Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

NGEREN U PASEN KWAGH U UMA U OR

Ape Tom u Pasen Kwagh Hanma Shighe la U Ze a Mo Yô

Ape Tom u Pasen Kwagh Hanma Shighe la U Ze a Mo Yô

Er m hidi m hen sha kwagh u tom u pasen kwagh hanma shighe u m er i kom anyom 65 hegen ne, me fatyô u kaan sha mimi mer, uma wam mgbough a ashighe a dedoo. Nahan kpa kwagh ne tese ér ma shighe môm kpa m tagher a kwagh u vihin shin kwagh u nan mo iyolkpen ga ze. (Ps. 34:12; 94:19) Kpa zom cii yô, uma wam cii ngu a inja kpishi je!

SHA iyange i Setemba 7, inyom i 1950 la, m hingir môm ken tsombor u Betel u hen gar u Brooklyn la. Hen shighe ne, anmgbianev mba nomso man mba kasev iorov 355, mba ve due ken ityar kposo kposo shi ve lu anyom hii 19 zan zan 80 la kohol cii lu tsombor u Betel ne. Ve kpishi ve lu Mbakristu mba i tsegha ve u yemen sha yô.

ER HII VE M VA HINGIR U CIVIR YEHOVA YÔ

Shighe u i erem batisema sha anyom 10 la

Yange m hen u civir “Aôndo u sar sar” la hen ngôm. (1 Tim. 1:11, NW) Ngôm yange hii u civir Yehova shighe u m lu wanye u cuku la. Sha iyange i Julai 1, 1939, shighe u m lu anyom pue la, i za erem batisema sha mkohol u ningir hen gar u Columbus, kpentar u Nebraska, tar u Amerika. Yange i kôr haya hen iyaagh ki gen, nahan se mba hemban iorov er 100 nahan, se kohol her se lu ungwan kwaghôron u Joseph Rutherford, u i kura ken tser la. Kwaghôron ne lu a itinekwagh ér “Fascism or Freedom” (Gomoti u Kighir Ior shin U Nan Ve Ian i Ieren Ishima Ve). Kwaghôron ne gbe ken atô yô, ikpelaior i toron asema, va kohol ken won, ape se kumba la. Ve nyôr ker sha agee, ve za num mkombo wase la, shi ve zenda se hen ijiir la sha. Maa se yem se za kumba hen sule u anmgbian ugen, ikyua a ijiir shon, se mase ungwan kwaghôron la been. Ka nahan ve i lu kwagh u mayange me hungur iyange i i erem batisema la ga ye!

Ngôm yange nôngo kpoghuloo yesem ken mimi. Er terem fa kwagh shi lu ter u injaa nahan kpa, kwagh gba un sha kwagh u kwaghaôndo shin mlu wam u ken jijingi kpishi ga. Ngôm vea Mbashiada mbagenev ken tiônnongo u Omaha, ve taver mo ishima kpishi je.

M GEMA AWASHIMA WAM

Yange m zurum u been kôleeji yô, gba u me tsua kwagh u m soo u eren ken uma wam la. Hanma fam u a na se memyol yô, m tôô ishuen pania vea mbakov av mbagenev imôngo.

Yange i tindi agumaior ahar agen a a sember been Makeranta u Gileadi, klase u sha utaankaruhar la, ér ve za er tom u zenden sôron atôônanongo hen ningir wase la. I yilan ve ér John Chimiklis man Ted Jaracz. Kpiligh mo iyol u fan er ve poso anyom ikyundu tseegh tsô yô. Ka m umbur mpin u Anmgbian Chimiklis yange pinem sha kwagh u m soo u eren ken uma wam la. M pasen un cii yô, a taver mo ishima a kaa ér: “Yô, hii ase tom u pasen kwagh hanma shighe la hegen je. U fa ape ua za a we ga.” Kwaghwan ne, kua ikyav i dedoo i anmgbianev mbara ver la wasem kpishi je. Nahan m been kôleeji yô, m tôô pania ken inyom i 1948 la.

ER YANGE ER VE M HINGIR U ZA LUN SHIN BETEL YÔ

Ken uwer u Julai 1950 la, mo man mbamaren av se za mkohol u ityar ityar, hen agirigi u anumbegh u i yer ér Yankee la, hen gar u New York. Shighe u se lu sha mkohol shon la, m nyôr mkombo u mba sar ve u za eren tom shin Betel la. Nahan m nger washika m kaa mer a doom kpishi u za eren tom shimi.

