Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

NGEREN U PASEN YIASE YASE

“Yehova Va a Ven ken Tar u France Ér Ne Va Fa Mimi”

“Yehova Va a Ven ken Tar u France Ér Ne Va Fa Mimi”

SHIGHE u Antoine Skalecki lu wanye la, lu a nyinya u zenden a mi hanma shighe yô. Yange a zenden kure kure a nyinya na sha igbenda i i maa shin inya, i iwanger usu kpa lu tsembelee ga yô, a kuran awen a il hen ijiir i i dughun a la. Yange i time inya i dugh awen ne za kweng je kuma angahar 1,600. Shighe gen la ihyungwa i dughun awen yôhôr vihi ter u Antoine iyol, maa kwagh kera lu u tsombor u Antoine u a er sha u kuren mbamgbe vev ga. Kwagh ne na yô, ve tindi Antoine ér a za eren tom u dughun awen ne. Tom ne lu ican kpishi sha ci u yange i er u ahwa ataankaranyiin hanma sev. Kwa ugen la, shi kpuaa ihungwa yange ma i yôhôr ma i kighir Antoine shimi.

Ikyav mbi tomough mbi ior mba dughun awen a il mba ken Poland mbara eren tom a mi yô, man ijiir i dughun awen a il hen geri u Dechy, ikyua a gar u Sin-le-Noble, ape Antoine Skalecki kpa za er tom her la

Mbamaren mba Antoine mba ve lu marnya u tar u Poland la, yange ve mough ve va ken tar u France maa ve va mar un ker vough er mbayev mbagenev kpa mbamaren vev va mar ve ker, ken kwavanyom u 1920 man 1930 nahan. Er nan ve ior i tar u Poland mough va twev ken tar u France? Shighe u i nongo Ityav mbi Tar Cii Mbi Hiihii i bee, tar u Poland hide lu sha tseeneke u u la, ior ngee gande u ken inya, nahan kwagh ne hingir zayol u vesen. Tar u France di ityav mbira wua ior vev hemba miliôn jimin, nahan ve lu keren ior mba dughun awen a il shin inya sha usu. Nahan ken uwer u Setemba, inyom i 1919 la, gomoti u tar u France man u tar u Poland lumun ér ior i Poland ve za lu ken tar u France. Ken inyom i 1931 la, ior i Poland i i lu ken tar u France la kuma 507,800 nahan, shi ior mban kpishi tema ken Imbusutarimese i France ape i dughun kuza la.

Ior i Poland i i eren tom kpoghuloo la, yange i va a adini ve kua kwaghaôndo ve u doo ve ishima kpishi la. Antoine u hegen a lu anyom 90 la, kaa ér, “Ter u ngôm u i yilan un ér Joseph la yange a ôr kwagh u Icighan Ruamabera sha icivir kpishi, vough er ter na tese un nahan.” Hanma iyange i Lahadi yô, ior i Poland i i eren tom u dughun awen a il shin inya ne, ve kange iyol sha akondo ve a injaa ve za adua a mi er ve eren ken tar ve nahan, kpa kwagh ne a gema a vihi ior mbagen mba i lu tar ve mba ve zaan adua ga la.

Lu hen haregh u France u i yer ér, Nord-Pas-de-Calais la, ior i Poland ne hii zuan a Mbahenen Bibilo, mba ve pasen kwagh her kpoghuloo hii ken inyom i 1904 je la ye. Mba va ker ken inyom i 1915 la yô, i hii u gberen Iyoukura ken zwa Polish hanma wer. Magazin u The Golden Age (u hegen i yer ér Awake! ) la di i hii u gberen ken zwa ne ken inyom i 1925. Akaawan a Ruamabera a i nger ken umagazin mban kua takerada u The Harp of God u i gber ken zwa Polish la, yange a doo icombor kpishi je i zua ga.

