Bul ɓil ɓe

Bul kluuri wããren wo

HADGE 14

“Ni jar ɓuy ko wo yaŋ ga nday diŋ jar ɓi ma wer ɓi”

“Ni jar ɓuy ko wo yaŋ ga nday diŋ jar ɓi ma wer ɓi”

Hayga nday yaŋ da kããra no, ni jar ɓuy ko wo yaŋ ga nday diŋ jar ɓi ma wer ɓi.”​—Jaŋ 13:35.

Siŋ 106 Cultivons l’amour

KLUURI HADGE NO a

Jar maaga bay wo Sedeewa Jeofa wa ɗig wo na ga hãy de maaga á ko wo dage maa ti holaŋ sedeewa Jeofa wo mo là? (Ko paragraf 1)

1. Mayse coo jag jar maa de sãy wããre Baa wo ti debaŋ de maaga á wo ti taygeti mo là? (Ko foto no.)

 ƊIG we ba ti nduugi blo po wo de wãy ɓe ti taygeti ɓaara maa taŋgu yoo Sedeewa Jeofa wo ɗa. Á wo de ngrisgi wer yããge waare maaga à yãã ra, lan wer dage maa ti holaŋ jar maa ti taygetin wo no. De maaga á wo le de fer ge liŋ mono, wãyn wãã ne war ɓe ga: ‘Jar ma hã’ wo sar de jar maaga naa ko ra seɓaa mono, ndi hay de sãy maaga ndi mo hay yoo ɓaara lay.’

2. Jar maapo men wo goŋ Jeofa go wer maylà?

2 Dage maa ti holaŋ seedewa Jeofa wo sar debaŋ. Day sen bay diŋ werga á bay wo de ɓlagge see wa na wa. (1 Jaŋ 1:8) De maaga naa ya’ wer ko hẽẽre naan wo we de peel ni no, ɓlagge ɓaaran ya’ wer naa nen go de peel ni lay. (Rom wo 3:23) Amaa ren diŋ ga jar po wo debaŋ men wo goŋ Jeofa go wer ɓlagge hẽẽre ɓaaran wo no.

3. Á ko jar maa wer Yeso maa cwãyn wo see maylà? (Jaŋ 13:34, 35)

3 Naa fer we ko nen ti verse maaga à naa hadgen le ɓil ɓe mo ɗa. (Jaŋ Jaŋ 13:34, 35.) Jar ko krétiyẽ maa ti ngeel ɓen wo diŋ see maylà? See dage, amaa bay diŋ ga á bay wo de ɓlagge see wa na wa. Yeso bay de wããge diŋ ga: ‘ni Nday ko yaŋ ga nday diŋ jar ɓi ma wer ɓi’ wa. Á wãã diŋ ga: “Ni jar ko wo yaŋ ga nday diŋ jar ɓi ma wer ɓi.” Yeso ngaɓ la ga bay diŋ jar maa wer sen wo tawa ga ko ge wo yaŋ ga saara diŋ jar maa wer se na wa, amaa jar maaga bay wo diŋ jar maa wer ɓe wa mo ɓuy ko ge wo jar maa wer ɓe maa cwãyn wo diŋ see dage maa ti holaŋ ɓaara.

4. Jar maa po da wo ko mayse see krétiyẽ maa ti ngeel ɓen wo là?

4 Jar po maaga bay wo diŋ Sedeewa Jeofa wa joŋ ba wo wãã ge ga: ‘Dage kay maa ko jar maa wer Yeson wo na kay ge là? Yeso naa nen dagen go see jar peele ɓen wo na naa ge là? Day naa joŋ doo Yeso wara na joŋ ge lay là?’ Á diŋ wiigi jag po wo de woore ga koh jar maaga wo go Sedeewa Jeofa mo hay ɗig wo ti yiŋgi jag ɓaaran wo no. Sen kay naa maa naa nen dage maa ti holaŋ kããran go de peel ni, debaŋ ɓen de maaga naa yaŋ ɗig gi ti ɓlagge hẽẽre naa wo no.​—Efes wo 5:2.

À KO JAR MAA WER YESO MAA CWÃYN WO SE DAGE MA E LA?

