Skip to content

Skip to table of contents

YU DUWOM 15

Jises Jep Pende Erim bar Kenem Nawal Duwom Esmen?

Jises Jep Pende Erim bar Kenem Nawal Duwom Esmen?

“Olom kulu porpor pu, alamb porpor bol mambnem ka ere, kes tom ga ersi koll kem.”—APO 10:38.

GOLANG 13 Krais, Kenem Enamen Mambnem Tanim

DUWOM ENAMEN YU KERMA a

1. Jises nawal ende min wom bar molo, jep pulnombol erim?

 KONGAR 29 C.E. kunum, Jises pulnombol Baibel yu neori kem. Ala wal ende min wom mal buro pisamen, Jises mam Maria na olom disaipol aiem man pende kulu Kana ye amb tal ende, bol sinambel ne enjel, mokun aka enjep bar woya ninjip, e Jises garem Nasaret sem bar yemto, Not sem. Maria pemili e, ga e sonom ga pile, alamb maka wonjip kongan er pakerom. Mokun non monjip kunum ombun ende min wom erkelde, bolsinjil ye amb tal pemili aijil bol ngajil goram pam—e, nol wain non monjip poro ne sikem, nalerim alamb puli kes wonjip. b Maria wamnam ngangem kane embe nim: “Enjep nol wain pornim.” (Jon 2:1-3) Embe nim kunum Jises nalerim? Wal jel mal ende erim—olom jep ere nol er kelnge wose “wain kawei” pum.—Jon 2:9, 10.

2-3. (a) Jises dongal kerma pam konganem ere, nal jep pende erim? (b) Jises jep pende erim mal omukro kanamen, kenem nalmal pakeronda?

2 Jises Baibel yu neori kel wanim kunum, jep puli pende erim eri. c Olom jep enda dongal kerma pam konganem ere, alamb tausen puli pakerom. Jep tal ende erim, ye mongse yero —5,000 mokun ngom ala bulto 4,000 ngom— amb ngal namba si ding keramen kelpe namba se 27,000 mal punda. (Mat. 14:15-21; 15:32-38) Kunum tal ele tuwalto, kes tom alamb kes aijep topornim eri. (Mat. 14:14; 15:30, 31) Jises jep ere enjep mokun aka ngo, kes aijep topornim bar enjep kawei wei pisam pinjip!

3 Jises jep wusngam a wal erim bar, kenem wal puli duwom esmen. Yu duwom pi enamen bar, olom jep pende erim duwom er kanamen, kenem pakero pilgi-er dongal enda. Jises jep wusngam a wal erim kunum, olom molmene na wandil mem tanim duwom erkane karkar enamen.

JOHOVA NA JISES BOL DUWOM ESMEN

4. Jises Jep ombolom bol erim bar, kenem na bol pilgi-ninamen men er dongal erim?

4 Jises jep pende erim bar, kenem duwom ere olom bol mongse pilgi-nanimen, Dam bol pra pilgi nimen eri. Kenem pilkane esmen Johova Mem pa dongal ngongo, Jises jep erim. Aposel 10:38 kenem nengo embe dom: “Got murmulom dongal a mo oli spirit a makro [Jises] dongal ngongo olom kulu porpor pu, Kipkes erkes er mokum alamb pakerom, nalerim Got olom bol mom.” Wal ende pisamen, Jises yu ne mambnem erim Dam bunuman pam mal—kun wei erim,—jep pende erim e pra. (Jon 14:9) Jises jep pende erim bar, kenem wal talende duwom esmen mal omukro kanamen.

5. Nawal er kelnge Jises jep pende erim? (Matyu 20:30-34)

5 1, Jises Dam bol kenem kankawei kanjil. Jises ya mala mom kunum, olom kanka mem kerma pam er kelnge, jep wusngam a olom dongal kerma pam konganem ere, alamb ombun duwom pam topornim. Kunum ende dungol emil erim ye tal ende wiro kil pakera ninjil. (Matyu 20:30-34 gere.) Kenem pilkane esmen Jises alamb “wandil kerma gom er kelnge,” enjep ombun pam pilkane ere pakerom. “Wandil mem er kelnge” paninamen e, Grik yu a, kenem kumbola wandil wei gosmon e pilninjip. Wandil mem kerma er kelnge Jises kanka mem tane, konon gonjip alamb mokun aka ngo, kes kalanj tom alamb erka erim. (Mat. 15:32; Mak 1:41) Kenem pilkane esmen Johova “wandil mem kerma” paim Got, ala olom Nagngem kenem kankawei kanem pile kenem ombun kaumon kunum enjel ngimbil gosbol eri. (Luk 1:78; 1 Pita 5:7) Ala kenem alamb ombun duwom kanem kanem kaumon, enjel topor ninambel kawei pisbel!

