Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

U A Kur Uityendezwa La

U A Kur Uityendezwa La

Kporom Hen Aôndo

U A Kur Uityendezwa La

YOSUA 23:14

KA TAVER we u nan mbagenev jighjighi? Kwagh er vihi yô, se mba ken tar u ior ve eren kwagh a mbagenev sha gbenda u vea kera na ve jighjigh ga yô. Aluer or u ú ne nan jighjigh nan nzughul a we, alaghga nan tsugh u shin nan kure ityendezwa i nan a we ga yô, adooga u kera na nan jighjigh ga. Nahan kpa, orgen gema ngu, u ú na nan jighjigh kpa nana nzughul a we ga yô. Anzaakaa 3:5 wa se kwagh ér: “Suur sha TER a ishima you cii.” Er nan i doo u se suur sha Yehovaa? De se time nen sha mkaanem ma Yosua ma i nger ken Yosua 23:14 la tsô se zua a mlumun sha mpin ne. Un lu or u suur sha Yehova a ishima na cii.

Nenge ase kwagh u yange za hemen ne. Yosua, u hingir orhemen Mbaiserael shighe u Mose kpe kera la, zurum anyom 110. Sha ayange a gôgô uma na la, a nenge ityom i Yehova i ageegh i yange er sha ci u Mbaiserael la, kua ivande i Yehova er sha u yiman ve shin Zegemnger u Nyian er anyom 60 nahan ken ijime la kpaa. Yosua ngur henen sha akaa a ken uma na yô, a yila “mbatamen” mba Iserael “man mbahemenev vev man mbaajiriv vev kua mbavesen vev” cii ijiir i môm. (Yosua 23:2) Tsô a ôr ve mkaanem ma yange ma tese kwaghfan u orbeenyol tseegh tsô ga, kpa ma tese mbamhen mba ken atô ishima i or u lun a jighjigh u nan ne yô.

Yosua pase ér: “Nyian m ngu zan sha gbenda u ior mba sha won cii.” Ishember i “gbenda u ior mba sha won cii” la, ka i sha ikyav, man i tile sha ityough ki ku. Inja na yô, Yosua lu kaan ér, “Ayange a uma wam kera vese ga.” A̱ shi nan kpa, er Yosua fa ér un sôôn kpen yô, geman lun tswen hen shighe la sha u gbidyen kwar sha akaa a yange er ken uma na yô. Tsô Yosua mase ôron nyi a ior mbagenev mba ve civir Aôndo a na imôngo mbara?

Yosua za hemen ér: “Ma kwagh môm sha akaa a dedoo a TER, Aôndo wen, ter sha a ven la bunde ga, a cii i kure ne a vough, ma kwagh môm bunde ga.” Mkaanem man tese ér yange suur sha Aôndo kpishi je. Sha ci u nyi? Yosua gbidye kwar sha akaa a yange vande eren la cii, nahan kav er Yehova a kur uityendezwa nav hanma shighe yô. * Se fatyô u nengen a ityôkyaa i Yosua ôr mkaanem man ne wang je: Yange soo ér anmgbianev nav Mbaiserael ve lu a jighjigh u nan taveraa ér uityendezwa mba Yehova er a ve sha kwagh u mlu ve u ken hemen la kpaa vea kure sha mi cii.

Takerada u pasen Bibilo ugen pase kwagh u i nger ken Yosua 23:14 la ér: “Hen sha hanma ityendezwa i ken Bibilo cii; maa tôv sha akaa a i nger ken ityakerada i yiase i sha tar cii la; shi pine hanma kwaghuma u a lu sha won cii sha er u zua a ma shighe môm u Aôndo yange bunde shin hungur ma ityendezwa na yô.” Aluer ka u se fatyô u tôvon sha kwagh ne imba ne je kpa, se kpa se kure ikyaa er Yosua nahan ser, uityendezwa mba Yehova cii, môm tsô gba inya ga.—1 Utor 8:56; Yesaia 55:10, 11.

Bibilo ngi a ungeren mba ve er kwagh u ityendezwa mba Aôndo mba ve kur sha mi kua mba ve lu kuren sha mi sha ashe a ase je yô. Shi ngi a uityendezwa mba dedoo mba Yehova a er sha kwagh u mlu wase u ken hemen yô. * Er nan u tev sha uityendezwa mba i nger ken Bibilo mban iyol you u nenge ga? Aluer u hen Bibilo yô, alaghga kwaghhenen la una na yô, u mase kaven wer Un u a kur uityendezwa la á kuma u ú na un jighjigh.

[Ngeren mba shin kpe]

^ Ka uityendezwa shin uiceghzwa mbagenev kpuaa mba Yosua yange nenge er Yehova kure ve je ne. Yehova yange tôndo zwa ér una na Iserael tar u ua hingir u ve yô. (Kar Genese 12:7 sha Yosua 11:23 nenge.) Yehova tôndo zwa ér una yima Mbaiserael una due a ve ken tar u Igipiti kera. (Kar Ekesodu 3:8 sha Ekesodu 12:29-32 nenge.) Yehova tôndo zwa ér una za hemen u nengen sha ior nav.—Kar Ekesodu 16:4, 13-15 sha Duteronomi 8:3, 4 nenge.

^ Wea soo u seer fan kwagh u uityendezwa mba Aôndo sha kwagh u mlu wase u ken hemen la yô, ôr ityough 3 man ityough 7 kua ityough 8 ki takerada u Bibilo Tese Ér Nyi Jimi? la, ka Mbashiada mba Yehova ve gber u ye.