5. Naa wer wããre Yeso maaga à da’ ɓil Jaŋ 15:12, 13 mo ɗa.

5 Yeso ngaɓ go ga à ko jar maa wer sen wo yaŋ diŋ see dage po sare. (Jaŋ Jaŋ 15:12, 13.) Yeso hã jag liŋgi ne hara ga: “Da we kããra doo ga ndi da we no lay no. Sen da wãã ge ga hãylà? Sen da wãã ge ga ndo mo da jar lan de daŋ see ɓo, noga dage maaga hãã ndo men see ɓo go húugi wer hẽn ɓo po. b

6. Wããre Baa had ga dage daŋ go na hadge là?

6 Wããre Baa had naa ga dage daŋ go. Yoo verse maaga jar da ra debaŋ mono, maa peeln wo mo ti’ la ni lay: “Baa diŋ dage.” (1 Jaŋ 4:8) “Ndo mo da kan ɓo je tabayn do see ɓo no lay.” (Matiye 22:39) “Dage yoŋ ɓlagge go ngaɓa debaŋ.” (1 Piyer 4:8) “Dage taw go gà hase.” (1 Korente wo 13:8) Verse sen wo la de maa tigriŋ wo, ngaɓ wo go ga á de el debaŋ maaga naa mo hay had joŋge dage, lan naa mo naa nen ɓe go.

7. Wer mayse ga Manhúulí bay de kããge maa had jar maaga à mo da wo kããra, lan maaga á mo hay wo go de tayge boŋ wa là?

7 Jar debaŋ wãɗ ga: ‘à ko jag-Baa maa ti ngeel ɓen na koge so là’? Jag-Baa wo ɓuy wãã wo ga saara ti cwãy no, amaa saara boŋ boŋ ɓuy had wo fẽẽre sar sar ti Baa.’ Manhúulí caa wer jag-Baa puri debaŋ nen maaga da’ge wer ne jag-Baa maa ti ngeel ɓen mo kol de gayri. Amaa á kãã maa tay jar maa ti wer sar sar wo le maaga á mo da wo kããra ga. De kãã ge maa joŋ sen diŋ Jeofa boŋ tawa tu. Naa wãã sen diŋ werga dage a le diŋ see Jeofa. Day de kãã ge maa naa nen dage maa cwãyn go ti holaŋ ɓaara diŋ jar maaga wo de nenterse ɓen see, lan wo de bosa’ ɓen ti mo tawa. (1 Jaŋ 4:7) Diŋ wersen so ga Yeso wãã ga à ko jar maa wer sen wo diŋ see dage maa ti holaŋ ɓaaran mono.

8-9. Dage maa ti holaŋ sedeewa Jeofan wo hay du’ jiili jar na du’gi là?

8 Doo maaga Yeso hay wããn go mono, jar debaŋ ko wo krétiyẽ maa ti ngeel ɓen wo wer dage maaga á naa wo nen ɓe go ti holaŋ ɓaara mono. Naa ko sen see saɓlaŋ hẽn naa maaga à ɗen ga Yan, ga ɗig ti tayge ti maaga hay joŋ ti ngeel ma’ baloŋ ti jeŋ tiŋ ɓe ga se hay wo ni lay mono. Yan hay wo ti ngeel ma’ baloŋn few go peel me’e ko baloŋ. Á wãã ga: “Joŋre Jar maaga hay wo ti taygeti wur sen hay sar de jar maaga hay wo ko baloŋ mono. Sedeewa Jeofan hay wo hoo sug ti jar debaŋ, grag wo see ɓaara de woore; day weere ɓaara hay wo go de grag ge de woore lay.” A wãã pa ga “De daŋ sen ɓuy pa so yaw, jar sen hay wo koge go de da’ see ɓaara, lan nen jam lay. Se diŋ fẽn maaga ndi hay kiɗgi nen naw ɓin mo so no. Ti ɓi bay ɗig gi ti wããre po boŋ ga à sii wur sen wa, amaa, joŋre ɓaara yõõ ti ɓi go ti boŋ ga so hase.” c Sen go tinoo tu ga seele maa de maŋ maa kayn a le diŋ see dage maa ti ngeel ɓe ga naa naa nen ɓe go see kããra mono. Naa joŋ hẽẽre naa wo de dage lan de hooge sug werga naa da ra debaŋ.

9 Hẽn naa po à ɗen ga Jaŋ, hay ɗig doo sen no lay de maaga á tõõ a ge ti taygeti mono: “Jar sen hay wo de el debaŋ hãã ndi kol ɗig gi go ga á bay wo de ɓlagge see wa. Dage maa ti ngeel ɓen ti holaŋ ɓaara hã bawge go me jag jiili ga ndi da’ jag-Baa maa ti ngeel ɓen we so.” d Fẽẽre sen wo la de maa tigriŋ wo ngaɓa pa ngaɓ wo go ga Sedeewa Jeofa wo diŋ krétiyẽ maa ti ngeel ɓe no.

