Skip to content

Skip to table of contents

YU DUWOM 4

GOLANG 18 Opa ere Topro Siyem Kem bar Kapismen

Jises Opa Erim bar Nawal Duwom Enamen?

Jises Opa Erim bar Nawal Duwom Enamen?

“Got kanka mem sepenem wom.”1 JON 4:9.

DUWOM ENAMEN YU KERMA

Jises golo opa erim bar, Got Johova na Krais Jises tal mambnem kapam pende pam taninjil mal, duwom erkanamen.

1. Nalende kongar dingding ne tuwalto Jises gom kunum Memoriel min wonda bar, punamen kapaim?

 WEIERI, Johova kenem kankawei wei kane Ngangem wal kawei ende mal, kem wo kenem pile gom! (2 Kor. 9:15) Jises kolmem ngo gom bar, nim Got Johova bol senon semand pundol. Ala kol aimanj mem sindel kaple enem eri. Johova sangiyo kerma wei ninamen mem puli paim, nalenem, olom kenem kankawei wei kane Ngangem kem kenem pile gom! (Rom 5:8) Johova na Jises mambnem ka enjil bar sangiyo kerma wei taninamen e, Jises golo opa bar kongar dingding ne tuwalto Memoriel min wonda bar punamen.—Luk 22:​19, 20.

2. Yu duwom pi enamen bar nawal omukro kanamen?

2 Yipe kongar 2025 Sare Eprel 12 kunum, Jises gom kunum Memoriel min wonda makero pilngonamen. Bunuman tal napaim kenem porpor make e min wonda bar, punamen ne erkun esmen. Memoriel min wonda kunum, Johova Ngangem bol kenem pilngo wal enjil bar bu manero pinjin dal, pake sinamen. Yu duwom yipe enamen bar, Jises golo opa erim bar, Johova na Ngangem bol nawal duwom esmen omukro kanamen. Yu duwom bulto enamen bar Jises golo opa erim bar, kenem nalmal pake sinamen na nalmal sangiyo ninamen mal, omukro kanpol tonamen.

JISES OPA ERIM BAR JOHOVA KIN NAWAL DUWOM ESMEN

3. Ye dingeri gom bar alamb millien puli sin pande gosum mem, nalmal topornim piriari meim? (Piksa pra kane.)

3 Jises opa erim bar, Johova mambnem aiyem kerma ende duwom esmen e, olom mambnem dulto kanka kanem. (Lo 32:4) Olom nalmal embe erim? Omukro kandpe: Adam yu tokem bar kenem porpor sin pande gosmon. (Rom 5:12) Sin pande gosmon mem porninda ne Johova, Jises kelnge wo golo opa erim. Sin napam ye kawei wei dingeri gom bar, alamb millien puli nalmal pake sinjip? Aposol Pol yune aune embe nim: “Ye dingeri [Adam] yu tokem bar alamb porpor sin enjip. Embe erim ba, ye dingeri [Jises] yu karkar erim, mambnem embe erim bar alamb porpor wose alamb dulto pum.” (Rom 5:19; 1 Tim. 2:6) Pol embe nim, kenem alamb porpor sin pande gosmon, nalenem, ye dingeri yu tokem bar ombun e min wom. Embe pile, ye dingeri yu karkar erim erkelde kenem piriari moramen kaple enem.

Ye ding ende erkem sin pande gosmon. Ba ye dingeri Jises erkem, sin na gosmon mem piriari meimen (Paragrap 3 kane)


4. Nalernge Johova, Adam ngal kopam man olom yu karkar enjip ga, kankelnge kol aimanj aimanj mol napujup?

4 Johova, Jises kelde golo kenem weieri siyem ninda kun paim mo? Johova nalernge Adam ngal kopam man olom yu karkar enjip ga kankelnge, kol aimanj aimanj mol namonjup? Sin pam alamb kenem embe nepisange, e wusngam kawei ende ombun paim toporninda nepisange. Ba Johova olom mambnem embe enda kun napaim. Nalerim, olom mambnem embe enda bar, Adam sin kerma wei narim mal panda, ala Adam ngal kopam man pra sin nanjip mal panda eri. Kenem pilkane esmen, Adam ngalem man porpor sin enjin paninamen kun paim.

