Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Perapera U Yehova A̱ Doo Ú Ishima

Perapera U Yehova A̱ Doo Ú Ishima

Perapera U Yehova A̱ Doo Ú Ishima

“Or u nan dondo sha perapera kua erdoo yô, nana zua a uma man perapera kua icivir.”—ANZAAKAA 21:21.

1. Ka aeren a nyi ior ve eren nyian man a ve a mbamzeyol mba vihin kpishi?

 “GBENDA ugen sha mnenge u or yô, ka u lu vough, kpa mkur u u yô, ka igbenda i kuugh je.” (Anzaakaa 16:25) Nenge e̱r injakwagh i ken Bibilo ne i pase igbenda i ior kpishi nyian ne sha wono! Kera cii je, kwagh gba ior u eren kwagh u ve nenge i doo ve la tseegh, kpa ugbayol mba vesen mba ior mbagenev yô, kwagh gbe ve sha mi ga. (Anzaakaa 21:2) Ka ve senge ér ve mba kuran atindi shi eren sha atindiakaa a hen tar ve la, kpa sha hanma ian cii ve keren u palegh a palegh á sha ayom tseegh. Kwagh ne va a mpav hen nongoior man mtsum kua haghelaa kpaa.—2 Timoteu 3:1-5.

2. Kanyi kwagh a gbe sha mi torough torough sha ci u iwasen i orumacee?

2 Hingir torough torough u se lu a tindi shin kwaghwan môm vough u a lu jighilii u ior cii ve lumun u ngohol shi kuran a ishima ve i môm yô. Ka nahan man a lu se a iwasen shi tsombor u uumace cii ua zua a bem man mkpeyol ye. Sha kpôô yô, ma tindi shin kwaghwan môm u orumace u nan lu tsev tsev shin nan lu or u mimi nana wa ve una kure awashima ne je kpa, ngu ga. (Yeremia 10:23; Mbaromanu 3:10, 23) Aluer imba tindi la ngu yô, a zua a mi hana, man una lu inja nena? Mpin u a hembe lun u injaa u alaghga a pine yô ér, Aluer imba tindi la ngu yô, una doo ú ishima shi ú kura un kpa?

U Zuan a Tindi u Perapera La

3. Ka an jim nan hembe kuman vough u wan tindi u ior cii vea lumun a mi shi una lu ve a inja laa, man ka sha ci u nyi?

3 Aluer ka u se zua a tindi u hanma or nana lumun a mi shi una lu ior cii a iwasen yô, a gba u se za ikyua a or u nan we ave sha kwagh u mbavia a mbavia ga, shin gado u ior, shin mbampav mba ityar i pav ker kposo kposo la kpaa ga; or shon u nan nengen a kwagh hen ikyum ikyum tseegh er orumace nahan ga, shin nan lu a mbamyen mba orumace kpaa ga yô. Sha kpôô yô, or u i lu nan tswen nan kom sha ian ne yô, ka Yehova Aôndo, Orgbanakaa uhembanagee la. Á yôô nahan ér: “Er Usha ve tav sha ve gbe ica a tar nahan, kape igbenda Yam i tav i hembe igbenda yen la, mbamhen Av kpaa ve hembe mba enev je la” la. (Yesaia 55:9) Heela tseegh ga, Bibilo pase kwagh u Yehova ér: “Ka Aôndo u jighjigh, ngu a ifer ga, Un ka u perapera man u mimi.” (Duteronomi 32:4) Se zua a ishember i “TER ka u perapera” la ken Bibilo jimin cii. (Ekesodu 9:27; 2 Kroniku 12:6; Pasalmi 11:7; 129:4; Ukwelegh 1:18; Mpase 19:2) Een, ka hen Yehova se fatyô u zuan a tindi u a hembe doon cii la ye, sha ci u un ka u jighjigh man u vough man u perapera kpaa.