10. Nen re maa hõn wo ga naa mo hay naa nen dage maa ti ngeel ɓen go là? (Ko naage wer maa gesiŋ.)

10 Doo ga naa hay ko le go ti tĩĩgi were hadgen la no mono, naa sedeewa Jeofa naa ɓuy de ɓlagge see. Day maapo hẽẽre naa joŋ wo fẽẽre maaga sõõ wo ɓil ne naa, noga maaga coo wo jag naa ga. e (Jag 3:2) Se diŋ de ngar ngeel sen wo so ga naa de hay naa nen dage maa ti ngeel ɓen go nen wããre naa wo de joŋre naa wo so. Yeso men saɓlaŋ may ne naa ti ɓaŋ sen là?​—Jaŋ 13:15.

YESO HAY NAA NEN DAGEN GO SEE JAR MAA WER ƁEN WO NA NAAGE LÀ?

Yeso naa nen dage ɓen go see jar peele ɓen wo koh de maaga ɗiggi ɓaara hay mbe de bay woore mono (Ko paragraf 11-13)

11. Jag wo de Jaŋ hay naa wo nen ɗiggi maa de bay woore maa hõn go là? (Ko foton lay.)

11 Yeso hay bay gorge ga jar peele sen mo joŋ wo fẽẽren go ti ngeel ɓe keɗed keɗed ɓuy wa. Á hay kay ra ge maa ‘wũy joŋre ɓaara maa de bay wooren wo nen maaga á mo coo wo jag Baa yaw. Ti wur po, jar peele Yeso po wo ɓoge, Jag wo de Jaŋ, ɓo’ wo man ɓaara see Yeso wii gi ɓe ga á mo lag saara ti jeŋ ɓe mbaŋ ti Twaywaŋ maa ni Baa no. (Matiye 20:20, 21) Fẽn maaga Jag wo de Jaŋ joŋ wo mo kay ngaɓ go ga á hay wo maŋ ti see ɓaara ciŋ; day saara hay ko see ɓaara de daŋ jar lan wo no.​—Jag jõõ wo. 16:18.

12. Ɗiggi maa de bay wooren hay naa nen go diŋ see Jag wo de Jaŋ tawa yawlà? Naa wer ɓe.

12 Joŋre sen de bay woore hay naa nen go bay diŋ see Jag wo de Jaŋ tawa wa. Ko joŋre jar maa wer Yeso maa lan wo blam maaga Jag wo de Jaŋ wii wo lagge ti ngeel maa de woore ti jeŋ Yeso mo ɗa: “Jar ma hwaln wo wo laa wããre sen mokay, ɓil ɓaara raw sõõ ge ne hẽẽre ɓaara ma ɓogn wo ti.” (Matiye 20:24) Maa po ga ngarge jag ur ciŋ ti holaŋ Jag, Jaŋ lan de jar maa hwal lan wo no. Naa mbe nen ɗiggi ga jar peele Yeso maa lan wii wo ra ga: ‘Nday ɗig na ga nday kluuri de daŋ wùr ge? Wer mayse ga nday wii ga á mo hã ngeel lagge maa de woore ne nday ti Twaywaŋ maa ni Baa ne? Hay durgi ti joŋre de Yeso na diŋ nday tawa tu yaw? Wùr mbe nen lagge ti ngeel maa de woore doo nday no lay!’ Koh fẽn maaga á ɗig wo ti kããra noga wãɗ wo ne kããra mo hay ba diŋ may laybla’, ti ɓaara hay yõõ go ga saara hay nen naa nen dage wo de de el go see kããra tum.

13. Yeso hay joŋ na joŋ ge blam joŋre maa de bay woore jar maa wer ɓen wo là? (Matiye 20:25-28)

13 Yeso hay ‘wũy re sen na ‘wũy ge là? Á sõõ ɓil ga. Á wãã ga se raw kiɗ jar peele se maa tigriŋ wo, ga joŋ wo yaŋ de fer ti gesiŋ, da wo kããra yaŋ ti holaŋ ɓaara tum lay ga. Nen maaga á de joŋ doo sen nono, Yeso fer wããre ne hara de gorge de sãy, werga á hay de ko ge ga á hay ɗig wo ga saara joŋ diŋ fẽn maa ti ngeel ɓe. (Jaŋ Mattiye 20:25-28.) Koh de maaga jar peele ɓen hay mbaara tum faa kããra ga wose kol ge ti tu Yeso wãã re jar lan la mono, Yeso hay mbe tum joŋ ra ge de ele.​—Mark 9:34; Lug 22:24.

