Bul ɓil ɓe

Bul kluuri wããren wo

HADGE 18

SIŊ 1 Les attributs de Jéhovah

Kaŋ ɗiggi ɓo ti koge decoo “Je caa kiida tamsir ɓuy” no!

Kaŋ ɗiggi ɓo ti koge decoo “Je caa kiida tamsir ɓuy” no!

“Je ma caa kiida tamsir ɓuy joŋ ge ɓen bay diŋ fen ma ɗegern wa?”Tĩĩ. 18:25.

FẼN MAA KLUU ƁIL HADGE SEN LA

Naa mo ya’ koge re naa ciŋ ti koge decoo maa ni Jeofan wo de de deele ɓen ti ɓaŋ ferge jar maaga bay wo de deele wa le go tenen mono.

1. Hadge maa coɓ jar maa hõn ga Jeofa had Abraham de ɓe là?

 Á HAY diŋ ndalge po maaga Abraham hay yõõ ti ɓe go ti boŋ ga. Baa ɓo’ jee peele ɓe le wããge ne Abraham ga se ɓlag ge sir Sodom wo de Gomor go. Wããre sen hãy ɗiggi blo se de deelen debaŋ. Se wii Jeofa ga: “Ndo taw je ma de ɓlaggen wo go de je ma de deelen ɓog ɓuy? . . . Je ma caa kiida tamsir ɓuy joŋ ge ɓen bay diŋ fen ma ɗegern wa?” De gorge desãy, Jeofa hã hadge maaga naa de da’ge wara wer ɓe, day de coɓ naa ɓuy lay ne bar ɓe maaga se dan debaŋ mono: Baa taw jar maa de deelen wo go ti boŋ ga.—Tĩĩ. 18:​23-33.

2. Wer mayse ga naa mo hay joŋ go de bawge jag jiili ga Jeofa caa kiida jar tum de deele là?

2 Wer mayse ga naa mo hay joŋ go de bawge jag jiili naa ga de maaga Jeofa le’ caa kiida jar we, á joŋ tum diŋ fẽn maa de deele là? Werga naa de koge ga “[Jeofa] ko ɓen ɗiŋ jiili jobo no”. (1 Sam. 16:7) Á de ko jiili jar téebeere wo ɓoŋ ɓoŋ ɓuy.” (1 Waŋ. 8:​39, NWT; 1 Kro. 28:9) Á diŋ cwãy po maaga ngel jar debaŋ. Koge re maa ni Jeofan go ciŋ ti maa ni naan wo hãã debaŋ. Wersen de ngar ngeel maa po wo mono, naa da’ wer go ne ɗiggi ɓe maaga á far ra mo ɓuy ga. Se diŋ wersen so ga apotre Pol wãã ti Jeofa Baa ga: “Caage kiida ɓen laa wer do jobo ga” mono! —Rom. 11:33.

3-4. Maa po naa wiɗ jag see naa de ngar ngeel maa po wo ti mãyla, day naa ko yaŋ ti hadge sen la diŋ maylà? (Jaŋ 5:​28, 29)

3 Amaa, day maa po naa joŋ de wiigi jag doo maaga Abraham hay wii ne lay. Maapo ga naa wii jag see naa ga: ‘jar maaga Jeofa hay taw ra le go Sodom wo de Gomor fer ge mbaara le go tenen pa yawlà? Jar maa po wo yoo ɓaara bir gi mbaara le go yoo “jar maga bay wo joŋ re de deele wa” ni lay yawlà?’—Joŋ. 24:15.

4 Naa wãã wee ti fẽn maaga naa laa ti birgi húulí wo le go mo ɗa. La maŋ, naa da’ wer go de woore ne “birgi jar le go maa lagge tenene” lan “birgi jar le go maa caa kiida.” a (Jaŋ Jaŋ 5:​28, 29, NWT.) Da’ge wer ne wããre sen kay naa maa laa wer ne coorge fẽẽre maa tigriŋ wo sara pa, ga naa wãã yaŋ ti ɓaara ti hadge sen la, lan ti maa peeln mono. Ti ɓaŋ caage kiida maa ni Jeofan mono, naa ko yaŋ taŋgu ɗa diŋ maaga naa bay de ko sen wa, blam ɓe, maaga naa go de ko sen mono.