6. Johova nal dongal kerma ende, Nanganem Jises ngom?

6 2. Mal a alamb ombun porpor paim Jises topro ninda ne, Got olom dongal kerma. Jises jep pende erim bar kenem pilkane ere, pilgi nimen, ombun pende paim kenem topor ninamen kaple nanem, olom dongal kerma paim pile to porninda. Ende embe mal, —Adam sin kenem nganj a pa erkelde keswos si golo molo esmen mem to porninde priari moramen. (Mat. 9:1-6; Ro. 5:12, 18, 19) Olom jep pende erim bar taninde, pilkane esmen kes “kanem kanem” to porne gonjip alamb si aksa kaple enem. (Mat. 4:23; Jon 11:43, 44) Ala olom dongal kerma paim, komb ipjinkamjin na wal pende alamb to gorom wal topor ne, ala kipkes alamb bol molo konganem esim pra topor ninda eri. (Mak 4:37-39; Luk 8:2) Kenem pilkane esmen Ngangem kongan ombol bol embe enda ne, Dam Johova dongal kerma ngom bar kenem kawei wei pismen!

7-8. (a) Jises jep erim bar nalende pilgi ninamen? (b)  Kunum koll senda kunum nim nal jep ende kanal ne kapisen?

7 3. Kenem pilgi wei ninamen Got Gapman wusngam a, alamb bol wal kaka enal padom weieri min wonda. Jises ya mala alamb mal molo jep pende erim bar, kenem duwom er pilkane esmen, Got Gapman a olom min epen King moram kunum, kongan kerma kerma enda mal tanim. Olom mal Tawol enda kunum kenem nalmal moramen mal, pile. Kenem nganj ombun napanda nalenem, keswos kanem kanem yipe alamb bol paim torpor nesikera. (Ais. 33:24; 35:5, 6; Rev. 21:3, 4) Ala kenem komb konon nagoramen, nolmal bo na ombun pende alamb tonom porne sikera eri. (Ais. 25:6; Mak 4:41) Kenem ele kenem kawei ende jel mal pisamen e, kanka ka kanjin alamb gonjip “kipkua paim,” akil wonam kapil jenbinware ne sinamen. (Jon 5:28, 29) Kunum kollnga senda kunum, nim nal jep ende min wondo kanal ne kapisen?

8 Jises wal pende jep wusngam a erim kunum, olom molmene wei kem na alamb wandil—sim mem tanim, e, mambnem kawei kenem karkar enamen. Yero kulu Kana ye amb tal ende bol sinambel enjil bar, alamb mokun non monjip kunum jep tal ende erim bar, mambnem tal ende erim omukro kanamen.

MOLMENE KERAMEN MAL DUWOM ESMEN

9. Ye amb tal ende, bol sinabel ne enjel bar, mokun nonjip bar Jises tuwal molo nawal ende erim? (Jon 2:6-10)

9 Jon 2:6-10 gere. Wain non monjip pornim kunum, Jises kongan ende ere pakeronda pam mo? Ma. Nalenem, Baibel yu propet ende ne, Mesisa jep ere wain enda pam napam. Ba nim pile, nimnem ende, bolsinal ne endel bar wain porninde, nim nal nepisen? Jises bol sinambel ne enjel ye amb wandil wei sim, ala enjel nganjil gorambel kanapim. Embe pile, kenem pulnombol yubol tojin mal, olom jep wusngam a nol wain erim. Nol kol—390 lita mal (103 gal)—er kelnge wose nol wain kawei pum. Olom nol wain puli embe erim, nalerim, pende bulto konganem enam, mo koll bol sinjil ye amb kubol sinable enjel pakeronda. Koll bol sinjil ye amb tal kawei wei pinjil mal pile!

Jises mambnem karkar ere wal ende erpe woka punda bar, kangem nom nasinamen (Paragrap 10-11 kane) e

10. Jon sapta 2, nal yubol kerma pende tonom?

10 Jon sapta 2 a wal pende weieri min wom mal, yubol meim omuk manero kanamen. Kenem pilkane esmen Jises olom, nol sip ku ming mom bar toine tuwal kelde, alamb kanam ne nanem. Olom kongan ga nolkol tuwal keya nim. (Wes 6, 7) Ala nol er kelnge wose wain pum kunum, olom olom sip make tawol eri ye nangom, ma kongan ga sip ngoya nim. (Wes 8) Jises wain kap ende ambil min kele, alamb makero monjip bar, olom olom kangem ambel min kele, wain e na pi mand erind, ‘Pende non piya nanim eri!’