Ka sha ikyev i anmgbian u ngô u Antoine u nomso u hii zan mkombo u Mbahenen Bibilo ken inyom i 1924 la, tsombor u Antoine fa kwagh u Mbahenen Bibilo ye. Shi ken inyom shon i môm, Mbahenen Bibilo er mkohol ve u hiihii ken zwa Polish hen geri u Bruay-en-Artois. Mkohol la been yô, lu a kuma wer ga maa shi i er mkohol ugen hen geri shon u ior va kuma 2,000 nahan yô. Yange afishi a shin itine tindi anmgbian Joseph F. Rutherford va hemen mkohol ne. Er anmgbian Rutherford nenge ior i Poland hemba iyenge ken ikpelaior i i lu hen mkombo ne yô, a kaa a ve ér: “Yehova va a ven ken tar u France ér ne va fa mimi. Hegen yô, gba u ne man ônov enev ne wase ior i France! Zege tom u pasen loho ngu her u i gbe u a er yô, man Yehova una va a mbapasenkwagh mba vea er u yô.”

Man ka kwagh u Yehova er vough je la! Mbakristu mba ve lu marnya u tar u Poland ne, yange ve pasen kwagh sha gbashima er tom ve u dughun awen shin inya la kpa ve eren nahan. Shighe kar yô, mbagenev hide yem ken tar ve ken Poland sha er vea za wase mbagenev ve fa mimi u ve va zua a mi ne yô. Ve mbagenev mba yange ve mough ken tar u France ve yem ken Poland sha u za samber a loho u dedoo la lu Teofil piaskowksi man Szczenpan Koisk kua Jan Zabuda.

Kpa mbapasen ivangeli mban kpishi lu ken tar u France her, nahan ve za hemen u pasen kwagh vea anmgbianev vev mba ken tar u France sha gbashima. Ken inyom i 1926 la, i er mkohol ugen hen geri u Sin-le-Noble. Yange iorov 1,000 nyôr mkohol ne shighe u i lu eren un ken zwa Polish la, vegher u i lu eren ken zwa French la di lu iorov 300 nyôr ye. I pase ken takerada u 1929 Yearbook ér: “Ken inyom i 1926 shon anmgbianev 332 mba ve lu ior i Poland yô, tese ikyav i iyoltseghan ve sha u eren batisema.” Cii man Ityav mbi Tar Cii Mbi sha Uhar mbira mbi pev yô, atôônanongo 32 ken atô u atôônanongo 84 a a lu ken tar u France la lu a a ken zwa Polish.

Anmgbianev mba lamen zwa Polish mba ken tar u France mbara mba yemen mkohol u vesen. I nger sha mato la ér, “Mbashiada mba Yehova”

Ken inyom i 1947 la, Mbashiada mba Yehova kpishi hide yem ken tar u Poland sha ci u gomoti u tar u Poland kaa ér ve hide ve yem. Er ve hide ve yem ken tar ve nahan kpa, tom u ve er vea anmgbianev vev mba ken tar u France la ume atam sha ci u mbapasenkwagh u Tartor seer iyenge ken inyom shon. Shi hii ken inyom i 1948 zan zan 1950 la, iyenge i mbapasenkwagh seer kpishi je! Nahan ken inyom i 1948 la, branci u tar u France tsua mbatamen mba sôron atôônanongo mba hiihii sha er vea wase u tsaase mbapasenkwagh mba hev mban yô. Ken iorov mba utaan mba i tsua ve la, mba unyiin lu mba lamen zwa Polish, man anmgbian Antoine Skalecki lu môm ken a ve.

Mbashiada mba Yehova mba ken tar u France kpishi mba yan ati a uter vev, mba yange ve er tom u dughun awen man u pasen kwagh sha gbashima la zan zan nyian. Sha ayange ne kpa, ior kpishi mba ve yem twev ken tar u France yô, mba henen mimi. Aluer mbapasen ivangeli mba ken ityar igen hide yem ken ityar ve shin ve tema twev hen tar u ve yem her la kpa, mba dondon ikyav i mbapasen kwagh u Tartor sha gbashima i mba ken tar u Poland la.Ngeren u Pasen Yiase Yase i ken tar u France.