Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

NGEREN U PASEN KWAGH U UMA U OR

Dyako u Tsombor Wam U Ye Zan Zan Ikyov Itiankarihiar La

Dyako u Tsombor Wam U Ye Zan Zan Ikyov Itiankarihiar La

Ior ka ve kaa ér m bee terem. M bee un sha ieren man ashe am a ken ikyôr kua ahan a sen. Kpa shi m ngu a kwagh ugen u terem lu a mi yô, ka dyako u tsombor wase u ye zan zan ikyov itiankarihiar ne. De me pase dyako shon.

M lu timen sha dyako u tsombor wase u lu a mi ne vea terem

Yange i mar terem u tamen tamen, Thomas (1) * Williams sha iyange i Janawari 20, 1815, hen gar u Horncastle, ken tar u Ingila. Anyom nga kar ahar yô, ngô na saa ku, nahan ter na, John Williams mase yesen un kua anngôôv nav mbagenev utar. John tese wan na Thomas tom kapinta, kpa Thomas gema soo u eren tom ugen.

Hen shighe la, kwagh u kwaghaôndo hide taver ken tar u Ingila kpoghuloo. Orpasen adua ugen u i yilan un ér John Wesley yô, due ken côôci i i yer ér Church of England la za bugh côôci igen, i yilan i ér Society of Methodists. Lu kwaghaôndo u hemba veren ishima sha kwagh u Bibilo i henen man u pasen ior ivangeli ér ve hingir Mbakristu yô. Ityesen i Wesley samber fele fele, nahan Thomas Williams vea tsombor na kpa ngohol ityesen shon. Thomas yange hingir pastô ken adua u Wesley shi fese je na iyol na u za eren tom mishen hen tiôntar u i yer ér South Pacific la. Ken inyom i 1840 la, un vea kwase na, Mary, (2) za nyôr ken tar u Fiji, hen ancile u Lakeba Island. * Cile ne cii ka anwo u cuku, u ikyurior i yan inyam-or tema her yô.

MLU VE HEN ATÔ U IOR MBA YAN INYAM-OR

Shighe u Thomas vea kwase na Mary yem ken tar u Fiji anyom lu a kar kpishi ga la, ve ya ican je gande, kpa ve lu wan ishima. Yange ve er tom kpoghuloo sha ican, shi oo u ta ve coholoo. Shi ve tagher a akaa a cier iyol tsung. Shighe ugen zwa ugen u nôngo ityav a zwa ugen, shi ve nenge er i lu wuan kasev mba côgholov man anikyundanev, shi ior lu yan inyam-or yô, shi mbagenev kpishi venda loho ve hen ijiir la. Mary yange va gba angev vea wan na u nomso, u lu wan-iunda la je ve nôngo u kpen. Ken inyom i 1843 la, Thomas nger kwagh ér: “Yange hingir mo ken ishima dang. . . . M kera fa kwagh u me er ga.” Nahan kpa, Thomas man Mary taver ishima her, ve lu zuan a agee sha jighjigh u ve na Yehova Aôndo la.

Hen shighe ne, Thomas er tom u injaa a mfe na u orkapinta la. Yange maa iyou i lun er ayou a ken veghertar u Yuropa la nahan, shi lu un hii maan imba iyou la ken tar u Fiji ye. Yange i wa ityô i iyou la tav sha geng, i lu a uwindou sha mi kua akaa agen a ior i Fiji mba hen ijiir la nenge lu ve kwagh u he shi doo ve u kenger kpishi yô. Shighe u i maa iyou ne zulum u been la, Mary mar wan na u sha uhar, u nomso, Thomas Whitton (3) Williams.

Ken inyom i 1843 la, Thomas, ter u terem la wase tom u geman takerada u Bibilo, u Yohane u Ivangeli la ken zwa Fijian, lu tom u yange nenge ér gba u una nôngo kpoghuloo shi una kange ishima ve una er yô. * Nahan kpa, gema fa ityesen i Mbakristu i sha kwagh u mhii u or man uma u nan kua mkur u nan cii, shi lu a iyua i sha marami i kaven kwagh vighe vighe. A nger akaa a yange tôv sha mi tsembelee sha kwagh u uma u ior i Fiji i sha ayange a na la ken takerada na u i yilan ér Fiji and the Fijians (1858) la.

Er Thomas ya ican ken tar u Fiji je kuma anyom 13 yô, va kera doo un iyol ga, nahan mough a tsombor na yem ken tar u Australia. Thomas yange er tom u civirigh u orhemen kwaghaôndo la anyom kpishi cii mase kpen ken inyom i 1891 hen geri u Ballarat, ken kpentar u Victoria ye.