11. Jises jep erim bar kenem nawal pende duwom esmen? (Piksa paim pra kane.)

11 Jises jep ere nol erkem wose wain pum, bar kenem nawal duwom esmen? Kenem molmene keramen mal duwom esmen. Jises jep erim bar olom olom kangem ambil min nakem ma, weieri, wal pende erim bar olom kangem min nakele kele erim. Weieri, embe erim bar olom wei molmene kele, kangem kerma Dam mongse sinda nepim. (Jon 5:19, 30; 8:28) Kenem Jises mambnem karkar ere, molmene kenjin dal, wal ende enamen woka punda bar, kenem kenem kangem nom sinamen ne nanamen. Johova nal kongan ende ngonda erpe woka pum dal, kenem kenem kangem ambil min nakeramen, kongan ngom esmen ye Got olom kangem kerma sinda. (Jer. 9:23, 24) Nalenem, Johova kenem pakenarom dal, kongan enamen woka napunda.—1 Kor. 1:26-31.

12. Nal wusngam ende, kenem Jises molmene kem mambnem karkar enamen? Yubol to.

12 Wusngam ende, kenem Jises molmene mem karkar enamen mal kanamen? Wal ende min wom mal pile: Angjen elda ende anj dungol puli kele, kongrikeisen sepent ye gal ende, alamb poro pisam yu ka ninda mal erkun kawei erngonom. Embe erim bar, angjen ye gal e, kongrikeisen maka yu kawei ninde, pisim ga kapil dongal sim. Make pordom kunum bulto, ende wo elda e, meim bar embe dom: ‘Angjen  ye- gal- e, yu kawei dom pane ngonom.’ Embe dom kunum, Elda yu embe ne yem kera kun paim mo? ‘Weieri, ba na anj dungol kerma kele, olom pakerondo.’ Mo olom molmene kele weieri, yu ka dom na olom bol kapis paninda.’ Kenem molmene mem sem dal, alamb ende pake tonamen bar kangem kerma sinamen ne nanamen. Kenem pilkane esmen, nawal ende esmen Johova kanem. (Matyu omukro kane 6:2-4; Hib. 13:16) Weieri, Jises molmene mambnem erim kenem karkar esmen kunum, Johova kawei wei pisem.—1 Pita 5:6.

WANDIL MEM TANIM BAR KENEM NAWAL DUWOM ESMEN?

13. Jises tawun Nain sem bar, mand pum kunum nawal ende kanem, ala olom nalerim? (Luk 7:11-15)

13 Luk 7:11-15 gere. Jises Baibel yu neori kel wanim pende kanan pungo, wal ende min wom mal pile. Olom se tawun Galili tuwalto, kulu kangem ende Nain pane sem bar pum, e kulu Sunem sem bar mand sem. Kulu ele propet Elisa amb kangil ende ngangem gom si akim kongar 900 mal wopum. (2 Kin. 4:32-37) Jises geit a mand pu kanem, tawun tuwalto ngal ende gom onngo ne monjip, sikele si seori tujip. Jises kane wandil— wei sim nalerim, amb kangil ende ngangem dingeri mom gom. Ngal e mam mongse ke ne nawom, alamb puli olom bol ai wonjip. Ala Jises alamb wonjip enem apal ende kanmoya ne, ngal e, mam— bol wal kawei wei ende erim! E, olom ngangem gol pam si akim, Jises gonjip ga talende si akim pane, Baibel Matyu, Mak, Luk, na Jon tuwalto yubol meim, ngal mand e, ngimba wei si akim.

Jises erim mambnem karkar ere ende gorambe, kewa ne kumbol ombun si moram, yu ne pakero dongal ngondol (Paragrap 14-16 kane)

14. Luk sapta 7 a yubol meim bar nal yu kerma pende neori kerem? (Pirksa paim pra kane.)

14 Luk sapta 7 yubol meim bar yu kerma pende omukro kanamen. Jises ngal e, mam ke newom olom “kane,” olom bol “wandil” sim nim pilkane enen mo? (Wes 13) Gom ngal tujip bar, olom mam yero ke newom Jises dungola kanim—bar er kelnge kumbol a—wandil wei sim. Jises ngal mam e, wandil mongse nasim, wandil sim wal ende ere tanim. Jises bunuman tal napam ngal e, mam nengo embe nim: “Nim ke nane,” embe ne pakle bulto wal ende erim, ngal gol pam er kelnge akilnge,“ ala si mam ngom.”—Wes 14, 15.

15. Jises jep e, erim bar kenem nawal duwom esmen?

15 Jises amb kangil e, ngangem si akim bar, kenem nawal duwom esmen? Alamb ende goram ke nemoram kunum, kenem wandil mem taninamen mal duwom esmen. Weieri, Jises erim mal kenem gosum alamb si aksamen kaple nanem. Ba, Jises erim mal, kenem enjep wandil simen mem, taninamen yu ninamen mo, wal pende enamen kaple enem wal ere, enjep kumbol amin ngonamen. d (Snd. 17:17; 2 Kor. 1:3, 4; 1 Pita 3:8) Weieri, kenem yu tambem ende ninamen mo, mambnem ka apal ende enamen enjep bol wal kerma wei paim.