4. Inja i ishemberti i “perapera” la yô ér nyi?

4 Sha mimi yô, ishemberti i “perapera” la i̱ fa zan ior zwa ainge yum ga. Sha kpôô yô, ior kpishi soo ishember ne ga, mba nengen i̱ geseghee, ka ve gber i̱ igber i môm a u ortesen ér i̱ fa ér nan ngu icighanor, shin u or manger ér nan ngu orjighjigh u civir Aôndo sha gbashima la. Nahan kpa, Dikishenali i Tiv pase ikyav i “perapera” ér ka “kwagheren u sha tindi vough-vough, sha inja sha inja kpaa; uma u á lú a ibo, shin ishoribo kpaa ga yô.” A doo ú u dondon tindi shin kwaghwan u a kohol aeren a doon angan nahan cii a kange ile i môm la ga he?

5. Pase inja i perapera u Bibilo i̱ er kwagh sha mi la?

5 Takerada u i yer ér Encyclopædia Judaica la ôr kwagh u ieren i perapera nahan ér: “Perapera ka mhen u i gbe duen a mi tsô ga, kpa ka ieren i eren kwagh jighilii man vough sha hanma gbenda cii.” Ikyav i tesen yô, perapera u Aôndo la gban kan di kwagh u a lu ken a na tsô, shin ieren i a lu a i tseegh tsô, inja er mlu na u icighanegh la man mlu na u wang la nahan ga. Kpa, gema ka mtese u a tesen mlu na sha igbenda i a eren kwagh vough man sha mimi kpaa la. A fatyô u kaan ér, e̱r Yehova a lu icighan shi a lu u wang yô, hanma kwagh u a eren man hanma kwagh u a dugh sha ikyev na cii ka u perapera. Ka di vough e̱r Bibilo i̱ kaa nahan, ér: “TER eren perapera sha igbenda Na cii, man shi eren dedoo ken ityom Na cii kpaa.”—Pasalmi 145:17.

6. Paulu yange ôr sha kwagh u Mbayuda mbagen mba sha ayange na mba ve na jighjigh ga la ér nyi, man lu sha ci u nyi?

6 Apostoli Paulu yange ôr kwagh sha kwagh ne var var ken washika na u a nger a tindi a mi hen Mbakristu mba ken Roma la. Á nger kwagh u Mbayuda mbagen mba ve na jighjigh ga la wener: “Gadia ve fa perapera u a dugh her Aôndo la ga, mba keren u veren u ve ayol a ve. Perapera u Aôndo la yô, ve rumun un ga.” (Mbaromanu 10:3) Ka sha ityôkyaa i nyi Paulu yange ôr kwagh tér ambaaior la ér “ve fa perapera u a dugh her Aôndo la ga”? Yange i tese ve Tindi u a lu akaawan a perapera a Aôndo la ga shinii? Yange i tese yum. Nahan kpa, mba nengen ér perapera ka inja i dedoo i or nana nôngo tsung shi nana ya ican sha u kuran atindi a kwaghaôndo ve nana lu a mi la hemba ingyegh, ve kera fa er perapera a lu kwagh u una kôôm aeren a ve eren a uumace mbagenev nahan la ga. Ve kav kwagh u a lu ijirôron i sha mimi man i perapera la ga kuaa, di er mbahemenev mba kwaghaôndo mba sha ayange a Yesu la kpa yange ve kav kwagh ne ga nahan.—Mateu 23:23-28.

7. Perapera u Yehova due tseer tseer nena?

7 Kpa hide sha perapera u Yehova yô, a due tseer tseer shi mba nengen a mi gbar gbar ken akaa a á eren cii. Shin er a gem ashe kera zum u ior ve er isholibo sha apera la ga sha ci u perapera na la nahan kpaa, kwagh ne tese ér un ka Aôndo u lun a shin ishima shio shin u vihin tu ga, shin tese ér a cieryol je ka u se ta un ibalegh se za tile ica kpaa ga. U ma i lu nahan la yô, perapera na la gema bugh a bugh gbenda u orumace nana fatyô u kporom ikyua a na man waren sha ikyev i mbamzeyol mba isholibo i̱ ve a mi la kpaa . Nahan er i er kwagh u Yehova ér ngu “Aôndo u jighilii man u yiman kpaa” nahan, ka sha inja je.—Yesaia 45:21.

