Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

NGEREN U PASEN KWAGH U OR

Shighe Môm kpa M De u Henen Kwagh Ga

Shighe Môm kpa M De u Henen Kwagh Ga

M WUESE Yehova kpishi er a lu Ortesen mo u Hemban yô. (Yes. 30:20) Tesen mbacivir un ken Bibilo i i lu Mkaanem nam la, kua sha akaa a kpilighyol a a gbe la, man sha ikyev i nongo na. Shi ka a tese se sha ikyev i anmgbianev mba nomso man mba kasev mba se civir un a ve imôngo la kpaa. M zurum anyom deri hegen, kpa m ngu zuan a iwasen sha igbenda i Yehova a tesen mo ne cii her. De m pase ne er i hii ve m ôr nahan yô.

Mo vea tsombor wam, ken inyom i 1948

I marem ken inyom i 1927, hen angeri ugen ikyua a Chicago, ken kpentar u Illinois, ken Amerika. Mbamaren asev mar se se lu utaan. U hiihii lu Jetha, maa Don, maa mo, maa Karl, maa Joy mase. Yange se cii se kange ishima ser se civir Yehova a uma wase cii. Jetha yange za Makeranta u Gileadi, kelase u sha uhar la ken inyom i 1943. Ken inyom i 1944 la, Don yem Betel ken Brooklyn, New York. Karl di va yem Betel ken inyom i 1947. Ken inyom i 1951 la, Joy kpa yem Betel. Ikyav ve i dedoo kua i mbamaren asev ve ver la wasem u seer eren Yehova tom.

GBENDA U TSOMBOR WASE FA YEHOVA LA

Mbamaren asev yange ve ôron Bibilo shi Aôndo doo ve ishima, shi ve nôngo se ônov vev kpa Aôndo doo se ishima. Kpa terem va ze shoja ken veghertar u Yuropa shighe u i lu nôngon Ityav mbi Tar Cii mbi Hiihii la yô, de adua u zan. Ngô wase yange wuese Aôndo kpishi er ter wase hide ken utya uma yô, nahan a kaa a na ér, “Karl, se za adua er yange se vanden eren nahan.” Terem maa kaa ér, “Se za, kpa me nyôr ken côôci ga.” Ngôm maa pine un ér, “U nyôr ga wer nena?” A kaa ér, “Shighe u i lu nôngon ityav la, mbahemenev mbaaduav mba ve lu ken kwaghaôndo môm, kpa ve gema ve lu suen ushoja mba ken ityar ve mba ve lu nôngon num a ushoja mba ken ityar igen la, lu eren msen sha ci u ushoja mba ken ityar ve la ér ve za hemba mbahyomov vev! Nahan Aôndo yange ta ikyaa ken ushoja mba ityar la ciili?”

Shighe karen yô, Mbashiada mbagenev uhar va hen ya wase, kpa ngôm lu a hide adua ga. Maa ve na terem takeda u henen Bibilo a mi u i yilan ér Light la, tihi u hiihii man u sha uhar. Ityakeda ne pase akaa a Bibilo i ôr ken takeda u Mpase la. Er Terem soo u henen Bibilo yô, a ngohol i. Ngôm va nengen a ityakeda shon yô, a gba ôron. Tsô sha iyange igen la, a nenge a loho ken pipaabaver igen, i lu lôhôn ior mba ve soo u henen Bibilo yô, ér ve va hen Bibilo ken takeda u Light la. Tsô ngôm za. Za nyer her yô, kwaseganden ugen va bugh un hunda. Ngôm gema lu a kôpi u takeda la ugen sha uwe, maa a pine kwaseganden la ér, “U ngu henen takeda ne heenee?” Kwase la maa kaa ér, “Een, wan wam nyôr ker.” Ka ker ken kasua ugen yô, ngôm maa za vea mo kua anmgbianev av mbagenev, maa se gema zan hanma shighe cii.