Shin er terem yangem u eren pania shi tsan hen ya ga nahan kpa, a nenge ér m wasen un u kimbin haya shi yamen kwaghyan. Nahan mba ker ken uwer u Agusutu yô, iyange igen m mough mer me za ker tom, kpa m hii zan hen postu ofiisi sha u me za nenge uwashika yô. Nahan m nenge i tindim a washika ken Brooklyn. Lu Nathan H. Knorr nger washika shon ye. A kaa ér: “I zua a apelekeshen u ú nger wer i na u ian i va eren tom shi Betel la. M na jighjigh mer u soo u lun shin Betel zan zan Ter una kar tôôn we sha. Sha nahan yô, m soo mer va shin iyaagh ki Betel ki ki lu hen Columbia Heights, namba 124, hen gar u Brooklyn, ken kpentar u New York la, sha iyange i Setemba 7, 1950.”

Terem kurun tom sha iyange la yô, m kaa a na mer m zua a tom. A kaa ér “Doo, nahan ka han u zough a tomo?” M kaa a na mer, “Ka shin Betel u ken Brooklyn la, ka u a kimbin mo udora 10 sha uwer.” Kwagh ne wa zan un iyol, kpa a kaa ér aluer ka kwagh u m tsough u eren la yô, m nôngo m er un tsembelee. Ica i gbe ga yô, i er un batisema sha mkohol u ityar ityar, u i er ken inyom i 1953 hen agirigi u anumbegh u i yer ér Yankee la!

Mo vea ikyartom wam u eren pania Alfred Nuserala

Kwagh er doo yô, Alfred Nuserala, ikyartom wam u se eren pania imôngo la kpa i yila un shin Betel hen shighe shon, nahan se lu yemen shimi imôngo. Shighe kar yô, a vôso kwase, nahan un vea kwase na Joan ve yem makeranta u Gileadi, i za tindi ve ve yem tom mishen ken tar u Lebanon, maa i va tindi ve ve hide ve lu va eren tom u sôron atôônanongo ken tar u Amerika.

ITYOM I SHIN BETEL

Tom u hiihii u i hii nan mo shin Betel yô, lu u koron ityakerada shi wan i igbende. Takerada u hiihii u yange m er tom sha mi yô, lu u u lu a itinekwagh ér What Has Religion Done for Mankind? (Ka Nyi Kwaghaôndo a Er a Uumacee?) la. M eren tom hen ijiir i koron ityakerada shi wan i igbende ne ka kom er iwer anigheni nahan yô, i yem a mo hen Gbaatom u Nengen sha Tomshiren, m lu za eren tom sha ikyev i Anmgbian Thomas J. Sullivan. Yange doom kpishi u eren tom vea na shi m zua a iwasen ken kwaghfan man mkav u zua a mi sha kwagh u Yehova ken anyom imôngo a a tsa ken nongo ne la.

M eren tom hen Gbaatom u Nengen sha Tomshiren ne ka nenge u kuman er anyom atar nahan yô, iyange igen Max Larson, ortamen ugen u nengen sha ijiir i gberen ityakerada, kaa a mo er Anmgbian Knorr soo u nengen a mo. Ishima nyian mo, m lu henen kwaghbo u m er la. Kpa m ze yô, ishima gbam shimi zum u Anmgbian Knorr kaa a mo ér un soo u fan aluer mea wa ishima u undun Betel ken hemen yô. Lu keren or u nana hila eren tom hen afishi a na yô, nahan soo ér una fa mea fatyô u eren tom shon yô. Nahan m kaa a na mer m wa ishima u undun Betel ga. Kwagh ne na yô, m hingir u zuan a ian i civirigh i eren tom hen afishi a na anyom 20.

Ka m shi kaan mer luun er ka u me kimbi inyaregh sha ityesen i m zough a mi hen Anmgbian Sullivan man Knorr, man mbagenev shin Betel, er Milton Henschel man Klaus Jensen man Max Larson man Hugo Riemer man Grant Suiter nahan yô, ma m zua a inyaregh ga. *

Anmgbianev mba yange m er tom vea ve la lu mba eren tom tsembelee sha ci u nongo u Yehova. Anmgbian Knorr yange vôron sha tom ga, shi soo ér i er tom u Tartor ne kpoghuloo er i fetyô la cii. Yange taver mba ve eren tom vea na ken afishi a na la u lamen a na ga. Yange sea lu a mbamnenge kposo kposo sha kwagh je kpa, se pase un gbar gbar, shi a za hemen u lun a vangertiôr ken a vese kpaa.