Perapera man Myom

8, 9. Ka sha igbenda i nyi nahan Tindi yange pase perapera u Aôndo?

8 Sha er se kav perapera u Aôndo man ieren na i sha dooshima i myom la yô, time ase sha Tindi u yange na ikyurior i Iserael sha ikyev i Mose la. Tindi la lu u perapera je ka u tunan ga. Mose ngur ôron kwagh a Mbaiserael kwa u masetyô la yô, a umbur ve ér: “Man ka hanma zegeikurior je i lu a akaawan man atindi a perapera er atindi ne nahan cii, a m lu veren ne sha ishigh nyian nee?” (Duteronomi 4:8) Anyom nga karen uderi imôngo yô, Davidi, Tor u Iserael yôô wener: “Akaaôron a jirigh a TER ka a mimi je, ka a perapera cii.”—Pasalmi 19:9.

9 Lu sha ikyev i Tindi Yehova pase atindiakaa na a vough la sha kwagh u a soo man u a soo ga la ye. Tindi la pase hanma kwagh vindi vindi er i gbe u Mbaiserael vea er sha akaa a mciviraôndo la tseegh ga, kpa kua sha akaa a kpenga eren man ivese, kua sha kwagh u kwaghyan man mlu u tsembelee man sha kwagh u ajiraôron kpaa. Tindi la shi ver mbamtsaha mba or a hembaato ve, a tsaha nan keng yô, shi lu u sha akaa agen je yô, mtsaha u or a lu ku jim. * Kpa, akaa a perapera a Aôndo a yange i pase ken Tindi la yange taver yum shi yuhwa ior ikyav yum, je wa a wa ior ken uikyangen, gema yange ve u ember, er ior kpishi nyian ve senge nahanaa?

10. Ior mba Yehova yange doo ve ishima la yange ve nenge atindi a na nena?

10 Ior mba Yehova yange doo ve ishima yô, atindi a na a perapera man akaawan a na la doo ve ishima tsung. Ikyav i tesen yô, Tor Davidi yange kav akaaôron a jirigh a Yehova la ér ka a mimi man a perapera tseegh ga, kpa e̱r se vande fan nahan, yange doo un ishima a ishima môm, shi wuese á kpaa. Yange nger sha kwagh u atindi man akaaôron a jirigh a Yehova la ér: “Ka kwagh u saren, hemba zenaria, een, hemba zenaria u dedoo, u ngeen je; a nyoho je, hemba iyough, een hemba anende a ikpayou. Man shi ka sha a je i we wanakiriki Wou kwagh ye; u wan a iko yô, ka zegeinjar.”— Pasalmi 19:7, 10, 11.

11. Tindi yange hingir ‘orkuran u zan ken Kristu’ nena?

11 Yange anyom nga karen uderi imôngo yô, Paulu va ôr kwagh tér iwasen igen i hemban vesen cii i Tindi la. Á kaa ken washika na u a nger hen Mbagalatia la ér: “Tindi . . . lu orkuran wase u zan a vese ken Kristu sha u i̱ na se ishô sha jighjigh u nan yô.” (Mbagalatia 3:24) Sha ayange a Paulu la, orkuran yange i lu or u nan lu ortom shin kpan u nengen sha zege ya. Tom u nan yô, i lu u kuran mbayev shi zan a ve ken makeranta. Kape Tindi kpaa yange kura Mbaiserael sha hôngor man aeren a kwaghaôndo u akuraior a a kase ve wa atô la je la. (Duteronomi 18:9-13; Mbagalatia 3:23) Heela tseegh ga, Tindi la shi wase Mbaiserael ve kav e̱r ve lu ken isholibo man e̱r i gbe u a de ve a asorabo shi a yima ve kpaa yô. (Mbagalatia 3:19) Mserakaa u nanden iniav la yange tese e̱r i gbe u a na naagh ku ipaa yô, shi bugh gbenda u kwaghôron u profeti sha er a fatyô u kaven Mesiya u mimi la yô. (Mbaheberu 10:1, 11, 12) Nahan, er Yehova yange pase perapera na sha ikyev i Tindi nahan kpa, lu eren kwagh ne sha ci u mkpeyol u ior man myom ve u gbem sha won kpaa.