FẼN MAAGA NAA BAY DE DA’ WER NE HẼN WA

5. Kefder naa hay wo wããge ɓaa ti birgi jar Sodom wo de Gomor le go na ga hãylà?

5 Kefder naa maa ɓaan hay wo wããge diŋ ti wiigi jag maa ti fẽn maaga da’ jar maaga bay wo de deele nen Jeofa wa mono. Naa hay wãã ga, jar maaga Jeofa hay taw ra go doo jar Sodom wo de Gomor bir wo le go ga so. Amaa, blam maaga à frug wer wããre sen debaŋ, lan à tos ti ɓe mono, naa mbe maa wããge go de bawge jag jiili doo sen ne tu yawlà?

6. Saɓlaŋ caage kiida maa hõn wo ga Jeofa joŋ see jar maaga bay wo de deele wa mo là, day naa bay de ko mayse wa là?

6 Ɗig ti wiigi jag maa po wo ti wããre sen ɗa. Mbaa maa ɓil Bible wo ngaɓa wãã wo ti caage kiida maa ni Jeofan see jar maaga bay wo de deele wa mono. Doo jar maaga taw wo go ti bii maŋge maa ni Nowe no; jar maa ti sir maa renam ga Jeofa hay hãn ne jar Israyel wo, ga se hay wãã ga taw ra go mono; soode Asiri maa 185,000 ga jee peele Jeofa taw ra go de suŋ wur po boŋ mono. (Tĩĩ. 7:23; Dog. 7:​1-3; Esa. 37:​36, 37) Bible mbe na go de naa wer de woore ga Jeofa maŋ ɗiggi maa taw wosela ɓuy yoo jar sen wo go diŋ maa tum, lan ga á fer wo le go birgi ga so yawlà? Baywa hase. Wer mayse ga naa wãã doo sen ne là?

7. Naa bay de da’ wer ne mayse ti jar maaga húu wo go ti bii maŋgen wa là, lan ti jar maaga jar Israyel taw wo ra go ɓi sir Kanaŋ wa là? (Ko foto no.)

7 Naa bay de ko ɗeŋ maaga Jeofa caa kiida wosela yoo ɓaara boŋ boŋ ɓuy de ɓe mo wa. Naa bay de koge ga jar sen hay da’ wo nen maa ko Jeofa, lan maa mbiɗ faale ne ɓlagge ɓaaran yaw noga baywa yawla wa. Bible wãã ga ti kal bii maŋgen mono, Nowe hay diŋ “je maga hay sii wããre maa de deele.” (2 Pi. 2:5) Amaa, Bible bay wããge ga de maaga Nowe hay ceɗ dagen mono, á hay sii wããren go ne wosela boŋ boŋ ti tamsir la ɓuy wa. Doo sen no lay, naa bay de koge ga jar maa ti sir Kanaŋ hay da’ wo nen maa ko Jeofa, lan maa coo seele ɓaara yawla wa pa.

Nowe wo de jar ni ɓe hay wo ti joŋre ceɗge dage maa kluu no. Naa bay de koge ga Nowe hay joŋ mbe we nen maaga wããren mo hay go de siigi ne wer jar maa ti tamsir ɓuy, de maaga á hay ceɗ dagen, taŋgu maaga bii maŋgen a yawlà wa. (Ko paragraf 7)