Sha shighe ugen la, Anmgbian Knorr lam a mo sha kwagh u wan ikyo sha akaa a a lu inja er ka a kiriki la. Ikyav i tesen yô, yange kaa a mo ér shighe u un hemen ijiir i gberen ityakerada la, Anmgbian Rutherford a yila un sha telefon, a kaa a na ér: “Anmgbian Knorr, u moughon hen ijiir i gberen ityakerada la u vaan ahumbe u va yan kwaghyan yô, vaan mo a uikyoon mba koghun pensel a mi. M soo u eren tom a mi sha tebur wam.” Anmgbian Knorr kaa ér kwagh u hiihii u yange un er yô, un za vande tôôn uikyoon mban wan ken ikpa na. Maa una nguren zan ahumbe atetan yô, un za ver ve hen afishi a Anmgbian Rutherford. Lu kwagh u ikyoogh ga, kpa ve gema ve lu Anmgbian Rutherford a inja kpishi. Maa Anmgbian Knorr kaa a mo ér: “M soo mer me luun a upensel mba horon mbera mbera sha tebur wam. Nahan veren mo ve hanma iyange.” M ver un upensel mba horon mbera mbera nahan anyom imôngo.

Anmgbian Knorr yange a shi pasen se er i gbe u se keghen ato zulee shighe u i lu ôron se er se er ma tom yô. Kwa gen la, a pasem vighe vighe er me er kwagh ugen yô, kpa m kegh ato zulee ga. Kwagh ne na yô, hingir u van ahenge tsung. Yange vihim kpen kpen er kwagh lu nahan yô, nahan m nger un washika tiônôô m kaa mer m vaa afanyô kpishi sha kwagh u m er la, shi m nenge mer hemba doon u a musan mo a yem a mi hen afishi agen. Ka ze dôôr yô, Anmgbian Knorr va hen tebur wam. A kaa ér: “Robert, m nenge a loho wou. Yange u er kwagh shami ga, nahan m lam a we sha kwagh shon, shi m na jighjigh mer u hemba veren ishima ken hemen. Yô, se za hemen a tom.” Doom kpishi er a tesem ikyo i wan yô.

SAREM U VÔSON KWASE

Er m er tom shin Betel kuma anyom anyighe nahan kpa, m wa ishima u undu tom u Betel ga. Nahan kpa, kwagh va kôr gema. Shighe u se za mkohol u ityar ityar ken inyom i 1958, hen agirigi u anumbegh u i yer ér Yankee, man ijiir i anumbegh igen i i yer ér Polo Grounds la, m nenge a Lorraine Brookes, u m fa un shighe u lu eren tom u pania hen gar u Montreal ken tar u Kanada, ken inyom i 1955 la. Ieren na i yange lu a mi sha kwagh u eren tom u pasen kwagh hanma shighe la, man iyol i a kegh u zan hanma ijiir i nongo u Yehova ua tindi un cii la, doom je zua ga. Lorraine lu a awashima u zan Makeranta u Gileadi. Va kom anyom 22 yô, i lôhô un ér a za klase u sha 27 u makeranta ne la, ken inyom i 1956. Been yô, i tindi un ken tar u Brazil ér a za er tom u mishen. Ijende yam vea Lorraine hide taver kpoghuloo ken inyom i 1958 la, nahan m va kaan a na mer a vôsom yô, un kpa lumun. Awashima wase lu u a kôron inyom igen yô, se er ivese, shi a̱ gba sha mi yô, se yem se za er tom mishen imôngo.

M er Anmgbian Knorr awashima wam yô, a due a mhen ér mo m tamber anyom atar, sha er me er ivese, me za hemen u eren tom shin Betel u ken Brooklyn la yô. Shighe ne, cii man mba ve er ivese la ve za hemen u lun shin Betel yô, i gba u môm ken a ve nana venda tsan shin Betel anyom pue shin a hemba nahan, ugen la di a̱ hemba kpa nana tsa anyom atar. Nahan Lorraine lumun u za eren tom shin Betel u ken tar u Brazil la anyom ahar, shi va er inyom i môm shin Betel u ken Brooklyn la, maa se er ivese.

