Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Ku U Yesu man Mnder Na—Er Kwagh Ne Una Fatyô U Wasen We Yô

Ku U Yesu man Mnder Na—Er Kwagh Ne Una Fatyô U Wasen We Yô

“Gba nan Ter Yesu jighjigh, tsô ú war.”—Aerenakaa 16:31.

Lu apostoli Paulu vea Shila ve ôr mkaanem ma i doo u se umbur ne a orkuran gaadi u hen gar u Filipi, ken tar u Masedonia ye. Inja i mkaanem mara ér nyi? Saa se hii fan ityôkyaa i se kpen la ve, se kav er i gbe u se na Yesu jighjigh man se war ku yô. De se nenge kwagh u Bibilo i tese yô.

Yange i gba uumace ér ve kpeen ga

“TER Aôndo tôô or la ver un ken sule u Eden, sha u a̱ sôron u man a̱ kuran u kpaa. TER Aôndo wa or kwagh kaa er: Hanma kon u ken sule ne, gbaa yan u tsô, kpa kon u mfe u fan kwagh u dedoo man kwagh u bo la, de ye u ga, gadia iyange i ú ya u la, ú kpe je.”—Genese 2:15-17.

Aôndo yange ver Adam, orumace u hiihii la ken sule u Eden, lu sule u shin tar u yange u iv a ishôso ker poo kua imendenev mbi doon ashe tsung yô. Ikyon i umen atam lu ker i Adam una fatyô u yan sha ishima na yô. Nahan kpa, Yehova Aôndo kaa a Adam wang ér a de kon ugen la ga, a ta un icin ér una ya u yô, una kpe.

Adam yange kav icintan la je he? Yange fa kwagh u ku u lu yô; sha ci u vande nengen annyamev kpe. Aôndo yange una gbe Adam ér a va kpe ken masejime yô, icin i yange ta Adam la ma lu i mimi ga. Kpa Adam nenge ér aluer un ungwa imo i Aôndo un ya kon la ga yô, una lu uma gbem sha won, una kpe ga.

Mbagenev na jighjigh ér kon la tile sha ityough ki myav u nomsoor man kwase yaven ayol a ve, kpa ka nahan ga. Kera ga je kpa, Yehova yange vande soon ér Adam man kwase na Ifa ve ‘mar kpishi, ve seer ngeen, shi ve iv tar, ve gema u, u̱ lu sha ikyev ve.’ (Genese 1:28) Kon u yange i ta icin sha mi la lu kon kpôô kpôô. Yehova yila u ér “kon u mfe u fan kwagh u dedoo man kwagh u bo” sha ci u lu ikyav i tesen ér ka wen un lu a tahav mbu fan kwagh u a doo sha ci u uumace man u a doo sha ci ve ga ye. Adam yange una ye kon la ga yô, ma tese ér a ungwa imo i Or u gba un la tseegh tsô ga, kpa shi a wuese er a ver un doo doo yô.

Adam kpe sha ci u a hemba Aôndo ato

‘Aôndo kaa a Adam er: Er u ongo imo i kwase wou, u ye atam a kon u yange M ta u icin Mer, de ye ga la yô, tar u̱ lu a ifan iyol sha ci wou, ka sha ican je man ú ya u, sha ayange a ou cii ye, ka sha iusa i sha ishigh yough man ú ya kwaghyan ye, zan zan ú hide hen inya, gadia ka i, i tee, i er u min ye, gadia u ngu vuulevu, nahan ú shi ú hide ú hingir vuulevu.”—Genese 3:17, 19.

Adam yange ya kon u i ta un icin ér a de ye ga la. Ihyembeato na la lu kwaghbo u vesen kpishi. Lu u hendan kwagh a Aôndo shi tesen wang ér un wuese kwagh u dedoo u Yehova a er sha ci na la ga. Er Adam ya kon la yô, tese ér a venda Yehova, a tsua u lun sha tseeneke na, nahan kwagh la va un a mtim.

Kpa ken masejime yô, Adam kpe er Yehova tsengaôron nahan. Aôndo yange maa Adam “sha vuulevu u inyaagh,” nahan a kaa a na ér una ‘hide a hingir vuulev.’ Adam kera za hemen u lun uma ken iyol igen kposo shin ken jijingi ga. Shighe u kpe la, uma kera lu ken a na ga er vuulevu u inyaagh u yange i er un a mi la nahan.—Genese 2:7; Orpasenkwagh 9:5, 10.

Se mba kpen sha ci u se due ken Adam

“Er isholibo nyôr shin tar sha or môm, man ku gema va sha ci u isholibo yô, nahan ku va sha ior cii sha ci u ve cii ve er isholibo yô.”—Mbaromanu 5:12.

Ihyembeato i Adam shin isholibo na la va a ikyaatseren je gande. Yange Adam eren sholibo yô, uma kar un, man lu uma u ka se tsa sha won anyom 70 shin 80 tseegh ne ga, kpa lu uma u tsôron kar un ye. Heela tseegh ga, isholibo i Adam la na yô, kera lu or u vough ga, nahan lu u mlu na u vough ga la una tsar ônov nav cii.

Se cii se mba ônov mba Adam. Ka hen a na se dugh a iyol i vough ga, i i ngôôr eren isholibo ga shi ka i va kpe ne ye. Paulu yange pase kwagh u a tser se ne wang. A nger ér: “Ka ken iyol m lu ye, i teem, isholibo i yamem. Kpe ahii, mo or u gban kera nee! Ka an nana shi yimam sha ikyev i iyol i kuugh nee?” Paulu hide na mlumun sha mpin na ne ér: “I̱ wuese Aôndo sha Yesu Kristu Ter wase!”—Mbaromanu 7:14, 24, 25.