14. Jar peele Yeso hay gẽẽ wo le diŋ ti ngeel ma e là?

14 Yeso raw ɗig gi ga hay hãy jar peele sen wo diŋ ngeel maaga á hay gẽẽ wo le ni mono. (Jaŋ 2:24, 25) Jar peele Yeson hay gẽẽ wo le ti ngeel maaga jar maa peel jag-Baa jwif hay wo kiɗgi diŋ ngeel maa peel no. (Matiye 23:6) Jar maa peel jag-Baa sen hay wo ɗig gi pa ga saara de daŋ jar maa ɓuy no. f (Lug 18:9-12) Yeso wo ko ge so ga ngeel se maa de maŋ kay hay mbe nen hãy ɗiggi ɓaara. (Jag jõõ wo 19:11) Á hay bay gor ge ga á mo joŋ wo fẽẽren go ti ngeel ɓe keɗed ɓuy wa, day se hay gor ra ge desãy de maaga á joŋ wo mopo maa ti ngeel ɓe we ga no. Á hay de koge ga jar peele sen hay wo kiɗgi ga saara joŋ diŋ fẽn maa ti ngeel ɓe. Yeso kay ra desãy maaga á mo hay wo fer ti see ɓaara gesiŋ lan mo naa wo nen dage ɓaaran go se jar lan ti maaga saara ɗig ga saara de daŋ ra ge mono.

NAA JOŊ DOO YESO NE NA JOŊ GE LAY LÀ?

15. Naa da’ mayse see re maaga hay hres ti holaŋ Jag wo de Jaŋ lan de jar peele maa lan wo là?

15 . Naa da’ hadge debaŋ see fẽn maaga Jag wo de Jaŋ joŋ wo mono. Á hay joŋ wo ni ga de maaga á wii wo ngeel maa de woore ti jeŋ Yeso ti twaywaŋ maa ni Baan mono. Amaa jar peele Yeso maa lan joŋ wo ni ga lay de maaga á men wo re sen hãy holaŋ ɓaara mono. De sen ɓuy, Yeso joŋ jar peele ɓe maa 12 wo de dage. Naa da’ hadge mayse ni là? Fẽn maa de woore bay diŋ maaga jar lan joŋ wo mo tawa wa; amaa ɗeŋ maaga naa ɗig ti ɓlagge ɓaaran, lan ti hugli ɓaaran wo mo lay. Mayse kay naa là? Hayga ɓil naa yaŋ de sõõ ge ne hẽn naa po ti no, ni naa wii jag se naa ga: ‘Wer mayse ga fẽn maaga á joŋ cee me ne ma’ ɓuy là? Sen bay go naa nen ɗiggi po de bay woore see ɓi ga ndi mo hay dur maa men ge ɓe go wa yawlà? Jee maaga joŋ jiiri me bay ba nen bon wa? Koh de maaga ndi hay bay mbi de joŋ mopo wa laybla’ mono, ndi bay nen maaga ndi naa nen dage ɓin go see ɓe de men ɓlagge ɓen go ne hẽn wa yawlà?’ Hayga naa yaŋ naa nen dage naan go ne jar lan wo no, ni naa go de ngaɓ ge ga naa diŋ jar maa wer Yeso maa ti ngeel ɓen wo no.

16. Naa da’ mayse maa tigriŋ see saɓlaŋ Yeso pa là?

16 Saɓlaŋ maa ni Yeson had naa ga naa mo kiɗ maa ko re maaga hẽẽre naan wo nen ɓe mono. (Jag jõõ wo 20:5) Yeso hay de kãã ge maa jaŋ jiili jare. Naa bay de kãã ge maa joŋ sen wa. Amaa naa mbe de kãã ge maa ɗig gi ti ɓlagge maa see hẽẽre naa wo no. (Efes wo 4:1, 2; 1 Piyer 3:8) Sen joŋ yaŋ go gus maa joŋ ge hayga naa wiɗ wer ngeel maaga á a wo le ni we go ɓuy de woore no.

17. Jee raŋ tiŋ-Baa po da’ mayse wer maaga se kiɗ ga se ko hẽn naa po go de woore mo là?

17 Jee raŋ tiŋ-Baa po hay fer ɗig ti ti hẽn naa po ti tayge po ɓil Afrig. Taŋgu mokay, jee raŋ tiŋ-Baa sen hay ɗig ga joŋre ɓe hay de gayri debaŋ. Jee raŋ tiŋ-Baan hay ɗig na ɗig gi là? A wãã ga: “Nen maaga ndi mo hay ɗee go see ɓe, amaa, ndi kiɗ ga ndi mo kon go de woore.” De joŋ ge doo sen no kay so mono, jee raŋ tiŋ-Baan wo ko ge so ga hay kol joŋre hẽn naan de gayri see jar diŋ ngeel maaga á gẽẽ le ni mono. Jee raŋ tiŋ Baa wãã pa ga: “De maaga ndi wo ko ge ga á hay de gayri see hẽn naa maaga á mo coo nen maaga jag ɓe mo laa de jar lan mono, á hay go de cooge yaw, ndi hoo sug ti ɓe.” De maaga naa ko hẽẽre naan wo we go de woore no, se kol go gus maaga naa mo naa nen dage naan go see ɓaara.