Ken anyom ahar a se hii ishiôr la, se ngeren ayol a ase uwashika tseegh. Waya u gbidyen yange taver ishe, shi i lu a gbe tindin ior a loho sha Intanet hen shighe la ga! Sha iyange i Setemba 16, 1961, i se lu eren ivese la, lu Anmgbian Knorr na kwaghôron u ivesegh ye; kwagh ne lu se kwagh u civirigh kpen kpen. Mimi yô, anyom kpuaa a se lu keghen la gba se ica kpishi. Kpa hegen ka sea hide sea gbidye kwar sea nenge er se zough a mkom man msaanyol ken anyom a hemban 50 a se lu imôngo ne nahan, se lumun ser mimi je yange se kegh nahan wase se.

Iyange i ivese yase. Hii ken imese: Nathan H. Knorr, Patricia Brookes (anmgbian u Lorraine u kwase), Lorraine man mo, Curtis Johnson, Faye man Roy Wallen (mbamaren av)

AAN A TOM A ICIVIRIGH

Ken inyom i 1964 la, i nam tom u zenden sôron afishi a branci a ken ityar igen. Shighe la kasev zaan zende ne vea unoov vev imôngo ga. Kpa mba nyer ken inyom i 1977 la yô, kase gema zan zende ne vea unoov vev. Ken inyom la mo man Lorraine se zende vea Grant Suiter man kwase na Edith, se sôr afishi a branci a ken tar u Jamani man tar u Austria man tar u Greece man tar u Cyprus man tar u Turkey kua afishi a ken tar u Iserael la. Kohol cii yô, m za ken ityar kuma er 70 nahan.

Ken inyom i 1980 la, se lu zan imba zende ne ken tar u Brazil, nahan se kar ken Belém, gar ugen ken imbusutarimese i tar u Brazil ape Lorraine vande eren tom u mishen yô. Shi se za hen gar ugen ken Brazil, u i yer ér Manaus la kpaa, sha u se za nenge a anmgbianev yô. Er m na kwaghôron ugen hen agirigi u anumbegh ugen m bee yô, se nenge nongoior ugen tema imôngo, ve lu dondon ieren i ior i Brazil i kasev susen ahenge, nomso di zuan ave la ga. Sha ci u nyi?

Nongo ne lu Mbashiada mbagenev hen antar u mbaamandev ugen, u lu ken ikyô i Amazon hiinii, ape ura nôôn kpoghuloo yô. Er ve soo u tsaren mbagenev imande ve la ga yô, ve lu paleghaa a mbagenev mba ve va u ungwa kwaghôron ne la. Nahan kpa, kwagh u ve er ne kôr se ken ishima, shi mayange se hungur er yange ishigh vev tese msaanyol la ga! Kwagh ne kure mkaanem ma i er ken Yesaia la ér: “Mbayev Av vea wa icam sha ci u iember [i] ken ishima.”—Yes. 65:14.

TOM U VAN SE A INJAR MAN MSAANYOL U HEMBAN CII

Mo man Lorraine ka se zer umbur tom u yange se er Yehova a ishima yase i môm, i hembe anyom 60 hegen la. Saan se iyol kpishi er se zough a iveren hen Yehova sha igbenda kpishi, er se de ser a hemen se ken nongo na yô. Shin er hegen m kera kercio u zenden sha ityar wue wue er ngise nahan ga kpa, m za hemen u eren tom u wasen Mbahemenev mba Shin Itine ayange ayange, sha u eren tom vea Kômatii u Wasen Ukômatii mba Mbahemenev mba Shin Tine Tom, man Kômatii u Nengen sha Tomshiren. M wuese kpishi er m zough a ian kpuaa i wasen mzough u anmgbianev u sha tar cii la sha imba gbenda ne nahan. Ka sea nenge er agumaior man agumaukase kpishi a lumun u eren Yehova tom hanma shighe, shi a dondo ieren i Yesaia u yange kaa ér “Mo ne, tindim” la nahan, i doo se kpen kpen. (Yes. 6:8) Agumaior man agumaukase ne nga tesen ér mkaanem ma ortamen u sôron atôônanongo la yange ôr a mo tsuaa tsuaa la ka ma mimi, a kaa ér: “Hii ase tom u pasen kwagh hanma shighe la hegen je. U fa ape ua za a we ga.”

^ par. 20 Wea soo u ôron kwagh u uma u anmgbianev mban mbagenev yô, ôr ngeren mba Iyoukura mba ken zwa Buter mban: Thomas J. Sullivan (Agusutu 15, 1965); Klaus Jensen (Oktoba 15, 1969); Max Larson (Setemba 1, 1989); Hugo Riemer (Setemba 15, 1964); man Grant Suiter (Setemba 1, 1983).