8. Naa bay de da’ wer ne mayse ti jar Sodom wo de Gomor wa là?

8 Day naa wãã ti jar maa ti sir Sodom wo de Gomor maaga Baa hay taw ra go ga hãy laylà? Jee maa de deele ga à ɗen ga Lod, hay de tiŋ yoo jar sen wo no. Day naa mbe de koge ga Lod hay sii wããren mbe we go ne hara ɓuy yawlà? Baywa. Á mbe cwãy ga jar sen hay wo de ɓlagge, amaa á hay mbaara we go de ko caa ɓil fẽn maa de deelen wo de fẽn maa de ɓlaggen yawlà? Fer ɗiggi ga maa twerpiiri wo ngaɓa debaŋ ɓi sir ni hay ɗig wo ga saara joŋ waare maaga hay a wo ni Lod de ɓlagge. Bible wãã ga jar sen hay wo de tay nen de “jar kluuri wo [de] weere kleere wo.” (Tĩĩ. 19:4; 2 Pi. 2:7) Naa mbe de koge ga Jeofa, Baa maa ko decoo jarn, taw ra go diŋ maa tum, ga á bir wo le go ga so yawlà? Á mbe cwãy ga Jeofa wãã ne Abraham ga jar maa de deele bay go ɓi leegen ni hwal wa. (Tĩĩ. 18:32) Á hay wo diŋ jar maaga bay wo de deele wa, day Jeofa da’ ga á hay wo go maa caa were. Amaa, naa mbe na maa wããge go de bawge jag jiili ga jobo yoo ɓaara fer le go tenen ti birgi “jar maaga bay wo . . .deele wa” ga so yawlà? Naa bay maa wãã sen go de bawge jag jiili wa!

9. Naa bay de da’ wer ne mayse ti Salomoŋ wa là?

9 Ti ngeel maa po wo ɓil Bible naa da’ ga jar maa de deele hay kol wo mbaara go diŋ jar maaga bay wo de deele wa lay. Sen diŋ saɓlaŋ Waŋ Salomoŋ. Á hay go de ko Jeofa de woore, lan se hay go de ko ɗeŋ maa goŋge ɓe de woore lay; day Jeofa kaŋ bosa’ ne hẽn ti debaŋ. Amaa Salomoŋ le’ goŋ sõõre wo go blam. Sen sõõ ɓil Jeofa debaŋ, lan jar Israyel wo ɓuy da’ wo bon wer ɓlagge Salomoŋ nen kiŋgi kis kis pur debaŋ. Bible wãã cwãy ga “Salomoŋ kal sugi go ɓiŋ pããre ɓe wo”, de jar maa tigriŋ de deele wo doo Waŋ Dafidi. (1 Waŋ. 11:​5-9, 43; 2 Waŋ. 23:13) Amaa, teege maaga á hay teen ti jeŋ moore ɓen wo da wããge ga á fer le go birgi tu yawlà? Bible bay wããge ne wa. Maapo ga jar maa po ɗig wo ga Salomoŋ fer le go birgi werga Bible wãã ga “je maga huu we go, je sen go de buɗgi jag ɓlagge ɓe no.” (Rom. 6:7) Á mbe cwãy ne no, amaa se bay da wããge ga jar maaga huu wo go ɓuy fer ge wo le go birgi wa. Se bay da wããge ga jobo huu we go, ni se de da’ faage maa ferge le go birgi tu wa pa. Ferge le go tenen diŋ kado maaga Baa dage naan hã ne naa mono. Á hãn diŋ ne jar maaga se de sãy hã faage ne hara maa goŋge ɓe tum mono. (Job 14:​13, 14; Jaŋ 6:44) Salomoŋ da’ mbe kado sen yaŋ lay yawlà? Jeofa de koge ɓe; amaa naa bay de koge ɓe wa.Naa de koge ga Jeofa joŋ tum diŋ fẽn maa de deele.

FẼN MAAGA NAA DE KOGE ƁE

10. Jeofa ɗig ti tawge jar téebeere wo go na ga hãylà? (Esekiyel 33:11) (Ko foton lay)

10 Jaŋ Esekiyel 33:11. Jeofa wãã fẽn maaga se ɗig ne de maaga se caa kiida jar ne naa. Egre nenterse Baa jor glog apotre Piyer maa yer tee wããre se ni Esekiyeln ga wãã ga “Jeofa. . .bay da ge ga jobo mo bas go boŋ wa.” (2 Pi. 3:9) Cwãy sen ngaɓ ga Jeofa bay temge maa taw jar go maa tum wa. Jeofa ko decoo jar debaŋ, lan se naa nen ɓe go tum de maaga á yaŋ maa joŋge no.