Se mba ze mkombo iyange igen yô, anmgbian u lu hemen la kaa a mo ér m ôr Pasalmi 144:15, ijiir la kaa ér saan mba ve civir Yehova la iyol. Ivur la doom, kua avur ahar agen, i môm la ka 1 Timoteu 1:11, i kaa ér Yehova ka “Aôndo u sar sar.” Igen la di ka Mbaefese 5:1, i kaa a vese ér ‘se hingir mbakaven Aôndo.’. Nahan m mase kaven mer gba u a saan mo iyol u civir Aôndo u a gbem la, shi me wuese un sha ian i icivirigh i a nem i civir un la. Man ka akaa a ahar a m nôngo u eren ken uma wam cii je la.

Tiônnongo u yange wa lun ikyua a vese la gba ica a geri u Chicago kuma ukilomita 32. Nahan cii kpa yange se zaan mbamkombo. Nahan kwagh la wasem m seer fan Bibilo. M umbur, kwagen la Jetha kende uwegh, nahan anmgbian u hemen mkombo la na un uwegh ér a lam. M ongo kwagh u ôr la yô, m kaa ken ishima mer, ‘Ka kwagh u mo kpa m fe yô. Ashen ma m kende uwegh ma m ne ikyaa.’ Maa m hii u wan iyol sha mbamkombo shi nan ikyaa. Kpa kwagh u hemban cii yô, m hingir u lun kôôsôô a Yehova, er anmgbianev av mbagenev mbara nahan. Maa m va er batisema ken inyom i 1941.

MHEN KWAGH U YEHOVA SHA MBAMKOHOL MBA VESEN

M umbur mkohol u vesen ugen u yange se er ken inyom i 1942, hen geri u Cleveland, ken kpentar u Ohio la. Yange tsombor wase kua icombor igen kpishi lu tsan ken utenti, ikyua a ijiir i mkohol la. Shi anmgbianev mba sha ajiir agen a hemban er 50 nahan ken tar u Amerika, ungwa mkohol ne sha telefon. Hen shighe ne i lu nôngon Ityav mbi Tar Cii mbi sha Uhar la her kpoghuloo, shi i lu tôvon Mbashiada mba Yehova a ican seer a seer. Tugh mbu ilen yô, m nenge anmgbianev mbagenev lu va veren umato vev nan ijime ken ape ior haa afo la. Anmgbianev mbara cii lumun ér hanma mato yô or môm nana tsa shimi, nana kuran zan zan sev mbu kar aven. Aluer ve nenge a ikyav i tesen ér zayol ngu van yô, ve tsar iusu i umato mbara, u nyôr ior mba ve soo u van a zayol la ken ashe, shi ve tôngo uhôn, mbagen di ve za ayem ve za wase ve. Yange m nenge mer, ‘Ior mba Yehova wa iyol kegh a kegh hanma kwagh u vea tagher a mi cii!’ Er m fa mer kwagh u zan iyol ngu ga yô, m yav mem mem, shi zayol lu ga.

Yange anyom kar, m va ngur henen sha kwagh u mkohol la yô, m mase kaven er yange ishima nyian ngôm ga shi cian kwagh kpaa ga yô. Yange suur sha Yehova kua nongo na a ishima na i môm. Mayange me hungur a ikyav na i dedoo la ga.

Shighe u mkohol u vesen ne zurum la, ngôm hingir pania u keke. Se mba ze mkohol ne yô, a ver ishima zulee sha akaaôron a i na sha kwagh u tom u pasen kwagh hanma shighe la. Se mba gbe hiden mkohol yô, a kaa ér, “M soo mer me za hemen u eren pania. Kpa me fatyô u eren kwagh ne shi nengen sha ya wase tsembelee ga.” Nahan a pine se, aluer ka u se fatyô u wasen un yô. Maa se lumun. Nahan a na hanma wase iyou i môm shin ayou ahar ér se sôron pepe cii ve shighe u yan kwaghyan pepe ye. Sea yemen makeranta cii yô, a zende ken ayou la sha u una nenge aa lu ker tsembelee yô, cii a mase duen kwaghpasen ye. Yange a lu a akaa a eren kpishi, kpa kwagh la yangen un u nengen sha mbayev nav mayange ga. Hanma shighe u yange sea va ahumbe shi sea due makeranta yô, a lu her u wasen se. Ashighe agen yange sea due makeranta yô, se due kwaghpasen vea na. Nahan kwagh la wase se u fan tom u pania nan eren yô.