18. De maaga hẽn naa po joŋ naa we de ɓlagge no, naa de wii jag see naa ga hãylà? (Jag jõõ wo 26:20)

18 Naa ɓuy de sãy maaga naa mo ya’ see naa see hẽẽre naa wo de maaga á joŋ wo naa we de bay woore no. Taŋgu, á de woore maaga naa mo wii jag see naa go de woore ti wiigi jag maa doo: ‘Ndi mbi go na de laa wer fẽn maaga hres de woore yawlà ?’ (Jag jõõ wo 18:13) ‘Maa po ga jee ɓen joŋ bay re’ wa?’ (Eklesiyaste 7:20) ‘Fẽn se de bay woore mo hã’ ndi hay joŋ ne we go ti boŋ lay yawlà?’ (Eklesiyaste 7:21, 22) ‘Hayga ndi ndal we ti ɓe de jee ɓen no, se ya’ wer ren ciŋ ni yawlà?’ (Jaŋ Jag jõõ wo 26:20.) Hayga naa lag we go de woore ɗiggi ti wiigi jag sen wo no, naa wo yaŋ ko ge ga dage naa see hẽẽre naan wo kay naa maa men ɗig gi go ti fẽn maaga hay hres mono.

19. Naa mo hay go de bag jag see naa tum maa joŋ maylà?

19 Sedeewa Jeofa ngaɓ wo go ga sara diŋ jar maa wer Yeso maa ti ngeel ɓen diŋ de naa ge nen dage ɓaaran go see kããra. Wosela yoo naa boŋ boŋ ɓuy ngaɓ go ga se diŋ jee maa wer Yeso maa cwãy diŋ de naage nen dage maa ti ngeel ɓen go see hẽẽre ɓe wo, koh de maaga á mbaara de ɓlagge see laybla’ mono. Hayga naa yaŋ seege doo sen nono, jar maa ɓuyn ko wo jag-Baa maa ti ngeel ɓen yaŋ, saara ya’ yaŋ le see naa maa goŋ Jeofa, Baa maa de dage no. Nen da ga naa mo hay go de bag jag see naa tum maa naa nen dage maaga à ko krétiyẽ maa ti ngeel ɓen wo see ɓe mono.

SIŊ 17 “Je le veux”

a Jar debaŋ de sãy laa cwãy ti wer dage maaga á ko wo ti holaŋ naa mono. Werga naa de ɓlagge se ɓuy so mono, maapo se bay gus maaga naa mo joŋ hẽẽre naa wo de dage wa. Naa ko we wer mayse ga dage diŋ mopo maaga daŋ go là, lan naa joŋ doo Yeso na joŋ ge de maaga hẽẽre naa joŋ wo fẽẽre maaga coo wo jag naa ga we là.

b Ko kefder “Viens suis-moi,” chap. 17, pars. 10-11

c Jaŋ sedeewa “Ma vie a enfin un but” ɓil La Tour de Garde 1er Novembre 2012, pp. 13-14.

d Ko sedeewa “Tout semblait me réussir,” ɓil La Tour de Garde 1er Mai 2012, pp. 18-19.

e Hadge sen la bay wããge diŋ ti ɓlagge maaga à hay nen wãã ra ge ne jar maa peel tiŋ Baa wo wa, doo maaga naa da’ ɓil 1 Korente wo 6:9, 10.

f Á de wãã ge ga jee hadge jar jwif po wãã ti wur po ga: “Jar maa de deele doo Abraham bay ti tamsir la 30 tu wa. Hayga á yaŋ wo 30 no, ni wùr de jee ni ɓin yoo ɓaara ni lay; hayga á yaŋ wo 10 no, ni wùr de jee ni ɓin yoo ɓaara ni lay; hayga á yaŋ wo 5 no, ni wùr de jee ni ɓin yoo ɓaara ni lay; hayga á yaŋ wo 2 no, ni se diŋ wùr de jee ni ɓin tu. Hayga á yaŋ 1 no, ni se diŋ ndi tu.”