Ti wur birgi jar maa ga bay wo de deele wa mono, wer jar ngaɓa da’ ge wo nen yaŋ maa ko Jeofa (Ko paragraf 10)


11. Wose bir wo le go ga là, day naa kon koge là?

11 Naa de ko mayse ti jar maaga bir gi wo le go ga mo là? Bible hã diŋ saɓlaŋ po wo see ɓaara tawa. b Yeso wãã ga Juda Iskariyod bir le go ga. (Mark 14:21; Ko Jaŋ 17:12 lan ko note d’étude ɓil NWT). Juda hay de koge ga fẽn maaga se hay joŋge ɓe bay de cõõre jag Jeofa wo de Weel ɓe Yeso wa. Amaa, se joŋ ɓe ne. (Ko Mark 3:29 lan note d’étude ɓil NWT). Ni pa mono, Yeso wãã ga jar maa peel Jag-baa maaga caa wo hee de se bir gi wo le go blam húulí ɓaara ga so. (Mat. 23:33; ko Jaŋ 19:11 lan note d’étude ɓil NWT ti “l’homme.”) Lan apotre Pol wãã ga aposta maaga bay wo mbiɗ faale ne ɓlagge ɓaaran wa bir wo le go ga lay.—Heb. 6:​4-8; 10:29.

12. Naa de ko mayse ti koge decoo maa ni Jeofan là? Hã saɓlaŋ po wo ɗa.

12 Amaa, naa de ko mayse ti ɓaŋ koge decoo maa ni Jeofan là? Á ngaɓ go na ngaɓge ga “[se] bay da ge ga jobo mo bas go boŋ wa” là? Ko maaga á naa nen koge decoo jar ɓen go see jar maaga hay joŋ wo ɓlagge maa kwũy see ɓe mo ɗa. Waŋ Dafid hay joŋ ɓlagge maa kwũy wo doo joŋge figliw, lan ĩĩgi húulí. Amaa Dafid mbiɗ faale ne ɓlagge ɓen wo no, day Jeofa ko decoo ɓe de fug ɓil go ne hẽn ti. (2 Sam. 12:​1-13) De ngar ngeel maa po Waŋ Manase hay joŋ re maa hoor ti wo debaŋ nen naw ɓe. Amaa de sen ɓuy, Jeofa naa nen koge decoo wo de fuggi ɓil go see Manase wer maaga á mbiɗ faale ne ɓlagge ɓen wo mono. (2 Kron. 33:​9-16) Saɓlaŋ sen ngaɓ wo go ga Jeofa naa nen koge decoo ɓen go tum see jar de maaga á da’ we ga á de woore maa joŋge no. Á fer ge jar maa de maŋ sen wo le go ciŋ tenen werga á hay ko wo ga saara hay joŋ ɓlagge maa kwũy wo, day saara mbiɗ faale ne hara mono.

13. (a) Wer mayse ga Jeofa ko decoo jar Ninif wo là? (b) Yeso wãã mayse go blam ti jar Ninif wo là?

13 Naa de koge pa ga Jeofa hay naa nen koge decoo ɓen go see jar Ninif wo. Baa wãã ne Jonas ga: “Ɓlagge [ɓaaran] ɗii le go ciŋ see ɓi la hãã.” Amaa, de maaga á mbiɗ wo faale ne ɓlagge ɓaaran mo kay, Jeofa men ɓlagge ɓaaran go ne hara de dage. Jeofa hay ko decoo ɓaara debaŋ dedaŋ maaga Jonas hay ko decoo ɓaara mono. Ɓil Jonas hay sõõ debaŋ, day Baa wãã ne hẽn ga jar Ninif “bay wo de ko doo war ɓaara noga doo gur ɓaara wa.” (Jonas 1:​1, 2; 3:10; 4:​9-11) Go blam hãã, Yeso joŋ joŋre de saɓlaŋ sen maa had de deele wo de koge decoo maa ni Jeofan ne jare. Yeso wãã ga jar Ninif maaga mbiɗ wo faale ne ɓlagge ɓaaran “hoo wo ge yaŋ ciŋ ti wur caage kiidan.”—Mat. 12:41.

14. “Birgi le go ma kiida” da wããge ne jar Ninif wo ga hãylà?

