Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Kanyi I Lu Tartor u Aôndo?

Kanyi I Lu Tartor u Aôndo?

Kanyi I Lu Tartor u Aôndo?

“Loho u dedoo u Tartor ne. . . ”—MATEU 24:14.

MSEN u ter wase, u Yesu yange tese ken Ityesen na i sha Uwo i i ze gwa kpishi la ngu a mkaanem ma zamber a Aôndo man kpa ker, ma kaa ér: “Tartor Wou u̱ va.” Ior kpishi kôr msen ne ken ityou shi mba kimbir un hanma shighe. Takerada ugen u tan iwanger sha atineakaa kposo kposo kaa ér, msen ne “ka kpam msen u Mbakristu cica cii ve eren un keke ken mcivir ve yô.” Nahan cii kpa, ior kpishi mba ve kimbir msen ne fa kwagh u a lu Tartor la shin kwagh u ua va er la cuku tsô kpaa ga.—Mateu 6:9, 10.

Kwagh ne kpiligh se iyol ga. Gadia mbahemenev mba Mbakristu mba aiev pase inja i kwagh u a lu Tartor la nzughul nzughul, wanger ken ato ga cii. Orgen nger wener, Tartor u Aôndo ka “kwagh u sha tahav mbu Aôndo, . . . ka mzough u zuan vea Aôndo . . . , ka u nomso man kasev lun vea Aôndo ken jijingi sha gbenda u vea zua a myom yô.” Orgen di pase kwagh u a lu loho u Tartor yô wener, ka “atindi a sha kwagh u côôci.” Man Katekisema u Mbafada la di gema kaa ér: ‘Tartor u Aôndo yô ka perapera man bem man iember ken Icighan Jijingi.’

Peeji u sha 2 u magazin ne pase kwagh u a lu Tartor u Aôndo la wanger wang. I kaa her ér: ‘Kera shi ca ga tsô Tartor u Aôndo, u u lu gomoti u sha la ua tim mbaaferev shi ua gema tar ne ua hingir paradiso.’ De se nenge er Bibilo i lumun a mkaanem man yô.

Ior Mba Vea Tema Tor sha Tar Jimin Cii ken Hemen La

Tartor ka gomoti u tor nan lu hemen un yô. Tor u Tartor u Aôndo yô, ka Yesu Kristu u i nder un shin ku la. Yange i pase mver u i ver un tor sha la ken mpase u sha mnenge u i tese profeti Daniel yô, nahan a nger wener: “M nenge ken mbampase mba utuuv, yô, nenge Or gba van sha abeen a sha aôndo, lu er ka wan u or [Yesu] nahan, A va zan zan A va ar hen Or u tsan sha won la [Yehova Aôndo], i va a Na sha ishigh Nagh. I na Un tor sha won cii man icivir man tartor, sha u ior man akuraior man ijô cii ve̱ er Un tom; mtemtor Na ka mtemtor u tsôron, u una kar kera mayange ga, man tartor Na kpaa ka u timin kera mayange ga.”—Daniel 7:13, 14.

Shi takerada u Daniel la tese ér Aôndo una ver Tartor la ua lu gbem sha won, man shi ér ua tim ugomoti mba uumace kera cica cii, shi ua hingir sha ikyev i orgen mayange kpaa ga. Ityough 2 ki takerada shon pase mnyam ma Aôndo tese tor u Babilon ve nenge a zegeuee ugen yô, man eev mbun tile sha ityough ki ityartor i vesen i ia hemen tar sha adondo adondo yô. Profeti Daniel yange pase inja i mnyam mara. A nger ér, “sha ayange a masetyô” la “Aôndo u Sha Una ver tartor ugen u ua gba mayange ga yô, man shi tahav mbu u kpaa mbua hingir sha ikyev i ma ikur igen ga, kpa ua hembe ityartor igen ne cii avur avur, ua tim i, kpa u yô, ua lu gbem sha won.”—Daniel 2:28, 44.

Tor u Tartor u Aôndo ne una hemen tswen ga. Zum u Yesu lu eren tom na u pasen kwaghaôndo shin tar la, a na mbaapostoli nav mba jighjigh mbara ibumun ér, a va nder ve vea mbajighjigh mbagenev imôngo shin ku, vea za tema sha mkônom ma torom sha. (Luka 22:28-30) Lu mkônom ma kpôô kpôô Yesu lu ôron heen ga, gadia er vande pasen nahan lu u Tartor la ua lu sha. Bibilo ôr kwagh u mba vea tema tor a na imôngo mbara kaa ér ve due ken “hanma nongo man hanma zwa man hanma nongoior man hanma ikyurior.” Vea lu “tartor man upristi sha ci u Aôndo wase, vea tema tor sha tar.”—Mpase 5:9, 10.

Er i Hii Ve Loho u Tartor ne U Lu U Dedoo Yô

Fa wer i ver Kristu Yesu tor sha “ior man akuraior man ijô cii” shi mba vea lu a na imôngo mbara vea “tema tor sha tar.” Nahan yô, gema ka unô jim Tartor ne ua hemen ve? Ka mba ve we loho u dedoo u i lu pasen nyian ne ikyo la. Mbagenev mba Tartor ne ua hemen ve yô ka ior mba a va nder ve vea lu uma sha tar, shi vea lu a ian i lun gbem sha won la.

Bibilo pase averen a ior vea va zua a mi sha hemen u Tartor la doo u ungwan kpen kpen. Ka averen shon agen je i pande i ter heen ne:

‘A er ityav mbi bee zan zan ar hen ikighir i tar je, A sombo ada, A kever iwange, A nande akekeautya sha usu.’Pasalmi 46:9.

‘Vea maa uya man vea tema keregh, vea kaha ishule i ikyon i wain, man vea ya atam a i. Mayange vea maa ya, orgen á kar á tema ker ga, vea lôô, man orgen á kar á ya, ga.’Yesaia 65:21, 22.

[Aôndo] Una ese ve mliam sha ashe kera cii, ku ua kera lu ga, shin ijungwen shin mliam shin ican kpaa ia kera lu je ga, gadia akaa a tse la kar kera.’Mpase 21:3, 4.

‘Tsô á bugh mbaapirashe ashe, man á bugh mbakondonato ato. Tsô orkeer nana gba tsuwen er ashim nahan, man nombor u orkondoniker kpaa ua wa icam.’—Yesaia 35:5, 6.

‘Shighe ngu van u mba ve lu shin iwar cii vea ungwa imo Na, vea due kpaa; mba ve lu eren akaa a dedoo, vea za ken mnder u uma, kpa mba ve lu eren ifer yô, vea za ken mnder u ijirôron.’Yohane 5:28, 29.

‘Mbaasemaleghlegh yô, vea ya dyako u tar, á saan ve iyol sha mngee u bem.’Pasalmi 37:11.

Kwagh ne ka loho u dedoo kpôô! Bee kera yô, mkur u akaaôron a profeti a ken Bibilo a lu kuren sha mi vough vough la kpa tese ér shighe mgbôghom u Tartor ne ua va hemen tar cii sha perapera.