Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

ITINEKWAGH I TAMEN | OR KA NANA KPE YÔ KWAGH U NAN BEE?

Or Ka Nana Kpe Kpa Kwagh u Nan Bee Ga!

Or Ka Nana Kpe Kpa Kwagh u Nan Bee Ga!

Betani yange lu gar u kiriki u gba ica a Yerusalem kuma er umail uhar nahan yô. (Yohane 11:18) Kwaghbo ugen yange er ken gar la, ukasua kpuaa ken ijime cii man Yesu kpe ye. Lasaru, u lu môm ken azende a Yesu a kôôsôô la, yange gba angev kpoo maa hingir u duen ken ku.

Yesu ongo ku na yô, a kaa a mbahenen nav ér Lasaru ngu yaven, nahan un soo u za nderen un. (Yohane 11:11) Kpa mbahenen nav kav inja i kwagh ne ga, nahan Yesu kaa a ve jighilii ér: “Lasaru kpe.”—Yohane 11:14.

Mba iin Lasaru ayange nga kar anyiin yô, Yesu za nyôr ken Betani, sur Marta, u lu anngô u Lasaru u kwase la ishima. Marta gema kaa ér: “Tere, Wea lu heen yô, anngôm ma a kpe ga.” (Yohane 11:17, 21) Yesu di gema kaa a na ér: “Mo M ngu mnder man uma kpaa; or u nana nam jighjigh yô, shin nana kpe kpaa, nana lu uma.”—Yohane 11:25.

“Lasaru, due ken won!”

Yesu maa tese ér kwagh u un lu ôron la ka zwa ga. A kporom hen uwar la a za yila genger genger ér: “Lasaru, due ken won!” (Yohane 11:43) Lasaru maa due. Kwagh ne kpiligh mba ve kase ve lu nengen la iyol.

Yesu yange vande nderen iorov uhar shin ku cii man Lasaru ye. Sha shighe ugen la, a nder wan u Yairu u kwase, u kiriki ugen shin ku. Un kpa cii man Yesu nder un yô, Yesu kaa ér ngu yaven.—Luka 8:52.

Umbur wer shighe u Yesu nder Lasaru man wan u Yairu u kwase la cii, a tôô ku a kar sha mnya. Yesu yange tôô ku kar sha mnya nahan lu sha inja je. Sha ci u nyi? Shighe u or gbe mnyam yô, ka nan fa kwagh ga, nahan kwagh ne tese ér ka nan kera lu ken mnyoon shin ican ga. (Orpasenkwagh 9:5; nenge ngeren u kiriki u a lu itinekwagh ér  “Ku Ngu Er Mnyam Ma Mem Mem Nahan” la.) Mbahenen mba Yesu mba sha ayange a tsuaa la yange ve kav mimi u sha kwagh u mlu u mbakpenev la wang. Takerada ugen u pasen kwagh u aeren a kwaghaôndo kaa ér: “Hen mbadondon Yesu yô, ku yange lu ve er ka mnyam nahan, man uwar di er ka ijiir i memen . . . i mbananjighjigh mba ve kpe la nahan.” *

Er se fe ser mbakpenev mba yaven a yav shin iwar, shi mba yan ican ga yô, kwagh ne sur se ishima kpishi. Sha nahan yô, se fa kwagh u ka a er se shighe u se kpe yô, nahan ityôkyaa kera ngi i se cia ga.

“ALUER OR Á KPE YÔ, SHI NANA LU UMA?”

Er ka sea yav ve i doo se nahan kpa, ka an je nana soo ér nana yav gbem sha wono? Ka ishimaverenkeghen i nyi se lu a mi ser mba ve lu yaven shin iwar la vea va nder, er Lasaru man wan u Yairu u kwase kpa yange ve nder nahana?

Tertamen Yobu yange pine mpin ne shighe u a zurum ken ku la. A pine ér: “Aluer or á kpe yô, shi nana lu uma?”—Yobu 14:14.

Yobu yange hide na mlumun sha mpin la iyol na. A ôr kwagh a Aôndo u Hembanagee la, a kaa ér: “Ú yila, mo me gema me vengese; tom u ave Ou ua sar U.” (Yobu 14:15) Yobu yange na jighjigh ér sar Yehova u va nderen or u nan civir un sha jighjigh la. Yobu lu tômon a tôm kwagh u a tsa kpa un er ga yôô? Mayange ga.

Mnder u yange Yesu nder ior shin ku la tese wang ér Aôndo na un tahav sha ku. Jighilii yô, Bibilo kaa ér Yesu ngu a “ishindan i kuugh” hegen. (Mpase 1:18) Sha nahan yô, Yesu una va bugh ihinda i iwaregh, vough er yange kaa ér i bugh iwen i sha uwar u Lasaru la nahan.

Bibilo ôr kwagh u ityendezwa i sha kwagh u mnder u shin ku ne kwa kimbir kimbir. Ortyom ugen yange ôr kwagh a profeti Daniel u una bunde mayange ga yô, ér: “Ú mem, man ú mough ú tile sha kwar wou, sha mkur u ayangegh.” (Daniel 12:13) Yesu yange kaa a Mbasadushi, mbahemenev mba Mbayuda mba ve nyiman ityendezwa i sha kwagh u mnder u shin ku la ér: “Ne tsume er ne fe icighanruamabera man agee a Aôndo kpaa ga yô.” (Mateu 22:23, 29) Apostoli Paulu kaa ér: “M ngu a ishimaverenkeghen sha Aôndo, . . . ka mnder u mbaperapera kua mba ve lu perapera ga vea nder shin ku la.”—Aerenakaa 24:15.

KA HANMA SHIGHE MBAKPENEV VEA NDER SHIN KU?

Ka hanma shighe a nder mbaperapera man mba ve lu perapera ga shin ku? Ortyom la yange kaa a orperapera Daniel ér una nder “sha mkur u ayangegh.” Marta kpa yange na jighjigh ér anmgbian na Lasaru, una “nder sha mnder u sha iyange i masetyô la.”—Yohane 11:24.

Bibilo ôr kwagh u “iyange i masetyô” ne ér ka shighe u Kristu una hemen ken Tartor yô. Paulu nger wener: “Gadia ka u [Kristu] Una ya tor keng, zan zan Una gema mbaihyomov Nav cii, vea lu shin angahar a Na. Orihyom u masetyô u á tim un kera yô, ka ku.” (1 Mbakorinte 15:25, 26) Ka ityôkyaa i vesen i i ne ve i doo u se eren msen ser Tartor u Aôndo u va, shi i er ishima i Aôndo shin tar je la. *

Er Yobu kpa yange fa doo doo nahan, awashima u Aôndo ka u nderen mbakpenev. Shighe la un kuma yô, a tim ku kera gbindigh gbindigh. Nahan or a kera tsa a pine ér: ‘Or ka nana kpe yô, kwagh u nan bee?’ ga.

^ par. 8 Ishember i ken zwa Buter i i gem ér “uwar” la i due ken zwa Grika. Inja i ishember la ken zwa Grika ér “ijiir i yaven.”

^ par. 18 Wea soo u seer fan kwagh u Tartor u Aôndo yô, ôr ityough 8 ki takerada u Bibilo Tese Ér Nyi Jimi? la. Ka Mbashiada mba Yehova ve gber u ye. Shi ngu hen ijiir yase i sha Intanet i www.pr418.com la kpaa