14 Ti “kiida” maa hõn ga jar Ninif “hoo wo ge yaŋ ciŋ” là? Yeso hay wããge diŋ ti “birgi le go maa kiida” maaga a le peel mono. (Jaŋ 5:29) Á hay ngaɓge diŋ ti kiŋgi ɓe maaga se joŋ ti waŋ ndar ga “jar ma joŋ re de deelen wo de jar maga bay wo joŋ re de deele wa ɓuy” laage wo yaŋ go ciŋ tenen mono. (Joŋre 24:15) Jar maaga bay wo de deele wa “birgi [wo] le go maa kiida.” Kaŋ nen ga blam birgi ɓaaran Jeofa wo de Yeso ko wo maaga á ɓaara de hoo sug, lan joŋ joŋre de fẽẽre maaga à had ne hara mo yawlà. Hayga jee Ninif po bir le go, day laa we dayge goŋ Jeofa ga no, Jeofa men tenen ga. (Esa. 65:20) Amaa, maa jar maaga yãã wo ga saara goŋ Jeofa de deele mono, kiida maa ɓaaran joŋ ge diŋ kiida maa de woore. Á joŋ wo tenen ti’ maa tum!—Dan. 12:2.

15. (a) Wer mayse ga naa mo men wããge go ga jobo bir le go yoo jar Sodom wo de Gomor maaga à hay taw ra go boŋ ga là? (b) Naa laa wer ne wããre maa ɓil Jud 7 na laage là? (Ko ngeel maa de gaɗge “ Jud hay da wããge na ga hãylà?”)

15 Yeso wãã ti jar Sodom wo de Gomor ga “ti wur caage kiidan” á kal wo ti go ɗawa dedaŋ jar maaga laa wo yãã se ga mono. (Mat. 10:14, 15; 11:​23, 24; Lug 10:12) Yeso hay da wããge na ga hãylà? Maapo ga naa ɗig ga Yeso hay wããge ti wur sen diŋ jag jõõ. Fer ɗiggi ti maaga Yeso wãã ga jar Ninif hoo wo ge yaŋ ciŋ ti wur caage kiidan mono, se hay bay wããge diŋ jag jõõ wa. c Á hay wããge ga jar Ninif fer ge wo le go birgi cwãy. “Wur kiida” maaga á hay wãã ti jar Ninif wo de Sodom lan Gomor wo ɓog ɓuy diŋ wur kiida sen boŋ. Doo jar Ninif wo ne lay, jar Sodom wo de Gomor hay wo joŋ fẽẽre maa de ɓlagge wo lay. Amaa jar Ninif da’ wo nen maa mbiɗ faale ne ɓlagge ɓaaran wo no. Fer ɗiggi ti wããre maaga Yeso wãã ti “birgi maa kiidan” mono. Á caa ge “jar maga hay wo ɓaaran joŋ ge diŋ ɓlagge mo lay” ɓil ni lay. (Jaŋ 5:29) Á ko doo ga à mbe nen kaŋ ɗiggi ga jar Sodom wo de Gomor fer ge mbaara le go birgi lay nono. Maapo ga jar maa po wo yoo ɓaara mẽ’ da’ mbaara nen maa birgi le go, day maapo ga naa da’ nen yaŋ maa wããge ne hara ti Jeofa wo de Yeso krisi!

16. Naa go de ko mayse ti ɗeŋ maaga Jeofa maŋ ɗiggi ti jar maaga se nen bir rage le go mo là? (Jermi 17:10)

16 Jaŋ Jermi 17:10. Naa jaŋ ɓil verse sen diŋ fẽn maaga naa de koge ɓe ti ɗeŋ maaga Baa caa kiida jar mono: Jeofa tum diŋ jee maaga “lam jiili. . .da’ wer go ne ɗiggi maa ɓil jar.” De maaga á ɗig we ga se bir jobo go no, á joŋ doo maaga se joŋ tum nono, “poɗ wosela ɓuy ti faage ɓe maga á de hoo rage” mono. Jeofa oo go graŋ, hayga ren yaŋ maa joŋge de maŋ sen no, amaa ko decoo de maaga á yaŋ maa joŋge lay no. Diŋ wersen so ga naa mo wãã go tu ga jee maa kay bir gi le go ga na wa, say naa mo hay go de koge de woore ga Bible wãã ne no!