M HII PANIA

Yange m hii pania shighe u m lu anyom 16 la. Shin er terem lu a hingir Orshiada ga nahan kpa, kwagh u m lu eren la doo un. Iyange igen la aikighe m kaa a na mer, m ngu nôngon sha afatyô wam cii mer me zua a or u henen Bibilo a nan, kpa m ngu fantyô ga. M tamber, maa m pine un mer, “U lumun wer m hen Bibilo a wee?” A hen sha mi maa a kaa a mo ér, “Me venda ga.” Nahan or u hiihii u m hen Bibilo a nan yô lu terem. Yange lum kwagh u icivirigh kpen kpen!

Yange se hen takeda u“The Truth Shall Make You Free” la. Er se lu henen kwagh zan la, m mase kaven er terem lu wasen mo u veren ishima henen Bibilo tsembelee shi fan ityesen yô. Ikyav i tesen yô, yange igen la se lu henen kwagh aikighe, se mba er ikyumhiange se mba been yô, a kaa ér, “M nenge a kwagh u takeda la u ôr la. Kpa er nan u fe wer ka mimi?” Yange m fa kwagh u me ôr ga, nahan m kaa mer, “Me fatyô u nan we ikyaa hegen ga, kwagen se henen kwagh tsô me na u ikyaa sha mpin la.” Se mba gbe henen kwagh kwagen yô, m na un ikyaa sha mpin la. Yange m zua a avur a Bibilo a a sue kwagh u se lu lamen sha mi la yô. Hii shighe la je, m gema wan iyol tsembelee sha kwaghhenen wase. Yange m tôv sha akaa ken ityakeda yase sha er me wa iyol sha kwaghhenen wase tsembelee yô. Nahan kwagh la wasem u seer fan Bibilo shi wase terem kpaa. A dondo akaa a yange lu henen la, nahan va er batisema ken inyom i 1952 la.

M YEM BETEL KPA M ZA HEMEN U HENEN KWAGH

Yange m va lun anyom 17 je maa m kera lu hen ya ga. Hen shighe la, Jetha a hii tom u mishen, Don di yem Betel. Er ityom i ve lu eren la doo ve yô, kwagh la taver mo ishima kpishi. Maa mo kpa m wa uwegh shin foom u zan Betel kua foom u zan Makeranta u Gileadi cii, mer ape Yehova a soo cii me za. Maa i yilam shin Betel ken inyom i 1946 la.

Ken anyom a m tse shin Betel ne, m er ityom kposo kposo, nahan m hen akaa kpishi a yange m vande fan ga yô. Jighilii yô, ken anyom 75 a m tse shin Betel ne, m hen u wan ityakeda agbende man u nengen sha inyar. Shi m hen u yamen ikyav ken ityar igen van a mi shin Betel, man u tindin a ikyav ken ityar igen kpaa. Kpa kwagh u hemban cii yô, ka ityesen i Bibilo i se zuan a mi shin Betel ken mcivir u pepe kua akaaôron a ken Bibilo agen la cii.

Shighe u m lu tesen ken makeranta u mbatamen yô

Shi yange m hen akaa agen hen anmgbian wam u kiriki, Karl, u va Betel ken inyom i 1947 la. Yange fa Bibilo tsembelee, shi fa u tesen i kpaa. Yange i nam kwaghôron shighe ugen la nahan, m kaa mer a wasem me wa iyol. M ôr a Karl mer m zua a ngeren kpishi mba vea wasem u wan iyol sha kwaghôron wam ne yô, kpa m fa er me er tom a ve ga. Maa a pine ér, “Joel, itine i kwaghôron wou ér nyi?” Mpin la tseegh wasem u kaven mer gba u me ôr akaa wue wue ga, kpa me lam sha ngeren u a pase itinekwagh yam la tseegh. Kwagh u yange m hen la ka kwagh u hungur mo ga.