Yesu na uma na sha u se lu uma gbem sha won

“Ter tindi Wan sha u A̱ lu Oryiman u tar.”—1 Yohane 4:14.

Yehova yange due a gbenda u karen a akaa a vihin a isholibo i ve a mi kua mtsaha u ku u tsôron sha ityough yasegh la cii kera. Yange er nena? A tindi wan na u ishima ishima u lu sha vea na yô, i va mar un shin tar, lu or u vough er Adam nahan. Adam gema er isholibo, kpa Yesu yô “er ma isholibo ga.” (1 Peteru 2:22) Er Yesu lu or u vough yô, lu u una ya mtsaha u kuugh la ga, kpa una za hemen u lun vough shi una lu uma gbem sha won.

Nahan kpa, Yehova de mbaihyomov mba Yesu wua un. Yesu kpe ka tse ayange atar yô, Yehova nder un shin ku hide lu uma ken jijingi, shighe kom yô, a kôndo sha. Yemen sha yô, a za na Aôndo nagh sha awambe a na a vough, a a kuma u paan kwagh u yange saa Adam kua ônov nav la. Yehova lumun nagh kura, nahan hingir u mba ve ne Yesu jighjigh cii yô, vea fatyô u zuan a uma u tsôron.—Mbaromanu 3:23, 24; 1 Yohane 2:2.

Sha nahan yô, Yesu hide yam kwagh u Adam de saa la. Yange kpe sha ci wase ér se lu uma gbem sha won. Bibilo kaa ér: “Ka sha ci u ican i kuugh la man i cir [Yesu] iengem iyol kua icivir kpaa ye, sha u Una kav mlu u kuugh sha ci u ior cii” yô.—Mbaheberu 2:9.

Kwagh u Yehova er ne pase se akaa kpishi sha kwagh na. Ijirôron na i mimi la na yô, ka u uumace mba ve lu vough ga ne vea fatyô u paan ayol a ve ga. Nahan kpa, dooshima na man mhôônom nam ma zungwen mgbegha un er kwagh u yange nyoon un kpishi, kpa nenge ér a kuma sha ishima na vough yô, a na Wan na va kpe sha u paan se.—Mbaromanu 5:6-8.

Yange i nder Yesu shin ku, nahan mbagenev kpa a va nder ve shin ku

“I nder Kristu shin mbakpenev, ka iyiagh ki tsutswaagh ken mba ve kpe kera la. Gadia er i lu sha or man ku u ve yô, kape mnder u shin mbakpenev di kpaa i lu sha or je la. Gadia er i lu ken Adam man ior cii ve lu kpen yô, kape ken Kristu kpaa, á gema ior cii vea hingir mbaumav la.”—1 Mbakorinte 15:20-22.

Yesu yange lu uma shi kpe je ka u henen a hen ga, kpa ka nyi i tese ér yange i nder un shin ku? Kwagh u a hembe tesen kwagh ne cii yô, Yesu u i nder un shin ku la ande hen ior kpishi sha ashighe kposo kposo man ajiir kposo kposo. Sha shighe ugen la, a ande hen iorov mba hemban 500. Apostoli Paulu yange nger kwagh sha kwagh ne ken washika u nger hen Mbakorinte la, pase er mbagenev mba ve nenge a Yesu sha ashe a ve la lu her uma yô, sha u tesen ér yange vea fatyô u eren shiada sha kwagh u ve nenge shi ve ungwa la.—1 Mbakorinte 15:3-8.

Kwagh u vesen yô, er Paulu nger ér Kristu ka “iyiagh ki tsutswaagh” ki mba ve nder shin ku yô, lu tesen ér mbagenev kpa ken hemen a va nder ve shin ku. Yesu iyol na yange kaa ér shighe ngu van u “mba ve lu shin iwar cii vea ungwa imo Na, vea due” yô.—Yohane 5:28, 29.

Saa se na Yesu jighjigh ve se lu uma gbem sha won ye

“Tar ne doo Aôndo ishima je, nahan A na Wan Na u môm môm la sha er anti or u nan ne Un jighjigh yô, nana̱ de timin ga kpa nana̱ zua a uma u tsôron.”—Yohane 3:16.

I pase shighe u ku va sha uumace shi Paradiso saa la ken upeeji mba Bibilo mba hiihii mbara. Ken upeeji mba Bibilo mba masetyô la di i pase er a va tim ku shi Aôndo una hide a gema tar cii ua hingir Paradiso yô. Shighe la ior vea fatyô u lun ken msaanyol shi vea lu uma gbem sha won. Mpase 21:4 kaa ér: “ku ua kera lu ga.” U tesen ér ityendezwa la ia kure kpee a bunde ga yô, ivur i sha 5 la kaa ér: “Akaaôron ne ka a jighjigh man ka a mimi kpaa.” Yehova una fatyô u eren hanma kwagh u a tende zwa u eren cii.

U na jighjigh wer “akaaôron ne ka a jighjigh man ka a mimi” kpa? Yô seer fan kwagh u Yesu Kristu, shi na un jighjigh. U er nahan yô, Yehova una lumun we. Una ver u doo doo tseegh ga, kpa u lu a ishimaverenkeghen i va lun uma gbem sha won ken Paradisa sha tar, shighe u “ku ua kera lu ga, shin ijungwen shin mliam shin ican kpaa ia kera lu je ga” la.