“ZENARIA” U SHIN ITYÔTAR

Ken inyom i 1883 la, Thomas Whitton Williams vea kwase na, Phoebe, (4) mough a ônov vev yem hen Perth, gartamen u ningirtar u Western Australia la. Hen shighe la, wan ve u sha uhar, Arthur Bakewell (5) Williams, lu anyom ataankaranyiin.

Arthur yange yem inyaregh ki keren hen geri u Kalgoorlie shighe u lu anyom 22 la. Yange i dughun zenaria hen geri ne, nahan inyaregh lu her kpishi. Geri ne ngu gar u Perth vegher u sha ityoughkitaregh, gba ica kuma er ukilomita 600 nahan. Hen shighe ne, Arthur lu ôron ityakerada i Mzough u Mbahenen Bibilo sha Tar Cii (kape i yilan Mbashiada mba Yehova shighe la je la) gber yô. Hanma shighe a kimbi inyaregh, a ngohol kôpi u Iyoukura i Zion’s Watch Tower la a ôr. Er kwagh u Arthur lu ôron la doo un yô, a hii u pasen mbagenev mfe u he u zua a mi ne, shi yila ior ve lu kumban henen Bibilo. Ka kwagh u hii beelee a ne ve Mbashiada mba Yehova ve hingir u eren tom hegen ken Western Australia ye.

Arthur shi yange pase tsombor na kwagh u lu henen la. Ter na, Thomas Whitton, yange ta ikyaa a na sha kwagh u lu kohol imôngo vea Mzough u Mbahenen Bibilo sha Tar Cii la, kpa ica i gba ga maa Thomas Whitton saa ku. Ngô u Arthur, Phoebe, kua angôr a na, Violet man Mary kpa va hingir Mbahenen Bibilo. Violet yange hingir kwase u eren tom u pasen ivangeli hanma shighe, shin pania. Arthur yange ôr kwagh na kaa ér “lu pania u hemban kôron iyol, u lu a gbashima shi eren kwagh sha mimi, ken Western Australia yô.” A shi nan kpa Arthur lu urugh kor van a mi ken ikyum na, kpa gbashima u Violet la lu ikyav i dedoo kpishi hen kov u ônov mba Williams mba ve dondo sha kov na ne.

Shighe kar yô, Arthur vôso kwase, maa yem hen Donnybrook, geri u ishule ikyon lu her kpishi yô, ken Western Australia. Er lu pasen sha gbashima ér akaaôron a p̣rofeti a ken Bibilo nga kuren ken inyom 1914 la yô, * i yilan un iti-yongo hen geri ne ér “Old Mad 1914!” (“Antse-or u Soon Kwagh u Inyom i 1914 Kpishi!”) Yange i de u hiin un sha iti ne shighe u Ityav mbi Tar Cii mbi Hiihii mbira pev la. Hanma shighe yô, Arthur a eren shiada hen mba va yamen akaa hen shôôpu na, ape yange a ver ityakerada i pasen Bibilo i due sha windou tseer tseer la. Shi yange nger kwagh ugen ver sha windou ér, aluer ma or fatyô u tesen ér ityesen i Aôndo Utar ken Môm shin Triniti la due ken Bibilo yô, una na nan inyaregh ki kuman (inyaregh ki tar u Australia) upam 100. Arthur yange venda ityesen i Triniti la shia shia. Ma or tsa ngohol inyaregh kira sha won ga.

Ya u Arthur Williams yange hingir ijiir i kumban henen Bibilo shi eren mbamkombo mba tiônnongo hen geri u Donnybrook jimin cii. Shighe kar yô, Arthur maa Iyou i Tartor, shin ijiir i mkombo, hen geri la, i lu môm ken Ayou a Tartor a i hii maan ken Western Australia yô. Shighe u Arthur hemba anyom 70 la kpa, yange a hua suutu shi a ta taya, a henda nyinya na u been iyol, a due a gba pasen kwagh zan sha ajiir a hen haregh u Donnybrook la cii.

Ônov mba Arthur yange ve ngohol ityesen i ter ve, u lu inja teghelee shi lu a icivir, kpa lu or u tseen ishima la. Wan na u kwase, Florence (6) yange za er tom u mishen ken tar u India. Ônov nav mba nomso, Arthur Lindsay (7) man Thomas, ve er tom u ortamen ken tiônnongo anyom kpishi, er ter ve nahan.