Kwagh u u eren shin Betel ve a hemba saan we iyol yô, saa u pasen kwagh kpoghuloo. Shi ka sea eren nahan yô, se zua a akaa kpishi a taver se ishima. Kwagh ugen yange er hen aikighe ugen u a tsa kpa a hungur mo ga yô, hen vegher geri u New York City, u i yer er Bronx la. Mo vea anmgbian ugen se due kwaghpasen aikighe, maa se za zua a kwase ugen u i vande nan un Iyoukura man Awake! yô. Se ôr un ior mba se lu yô, maa se kaa ser, “Se mba wasen ior hen aikighe ne u henen akaa a taver ve ishima ken Bibilo.” Maa a kaa ér, “Aluer ka kwagh u Bibilo yô, nyôr nen ker.” Yange se ôr avur a Bibilo kpishi sha kwagh u Tartor u Aôndo man tar u he. Yange tese ér kwagh la doo un kpishi, sha ci u yange se mba ze hen a na ken kasua u dondo la yô, a lôhô azende a na kpa va u va henen kwagh. Shighe karen yô, un vea nom na ve hingir mbacivir Yehova sha mimi.

M HEN KWAGH KEN KWASE WAM

Yange m va soo u eren kwase, kpa anyom kar kuma 10 cii ve m zua a kwase wam ye. Ka nyi yange i wasem u zuan a kwase u injaa? Yange m er msen hen Yehova shi m hen sha kwagh u mo vea kwase wam se eren shighe u se vôso ayol kera la.

Mo vea Mary, shighe u se lu eren tom u sôron atôônanongo la

Yange se mba ze mkohol u vesen u i er hen Yankee Stadium ken inyom i 1953 la yô, m za zua a anmgbian u kwase ugen, iti na ér Mary Aniol. Yange za Makeranta u Gileadi, kelase u sha uhar la vea Jetha, shi ve lu eren tom u mishen hen ijiir i môm. Yange saan Mary iyol kpishi u ôron mo akaa a dedoo a a er un ken tom u mishen u lu eren hen tiôntar u Caribbean la, kua ior mba hen Bibilo a ve ken anyom la cii. Se mba fe ayol yô, se kav er hanma wase nan soo u zan hemen a tom u pasen kwagh hanma shighe la yô. Maa dooshima u hen atô wase lu seer a seer, maa se vôso ayol a ase ken uwer u Aipor, 1955. Mary yange tese sha igbenda kpishi er un lu iyua i Yehova a nem yô, shi ver ikyav i dedoo. Yange i saan un iyol u eren hanma tom u i ne un cii. Yange a er tom sha gbashima, shi a tese ér kwagh u mbagenev gba un ishima sha mimi, shi ver akaa a Tartor hiihii ken uma na. (Mat. 6:33) Se er tom u sôron atôônanongo la anyom atar, maa ken inyom i 1958 la, i yila se shin Betel.

Yange m hen akaa kpishi hen Mary. Ikyav i tesen yô, yange se mba eren ivese ica i gbe ga je maa, se tsua ser se ôron Bibilo imôngo, se ôr avur er 15 nahan hen shighe môm. Yange orgen nana ôron nana been yô, maa se cii se pase igbenda i se fatyô u dondon kwagh u Bibilo i ôr la ken uma wase yô. Hanma shighe yô, Mary a ôrom mo akaa a yange un hen ken Makeranta u Gileadi, shin ken tom na u mishen la yô. Kwagh ne nam mkav, shi wasem u seer fan kwaghôron, shi m seer fan u taver anmgbianev mba kasev ishima.—Anz. 25:11.

Kwase wam u doon mo ishima, Mary, yange kpe ken inyom i 2013 la. M ngu veren ashe u va nengen a na ken tar u he! Er shighe la a lu a va ga ne, m kange ishima mer me za hemen u henen kwagh shi suur sha Yehova a ishima yam cii. (Anz. 3:5, 6) Ka mea henen sha akaa a ior mba Yehova vea va er ken tar u he la nahan, m zua a msurshima shi i saan mo iyol kpishi. Shighe la ka keng se hen akaa a he hen Ortesen wase u Hemban la shi seer fan kwagh na. M wuese un kpishi sha akaa a a hila tesem la, kua sha igbenda kpishi i a tesem erdoo u hemban la cii.

a Nenge ngeren u pasen kwagh u Jetha Sunal ken Iyoukura i ken zwa Buter i Maaci 1, 2003, p. 23-29.