JEE MA CAA KIIDA TAMSIR ƁUY JOŊ GE ƁEN DIŊ FEN MAA ƊEGER NO

17. Mayse da’ ge jar maaga wo go de húuli mo là?

17 Hãã le ti wur maaga Adam wo de Efa kol wo go wer Manhúulí, lan mbiɗ wo faale ne Jeofa mono, jar miliyar pur da’ wo húulí wer se no. Húulí diŋ “je hee” maa de hãã debaŋ! (1 Kor. 15:26) Re mayse da’ ge jar sen wo mo deŋ ɓuy ne? Jar maa wer Yeso po mẽ’ de deele, ga wo 144 000 bir gi wo le go maa lagge tenen tum wo ciŋ. (Naa. 14:1) Jar maa wer Yeso maa de deele po wo ngaɓa ga da wo Jeofa fer ge wo le go tenen ti “birgi jar. . .ma de deelen,” day joŋ ge wo tenen ti tamsir la maa tum hayga á lag wo we de deele ti wur kiŋgi maa ndar ni Yeson lan ti wur maa de gaali maa blam tawn no. (Dan. 12:13; Heb. 12:1) Ti naw waŋ maa kiŋgi ndar mono, “jar maaga bay wo de deele wa”—de jar maaga goŋ wo Jeofa ti boŋ ga noga koh jar maaga hay joŋ wo fẽẽre maa de ɓlagge wo, ga da’ wo nen maa coo seele ɓaara ga, kol wo go de deele. (Lug 23:​42, 43) Amaa, jar maa po hay wo de hãã debaŋ, wo go de baa wer maa giŋ Jeofa wo de dage ɓe. Jeofa go de wããge ga á fer ge wo le go birgi ga hase.—Lug 12:​4, 5.

18-19. (a) Wer mayse ga naa mo hay de kaŋ ɗiggi ti kiida maaga Jeofa caan ge see jar maaga wo go de húuli mo là? (Esay 55:​8, 9) (b) Naa koge yaŋ wo ti hadge maa peeln diŋ mayse là?

18 Naa mbe go na de bawge jag jiili ga tum de maaga Jeofa caa kiida jar mono, á joŋn tum ti ngeel ɓe mbe yawlà? Cwãy tu! Doo maaga Abraham hay da’ wer go de woore mono, Jeofa diŋ “je caa kiida tamsir ɓuy” no, keɗede, de ko re lan ko decoo jar lay. Á had Weel ɓen, lan se hã ẽgre maa caa kiidan ɓuy go ne hẽne. (Jaŋ 5:22) Pããben wo de weeln ɓog ɓuy wo de kããge maa ko ɗiggi wosela ɓuy. (Mat. 9:4) Diŋ wersen so ga tum de maaga á le’ wo we caa kiida jobo no, á joŋ wo diŋ “fẽn maa de deele”!

19 Naa hay wee go de baa wer maa hã ɓil ti Jeofa, lan ti ɗiggi maaga á far ra mo ɓuy no. Naa de koge ga naa bay de kããge maa caa kiida jar wa—amaa Jeofa de kããge! (Jaŋ Esay 55:​8, 9.) Diŋ wersen so ga naa men caage kiidan ɓuy ne Jeofa, lan ne weel ɓe maaga joŋ fẽẽre de deele, lan de koge decoo doo Pan ɓe ne lay mono. (Esa. 11:​3, 4) Day naa wãã ti caage kiida Jeofa maa ti wur bon maa de hããn ga hãy laylà? Naa bay de koge wa diŋ maylà? Lan naa go de koge diŋ maylà? Hadge maa peeln yiŋ jag yaŋ ti wiigi jag sen wo no.

SIŊ 57 Prêchons à toutes sortes de gens

c Jag jõõ diŋ wããre maaga à wãã ne maa wãã fẽn tigriŋ noga maa ya’ wer wãã fẽn ɓe no. Amaa wããre Yeso maa ti jar Sodom wo de Gomor hay bay diŋ jag jõõ wa, á hay wããge diŋ cwãy tu.