APEL U NYOHON U I YER ÉR LADY WILLIAMS LA

Yange i fa Arthur Lindsay Williams, ter u ter u terem la shi ior soo un sha ieren na i kundu kundu la. Ior vaan hen a na hanma shighe shi eren kwagh a ve sha civir. Shi yange lu or u hemban kon-gbelen, u hemba gesa u mbagberen ikyon mba hen ningir la kwa 18 ken atô u anyom 12 yô.

Nahan kpa, zum u Arthur nenge wan na u nomso u lun anyom ahar, Ronald (8) (ter u terem) la tôô ijembe za gber sha ankon u apel u lu hen kpe u ya ve la yô, doo Arthur ga. Ngô u Ronald maa tôô kwagh hide kange ankon la her doo doo. Ken masejime yô, kon u apel la ume atam a dedoo shi nyoho je hemba mbaapel mbagenev cii. Lu apel u he u i gema yilan un sha iti i kwase u Wiliams ér Lady Williams ne yange i tôô i zor sha apel ugen maa i zua a apel u nyian iyol u i yer ér Cripps Pink, u a lu ken mbaapel mba ior kpishi sha tar ve hembe soon la ye.

Shighe kar yô, Ronald u yange m yilan un mer Gramp la hii u keren akaa a a hembe lun a inja yô. Un man Ngô u terem cii yange ve er tom anyom imôngo shighe u ve na ayol a ve u wasen tom u maan kwagh u Mbashiada lu eren ken tar u Australia man Solomon Island la. Gramp zulum anyom 80 hegen, kpa ngu ortamen ken tiônnongo her shi ngu wasen tom u maan shi sôron Ayou a Tartor ken Western Australia.

DYAKO WAM GBAM KWAGH KPISHI

Er terem Geoffrey Williams (9) man ngôm Janice (10) dondo ityesen i tsombor wase ne yô, ve er tom kpoghuloo sha u anngôm u kwase Katharine (11) kua mo (12) se soo akaawan a Mbakristu. Shighe u m lu anyom 13 la, m ya ijende vea Yehova. Yange m za mkohol u ningir ugen la nahan, m ungwa John Barr, u lu ken Mbahemenev Mba Shin Itine mba Mbashiada mba Yehova la na kwaghôron taver agumaior ishima ér: “De vihin nen kwagh u hemban lun a inja u ne lu a mi la ga, ka ian i fan Yehova shi soon un i ne lu a mi la je la.” Hen tugh mbura je m tsegha iyol yam sha ci u Yehova. Anyom nga kar ahar yô, m hii u eren pania.

Nyian ne, m ngu eren pania vea kwase wam, Chloe, hen Tom Price, angeri u ken toho ica fiinii, ape i dughun awen a injaa shin inya her ken Western Australia la. Ka se eren tom kpuaa kpuaa sha ci u nengen sha ugbayol asev. Mbamaren av man anngôm u kwase, Katharine, man nom na, Andrew, mba eren pania hen geri u Port Hedland, vegher u ken imbusutarimese la. Mough her va Tom Price kuma ukilomita 420 nahan. Mo man terem cii se mba mbatamen ken tiônnongo.

Shighe u terem u tamen tamen, Thomas Williams kange ishima u civir Yehova Aôndo la tsa kuma ikyov itiankarihiar hegen. Hegen ne, mo kpa m ya dyako u kwaghaôndo na man gbenda u yange civir Aôndo la. M nenge mer mimi je, m zua a iveren kpishi, er m lu a dyako u doon tsung u civir Yehova Aôndo la yô.

^ par. 5 Namba ne môm tese or u foto na a lu sha peeji 10 man 11 la.

^ par. 6 Yange i yilan ancile ne ér Lakemba Island, ngu vegher u sha ityoughkitaregh ki tar u Fiji, ken ipaven i ior mba i yer ve ér Lau la.

^ par. 10 Ormishen ugen u i yilan un ér John Hunt yô yange gema ityakerada i hemban ngeen ken Bibilo i Ikyuryan i He, i ken zwa Fiji, i i gber ken inyom i 1847 la. Bibilo ne ngi a inja kpishi sha ci u i nger iti i Aôndo ker ér “Jiova,” ken Marku 12:36, Luka 20:42, man Aerenakaa 2:34.

^ par. 16 Nenge ngeren u seer u a lu a itinekwagh ér “Inyom i 1914—Ka Inyom i Injaa ken Akaaôron a Profeti a ken Bibilo” la, ken takerada u i yer ér Bibilo Tese Ér Nyi Jimi?, u Mbashiada mba Yehova ve gber, shi ve ver sha Intanet hen ijiir i www.pr418.com/tiv la.