan hen ya u mbamishen vea mbamishen mbagen utar, hen geri u Lahore.

M TAGHER A ZAYOL KPA M HIDE M TILE DÔNG

Kwagh er vihi yô, ken inyom i 1954 la, ayôôso gba hen atô u mbamishen mba ve lu hen geri u Lahore la. Kwagh la na yô, afishi a branci mough a ve cii hen ijiir la kera. Er m er kwagh sha lan kpishi, m ta ikyaa a mbagen ken ayôôso ne yô, i kôôm mo tsung je. Nahan iyol kpem shi m ure kpishi. M tôô mer kwagh hembam a hemba sha kwagh u tom u Yehova je. M mough heela m hide m yem ken geri u Karachi shi m za mough keera m kar m yem ken London, ken tar u Ingila. M lu veren ishima u za hiden hiin ityô i he.

Tiônnongo u m za nyôron mkombo her ken London la lu a anmgbianev mba ve lu shin Betel u ken London la kpishi. Anmgbian Pryce Hughes u nengen sha afishi a Betel yô, tsaase mo sha dooshima. Iyange igen la ôrom kwagh u yange er un yô. A kaa ér Anmgbian Joseph F. Rutherford u yange lu hemen tom kwaghpasen sha tar cii la kôôm un kwa gen la tsung. Er Anmgbian Hughes lu keren ishô yô, Anmgbian Rutherford venda kwagh la a na tsuhur ishigh sha. Yange kpiligh mo iyol er Anmgbian Hughes lu ôron mo kwagh ne sen yô. A kaa a mo ér, ishima yange i vihi un sha hiihii la. Kpa shighe karen yô, un mase kaven ér mkôôm la va lu sha shighe vough, shi lu gbenda u Yehova tese un dooshima yô. (Heb. 12:6) Kwagh u ôr ne kôrom ken ishima tsung, shi kwagh la wasem u hiden civir Yehova saan saan.

Shighe la, ngôm mough yem ken London shi za hen Bibilo sha ikyev i John E. Barr, u va lu môm ken Mbahemenev mba Shin Itine la. Yange za hemen u vesen ken jijingi, nahan a er batisema ken inyom i 1957 la. Shighe kar yô, m mase kaven mer terem kpa yange hen Bibilo vea Mbashiada mba Yehova cii mase kpen ye.

Ken inyom i 1958 la, m vôso Lene, anmgbian u kwase ugen u lu marnya u tar u Denmark, u lu ken London yô. Inyom i dondon la maa se mar wan wase u kwase Jane. Ônov asev cii lu utaan. Shi i verem sha iantom ken tiônnongo u Fulham la. Kpa shighe kar yô, kera gba doon Lene iyol ga, gba u una lu hen ijiir i i ndôhôr ga yô. Nahan ken inyom i 1967 la, se mough se yem ken geri u Adelaide, ken tar u Australia.

KWAGH U VIHIN TSUNG U ER SE YÔ

Tiônnongo wase u ken Adelaide la lu a Mbakristu 12 mba i shighe ve mkuren yô. Yange ve er tom u pasen kwagh la sha gbashima, nahan mbagen kpa dondo ikyav ve la. Se ngôôr ga je maa se gba eren akaa vough vough ken mcivir u Yehova.

Ken inyom i 1979 la, se mar Daniel, wan wase u sha utaan. Daniel lu a Angev mbu i yer ér Down syndrome la * nahan i ver ishima ér una lu uma gbem ga. Zan zan hegen je kpa, ka i taver mo u pasen ican i kwagh ne yange va se a mi la. Yange se nôngo sha afatyô wase u nengen sha a na kua ônov asev mbagen mbara. Daniel lu a ahula ahar sha ishima. Kwagh ne a na yô ashighe agen a fatyô u ôôn ga, nahan kwavyolough na u gema u hingir kwer. Yange a luun nahan yô, i gba u se yem a na ken iyouci fese. Er luun gbang gbang ga nahan kpa, lu tsev tsev shi a soo ior. Yange soo Yehova kpen kpen. Yange sea eren msen u yan kwagh yô, a kusu anveem nav gbang, a kpegher sha ityou, maa a er “Amen” sha ishima i môm. Shi saa a er msen cii ve una ya kwagh ye.

Daniel yange nyer anyom anyiin yô, shi gba angev mbu ken akuhe. Mo vea Lene cii yange tume se iyol shi ishima kpa hingir se dang. Yange m gba hingir humeen nahan. Iyange igen la ishimanyian se je gande, maa anmgbian Neville Bromwich u lu Ortamen wase u sôron atôônanongo la va hen ya wase. Hen tugh mbura, a va lu a vese, a kuve se, lu a mliam ashe, se cii se lu vaan. A lam a vese kundu kundu sha dooshima. Kwagh ne sur se ishima kpen kpen. A shi a vese a va mase yemen er ihwa i môm atôutu nahan. Ica gba ga maa Daniel mase sulen. Ken uma wase cii, kwagh môm u vihin se kuman sha ku u Daniel ngu ga. Er se lu zungwen ku u wan wase ne nahan kpa, se wa ishima se lu a vangertiôr ser, ma kwaghmôm una fatyô u paven Daniel a dooshima u Yehova ga, ku je kpa ua fatyô ga. (Rom. 8:38, 39) Sar se tsung u va lun vea na imôngo shighe u a nder un shin ku ken tar u he u Aôndo la je gande!—Yoh. 5:28, 29.

M ZUA A MSAANYOL SHA U WASEN MBAGENEV

M war angev mbu i yer ér stroke la hegen acin ahar. Nahan kpa m ngu eren tom u ortamen ken tiônnongo zan zan nyian. Akaa a m tagher a mi ken uma la tesem u zungwen mbagen mhôônom, hemban je yô, mba ve lu nôngon a mbamzeyol la. M keren mer me ôr ve ijir ga. Kpa ka m pine iyol yam mer: ‘Akaa a a er ve ne bende a gbenda u ve henen sha kwagh shi ve eren kwagh la nena? Me tese ve mer kwagh ve gbam ishima nena? Me taver ve ishima u dondon igbenda i Yehova nena?’ Ka i doom kpishi u sôron anmgbianev, taver ve asema. Ka mea sur mbagenev asema shi mea na a kundu ve iyol ken jijingi nahan, mo iyol yam kpa i kundum iyol shi m zua a ishimataver.

Ka i saan mo iyol shighe u m za sôr anmgbianev m taver ve asema yô

Mo kpa ka i lum ér ngise lu orpasalmi nahan. A nger ér: “Zum u mbamhen ve ngeem ken ishima yô, mbamsurshima [mba Yehova] nam ishima i saan saan.” (Ps. 94:19) Yehova suem shighe u m tagher a mbamzeyol mba hen tsombor shi i hendan a mo sha ci u jighjigh wam kua shighe u akaa za er m ver ishima la ga man zum u m ure la kpaa. Sha mimi yô, Yehova tesem ér un ngu Terem kpôô kpôô!

^ par. 19 Sha hiihii la, i pav tar u Pakistan ker lu West Pakistan (hegen i lu Pakistan la) man East Pakistan (hegen i lu tar u Bangladesh la).

^ par. 29 Nenge ngeren u “Raising a Child With Down Syndrome—The Challenge and the Reward” ken Awake! u Jun, 2011 la.