16. Amb ende amblem gom bar olom nepim yubol paim bar, kenem nawal duwom esmen?

16 Wal ende min wom mal omukro kanamen. Kongar pende wopunom, kongrikeisen make ende paim bar, ambajen ende mol pim, amb ende bol yemro mand mom golang kenjip kunum ke nim. Amb e, amblem gom kanan napum, ala kongrikeisen maka golang kenjip, gonjip paim akil wonam mal kenjip. Embe pile, amb e ke nim, ambajen e, kanim kunum wamnam se yemto amb e, enjel ai molo golang yemto pam kel puori pujil. Amblem gom amb e, bulto pilyem kele pile, embe nim: “Angam ambana man kanka mem, taninjip bar, na kawei pinj.” Olom make pund bar pake sind ne kawei pim. “Kenem kongrikeisen Kingdom Gar a pumon pake simen dumam panim.” Kenem weieri pilkane esmen ombun kaunambe “kumbol kes meim alamb,” kenem enjep wandil simen mem tane, wal kerei ende ere pakeromon Johova weieri pilkane enem.—Sng. 34:18.

YU DUWOM E KENEM PILGI ER DONGAL ENEM

17. Yu duwom pi esmen bar, kenem nawal ende duwom er pilkane esmen?

17 Jises jep pende erim mal Baibel, Matyu, Mak, Luk, Jon, yubol tom bar, kenem gere kane dongal kerma simen. Yubol embe mal tadom Johova na Jises kenem kankawei kanim, ala kenem pilkane ere pilgi wei ninmen, Got Gapman mal tawol enda mand wei enem, enda kunum Jises dongal kerma wei paim pile, ombun kanem kanem alamb pande kauwum toporninda. Yubol embe mal meim kenem omkro kanamen mane buro yem kel pile, Jises mambnem ka pende erim karkar enamen ne enamen. Embe pile sedwol er pakle nem Baibel yu duwom endel mo, Pemili Lotu enam bar, Jises jep pende erim mal yubol pende meim omukro kanam. Ala nim duwom er kanjel, wal yubol to ende ngondol. Embe endel bar, ende er dongal wei endel!

18. Yu duwom bulto enamen bar nawal omukro kanamen?

18 Jises ya mala Baibel yu neori kel wanim, porninda mand erim kunum ye ende gol pam si akim, Baibel olom alamb talende gol panjip si akim padom, e namba 3. Ala ye si akim ye e, olom senom ye, wusngam jel— mal karkar ere si akim. Ye e, si akim pane Baibel Matyu, Mak, Luk na Jon yubol tom bar kenem nawal duwom esmen? Ala kenem gonjip alamb aksam pane pilgi nimen nalmal er dongal enem? Yu duwom bulto enamen bar ki meim pundom sinamen.

GOLANG 20 Nim Ngangnem Kawei Ngo Ken

a Jises jep pende erim mal, kenem gere kanamen kunum kawei wei pisamen, olom er kelnge komb ipjinkapjin wom semene pum, kes tom ga si koll kem ala gonjip ga si akim eri! Yubol embe mal Baibel a meim kenem gere ka mongse napisamen, wal pende  duwom esmen eri. Kenem yu embe mal meim omukro kanamen pilgi er-dongal enda, Johova na Jises bol wal pende duwom er kanmen, Ala God mambnem  ka pende paim, kenem karkar enamen mal kanamen eri.

b Baibel sape pam ye ende embe nim: “Komna kulu East alamb monjip, alamb enjep garjep kol wonjip mo wo makerojip bar mambnem ka enam wal kerma wei paim, e, alamb porpor mokun non kaple enam kapinjip. Embe pile, ye amb ende bol sinam bar maka mokun puli na nol puli moro alamb non kaple enam wal kerma pam.”

c Baibel Matyu, Mak , Luk na Jon, Jises jep 30-poro erim mal yubol tonom. Kunum pende Jises jep puli erim ba, Baibel wal erim mal yubol porpor si ding kele tonom. Kunum ende “tawun monjip alamb pel” olom mom bar wonjip, embe pile olom “kes kanem kanem” pam alamb puli kes aijep to pornim.”—Mak 1:32-34

d Nim wal pende ere “Mekim Gut Bel Bilong Man i Krai Sori, Olsem Jises I Bin Mekim” pane Wastaua Novemba 1, 2010, p. 9-11 a kanjel.

e PIKSA YU BOLOM: Jises bulto akil kanmeim, bol sinabel ne enjil ye amb tal na alamb make paim bar wonjip, nol wain non kapil meim.