Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Ityesen I Aiegh 2: Mbaaferev Mba Ye Ican Ken Igyamusu

Ityesen I Aiegh 2: Mbaaferev Mba Ye Ican Ken Igyamusu

Ityesen I Aiegh 2: Mbaaferev Mba Ye Ican Ken Igyamusu

Ityesen i aiegh ne hii nena? Takerada u i yer ér Histoire des enfers (Yiase i Igyamusu), u Georges Minois a nger la, ôr sha peeji 50 ér, “ken Mbagrika mba fan kwagh tsura cii, ka Plato yange hemba ôron akaa aa á hembe benden a mnenge u ior ve lu a mi sha kwagh u Igyamusu ye.”

Takerada u i yer ér The New Encyclopædia Britannica (1988), Tihi u sha 25 la, kaa sha peeji 890 ér, “shighe u derianyom u sha uhar gba atô la, Mbakristu mba yange ve hen kwaghfan u Mbagrika la nenge ér doo u vea hii u pasen jighjigh ve u nan sha gbenda u ú zough sha mnenge u mbafankwagh tsura mba ken Grika la yô . . . Atesen a yange hemba doon ve yô lu a Plato la.”

Katekisema u Mbafada, Mgem u 1994 la, kaa sha peeji 270 ér, “ityesen i Côôci lumun gbar gbar ér igyamusu ngi man ka ijiir i tsôron. Mbaasorabo ka vea kpen a kpe nahan, uuma vev ve yem ken igyamusu, i tsaha ve ker, ken ‘usu u tsôron.’ Mtsaha u vesen u ka i na ve yô, ka mpav u ka i pav ve a Aôndo gbem sha won la.”

Bibilo kaa ér nyi? “Gadia mbaumav fa er vea kpe yô, kpa mbakpenev yô, fa ma kwagh ga, . . . gadia ma tom shin mhen shin mfe shin kwaghfan mba shin Sheol henpe u ze la ga.”—Orpasenkwagh 9:5, 10.

Inja i ishember i ken zwa Heberu i í yer ér Sheol la yô ka “ijiir i mbakpenev.” Ken mbamgem mba Bibilo mbagenev yô, i gema ishember ne ér “igyamusu” shin “hel.” Kwagh u i ôr ken Orpasenkwagh 9:5, 10 la pase se kwagh u mlu u mbakpenev nena? Mba ye ican shin Sheol sha ci u asorabo a yange ve er laa? Ei, gadia ve, “fa ma kwagh ga.” Ka nahan ve zum u tertamen, Yobu lu yan ican ken uange kpishi yô, a zamber a Aôndo, a kaa ér: “Ma U yerem shin hel [zwa Heberu, Sheol]” ye. (Yobu 14:13; Mgem u Douay-Rheims) Luun er Sheol ka igyamusu shin ijiir i ican i tsôron yô, mzamber u Yobu ne ma doo je kpa? Inja i hel shin Sheol ken Bibilo yô, ka uwar u orumace, ape kwagheren môm a lu ga la.

Inja i ishember i hel ne hemba kuman ken ato shi hemba zuan sha kwagh u i ôr ken Ruamabera ga zee? Kanyi kwaghbo je, una vihi kpishi je kpaa, or nana er ve Aôndo u dooshima una za hemen u nan nan ican gbem sha won yum nahana? (1 Yohane 4:8) Kpa aluer igyamusu ka ityesen i aiegh yô, u yemen sha tartor u sha la kpa ka ityesen i aiegh shinii?

Ôr avur a Bibilo ne kpa nenge: Pasalmi 146:3, 4; Aerenakaa 2:25-27; Mbaromanu 6:7, 23

KA MIMI JE NE:

Aôndo tsahan ior ken igyamusu ga

[Ape i zough a foto ne yô u sha peeji 11 la]

Barrators—Giampolo/The Doré Illustrations For Dante’s Divine Comedy/Dover Publications Inc.