Ior Mba Aôndo Nenge Ér Mba Perapera La

12. Luun er Mbaiserael yange vea kor Tindi la vindi vindi nahan, kanyi injar yange ma ve zua a mi?

12 Er Tindi u Yehova yange na la lu u perapera sha hanma gbenda cii yô, yange Mbaiserael ma fatyô u lun perapera sha ishigh ki Aôndo, luun er yange vea kor Tindi shon yô. Mose umbur Mbaiserael zum u ve zulum u nyôron ken Tar u Ityendezwa la ér: “Á gema á hingir perapera wase aluer sé ver ishima sé eren sha tindi ne cii, sha ishigh ki TER, Aôndo wase, er A kaa se yô.” (Duteronomi 6:25) Heela tseegh ga, Yehova vande eren ityendezwa nahan ér: “Waan nen akaawan a Am man akaaôron a Am a jirigh iko, a or á er sha mi yô, nana lu uma sha a; ka Mo TER.”—Levitiku 18:5; Mbaromanu 10:5.

13. Yehova yange er kwagh u shami ga sha u kaan a ior nav ér ve̱ kura Tindi u perapera laa? Na mpase.

13 Kpa kwagh ka a er i vihi yô, ikyurior i Iserael la i̱ kan shio u “eren sha tindi ne cii, sha ishigh ki TER,” nahan ve kera zua a averen a ityendezwa la ga. Ve kan shio u kuran atindi a Aôndo cii sha ci u Tindi u Aôndo lu vough kpa ve yô, ve lu vough ga. Kwagh ne tese ér Aôndo er ijir sha mi ga shin un ka u perapera ga shinii? Mayange ga. Paulu nger ér: “Tsô sé kaa nana? Kwagh u a lu u perapera ga kpaa ngu hen Aôndo shinii? Mayange ga.” (Mbaromanu 9:14) Kwagh u a lu jighilii yô, ior mba yange ve vande lun uma cii man i va due a Tindi la, kua mba ve lu̱ sha shighe u i due a Tindi kera la kpaa cii, Aôndo lumun a ve ér mbá mbaperapera, shin er ve lu a mbamshiyol shi ve lu mbaasorabo nahan kpaa. Ati a mba cian Aôndo mbara mbagenev yô ka, Noa man Aberaham man Yobu man Rahabi man Daniel. (Genese 7:1; 15:6; Yobu 1:1; Esekiel 14:14; Yakobu 2:25) Kpa mpin gema due ér: Ka sha ityôkyaa i nyi Aôndo yange lumun ior mban ér mbá mbaperapera?

14. Zum u Bibilo i ôr ér orumace ngu “perapera” yô, ikyav i kwaghôron la ér nyi?

14 Zum u Bibilo i̱ er kwagh u orumace i̱ kaa ér nan ngu “perapera” yô, ngi ôron ka kwagh u mlu u or lun a isholibo shio shin lun vough ga. Kpa ngi ôron ka kwagh u or eren ityom i i gbe u nana er sha ishigh ki Aôndo man hen ior kpaa la. Ikyav i tesen yô, yange i yila Noa ér “orperapera,” shi i kaa ér un “lu a acôghol iyol ga, ken ikov na cii,” sha ci u “kwagh u Aôndo kaa un la cii, a er sha mi je.” (Genese 6:9, 22; Malaki 3:18) Mbamaren mba Yohane u Eren Batisema, ka Sekaria man Elisabetu je la, “ve lu mbaperapera sha ishigh ki Aôndo, ve kuran atindi a Ter kua akaawan a Na cii ve lu a acôghor a wan iyol ga.” (Luka 1:6) Shi Korneliu u lu marnya u Iserael ga, lu kurutya ken shoja i Italia la kpaa i ôr kwagh na ér ka “or u perapera u cian Aôndo.”—Aerenakaa 10:22.

15. Perapera zua kôôsôô vea nyi kwagha?

15 Kwagh ugen yô, perapera u uumace la gba zua sha kwagh u or nan lu a mi ken ishima la—jighjigh u nan ne Yehova la man iwuese kua dooshima u nan lu a mi sha uityendezwa nav la—ka di u or gban eren akaa a Aôndo a soo la tseegh tsô ga. Ruamabera kaa ér Aberaham “Na TER jighjigh, tsô A gema kwagh ne hingir perapera na je.” (Genese 15:6) Aberaham yange na jighjigh ér Aôndo ngu tseegh tsô ga, kpa a shi a na ityendezwa na i a er sha kwagh u “vor” la jighjigh. (Genese 3:15; 12:2; 15:5; 22:18) Lu imba jighjigh u nan la man m-er u eren tom sha jighjigh u nan shon la yange na ve, Yehova lumun a Aberaham kua mbananjighjigh mbagen ye, shin er ve yina nahan je kpaa.—Pasalmi 36:10; Mbaromanu 4:20-22.

16. Jighjigh u nan ipaa la va a nyi kwagha?

16 Kohol cii yô, perapera u uumace har sha mne u ve nan naagh ku ipaan ku Yesu Kristu la jighjigh. Paulu lu nger kwagh u Mbakristu mba sha derianyom u hiihii la ér: “Mba ne ve ishô iwua sha mrumun u sha mhôôn [u Aôndo] sha mpaa u a lu ken Kristu Yesu la.” (Mbaromanu 3:24) Heen ne Paulu lu ôron kwagh u mba i tsough ve ér ve̱ lu mbayandyako imôngo vea Kristu sha Tartor u sha la. Kpa naagh ku ipaa ku Yesu kura shi bugh gbenda sha ci u mbagenev umiliôn imôngo vea lu a mtil u perapera sha ishigh ki Aôndo yô. Apostoli Yohane yange nenge ken mpase u sha mnenge yô, “zegeikpelaior lu, ma or fatyô u ôron i iyenge ga. . . . Ve tile sha ishigh ki ikônough ki torough kira man sha ishigh ki Waniyôngo ve haa akondo a pupuu iyol.” Akondo a pupuu la tese ikyav ér mba wang shi mba perapera sha ishigh ki Aôndo, sha ci u “ve ôô uriga vev ken awambe a Waniyôngo, ve kungu ve.”—Mpase 7:9, 14.

Perapera u Yehova la A̱ Doo Ú Ishima

17. Ka nyi igbenda nahan i gbe u se kar sha mi sha u keren perapera?

17 Er Yehova a ne Wan na Yesu Kristu sha dooshima ér a̱ bugh gbenda, uumace ve̱ lu a mtil u perapera sha ishigh nagh nahan kpa, mtil u sha perapera ne una gba van kpoo tsô ga. Saa or nana na ipaan la jighjigh shi nana nyôôso uma u nan una lu sha ishima i Aôndo, shi nana tsegha iyol i nan sha ci u Yehova man nana tese ikyav i iyoltseghan la sha u eren batisema shin mnger. Shi saa nana za hemen u eren perapera shi eren aeren agen a ken jijingi kpaa. Paulu yange wa Timoteu kwagh, un u lu Orkristu u i er un batisema shi i tsua un u yemen sha kpaa la ér: A̱ “dondo perapera ityô kua u civir Aôndo man jighjigh u nan man dooshima man ishima i wan man ishima i legh legh kpaa.” (1 Timoteu 6:11; 2 Timoteu 2:22) Shi Yesu kpa yange ôr var var e̱r i gbe u se za hemen u nôngon kwagh tsung yô, á kaa ér: “Kpa vande keren nen tartor Na man perapera Na” la. Alaghga se lu nôngon kpoghuloo ser se zua a averen a Tartor u Aôndo la, kpa se mba nôngon kpoghuloo di nahan ser se dondo igbenda i Yehova i perapera la kpa?—Mateu 6:33.

18. (a) Hii nan ve u keren perapera i lu kwagh u kiriki ga? (b) Kanyi se fatyô u henen sha ikyav i tesen i Loti laa?

18 Sha kpôô yô, u keren perapera ka kwagh u kiriki ga. Ityôkyaa yô, se cii se yina shi isharen yase i sha marami la ngi sha u eren iferkwagh tseegh. (Yesaia 64:6) Heela tseegh ga, se mba hen atô u ior mba kwagh a fe gban ve sha igbenda i perapera i Yehova ga yô. Mbamlu asev mba kwagh môm a mba Loti u yange lu ken gar u Sodom u yange ifer ya tor ker la. Apostoli Paulu pase ityôkyaa i yange i na ve Yehova nenge doo un u yiman Loti sha ikyev i mtim u lu van la yô. Peteru kaa ér: “Or u perapera la tema ker atô ve, a nenge shi a ungwa akaa la, ishima na i perapera la lu vihin un use use sha aeren a ve a ifer la.” (2 Peteru 2:7, 8) Nahan doo u hanma wase nana pine ér: ‘M lumun a aeren a hôngorough a a kase se a we atô se nengen a mi la ken ishima yam shinii? M nengen gurgur shin anumbe a eren a a dumbur kpa a gem a lu a ipila la mer ka kwagh u doon ga tseeghlee? Shin ishima vihin mo ker sha aeren a hôngorough la er yange i vihin Loti nahana?’

19. Aluer perapera u Aôndo doo se ishima yô, ka averen a nyi nahan se zua a mini?

19 Ken ayange a bo man a or fe kwagh u kper ga ne, u perapera u Yehova doon se ishima la ka imbor i mkpeyol man mkor kpaa. Davidi yange na mlumun sha mpin u i pine ér: “TERE, ka an nana tsa ken tenti Wouwe? Man ka an nana lu sha icighanwo Wouwe?” la, ér: “Ka u nan zenden jighilaa, nan eren perapera” la. (Pasalmi 15:1, 2) Aluer se za hemen u keren perapera u Aôndo shi a za hemen u doon se ishima yô, se fatyô u kuran ikyar i dedoo i se ye vea na la, shi se za hemen u ember mlumun na u a lumun se la man iveren na kpaa. Nahan uma wase una lu a mkom man iciviriyolough man bem kpaa. Mkaanem ma Aôndo kaa ér: “Or u nan dondo sha perapera kua erdoo yô, nana zua a uma man perapera kua icivir.” (Anzaakaa 21:21) U seer yô, iniôngon i se nôngon sha tahav asev cii ser se er kwagh u a lu jighilii man u vough la una va se a msaanyol sha ikyaryan yase a mbagenev shi una sôr mlu u uuma asev—sha gbenda u aeren a wang man u ken jijingi kpaa. Orpasalmi yange yôô ér: “Mba i saan ve iyol yô, ka mba ve we ajiraôron a mimi la iko, mba ve eren perapera gbem yô.”—Pasalmi 106:3.

[Footnote]

^ Aluer ú soo u seer fan kwagh u Tindi u sha Ikyev i Mose la vindi vindi yô, nenge ken kwaghngeren u a lu a itinekwagh ér: “Some Features of the Law Covenant,” (Avegher Agen a Tindi u Ikyuryan) la ken takerada u i yer ér Insight on the Scriptures tihi u sha u 2 la, peeji 214-220, ú i lu Mbashiada mba Yehova ve nger la.

Ú Fatyô u Pasen Kpa?

• Perapera kanyi?

• Myom zua vea perapera nena?

• Kanyi ka i̱ na ve Aôndo a lumun a orumace ér nan ngu orperapera?

• Perapera u Yehova la una doo se ishima nena?

[Study Questions]

[Pictures on page 23]

Tor Davidi yange pase ér atindi a Aôndo doo un ishima a ishima i môm

[Pictures on page 24]

Aôndo yange lumun a Aberaham man Sekaria man Elisabetu kua Korneliu ér mba mbaperapera. Ú fa ityôkyaa kpa?