5. Nalende weieri pilkane esmen, Johova kunum kunum mambnem dulto karkar ere ere erim paninamen?

5 Johova, Jises kelnge wo nagorange, ala Adam ngal kopam man sin pam ga kankerange kol aimanj aimanj mol punange dal, Johova olom mambnem kes na mambnem ka lo pakim mal karkar nare bulngom mal embe panange. Embe pile alamb bunuman puli kele embe nepisange, Johova olom lo pakim mal karkar nanem pile, wal mibulto enal panim nanda nepisange. Olom mibulto wal enal pane yu dongal nekem meim enda moma? Kenem bunuman tal si bu puli nakeram ma. Kenem weieri pilkane esmen, Johova topum kerma wei pam wal ende ngom e—olom kankawei wei kanim Ngangem kem wo gom—e tadom olom kunum kunum mambnem dulto enem ye.

6. Nal wusngam ende Jises golo opa erim bar Johova kanka mem tanim? (1 Jon 4:​9, 10)

6 Mambnem ende erkelnge Johova, Jises kelnge wom kenem pile gom e, olom kenem kanka kanim. (Jon 3:16; 1 Jon 4:​9, 10 gere.) Jises opa erim bar pilkane esmen, Johova kenem kol aimanj mem si, olom pemilia tuwal moramen nekapim. Wal ende omukro kandpe: Adam sin erim kunum, Johova pemili Aiyem man monjup bar tuwal molo lotu erngo mom toori kem. Embe pile, kenem kangjip kunum Got pemilia tuwal namonjin. Ba Jises golo kenem topro siyem kem bar, kenem porpor Got kin pilgi ne olom yuwom karkar ere, olom pemilia tuwal moramen kaple enem. Embe pile, Johova kenem sin wakrom bar, olom kin senon ala pilgi ding angjen na ambanjen kin tapro olom lotu erngomon. Kenem pilkane esmen, Johova kenem weieri kankawei wei kanem!—Rom 5:​10, 11.

7. Jises ombun kerma wei kauwo ngimbil si gom bar, Johova kenem kanka kanem nalmal taninde pilkane esmen?

7 Johova Ngangem kem wo ngimbil kerma si gom bar, olom nalmal ngimbil sim pilkane esmen erkelde, kenem kanka nalmal kanem kanpoltonamen. Seten nim, Got konganem ga ombun kesmal min wonda kunum, Olom bol ka namoram panim. Johova, Seten yu gend nim pilkane enamen ne, Ngangem kem wo ombun kerma kauwo ngimbil si gom. (Jop 2:​1-5; 1 Pita 2:21) Johova kanmolngo, lotu pengem enjip alamb olom Ngangem bol yukulo opyem enjip, soldia walem olom wip tonjup, ala bulto ond kuna nel tonjup. Johova kanmolngo Ngangem ngimbil kesmal wei sipu bulto gom. (Mat. 27:​28-31, 39) Johova dongal kerma wei paim, Ngangem pakeronange ombun embe nakaunange. Ende embe mal, olom bol opyem enjip ga embe ninjip: “[Got] olom bol kapim pamdal, kankerambe Got olom siyem ninda.” Embe ninjip mal, Johova Ngangem pakeronange kaple erim. (Mat. 27:​42, 43) Ba Johova embe narim, Jises golo kenem topro siyem naninange dal, kenem wal ka enda min wonda ne kui nanange. Ba Johova kankelnge Ngangem ngimbil kerma wei sipu gom.

8. Johova kanmolngo Ngangem ngimbil kerma wei kunum, olom pra nalmal ngimbil kerma wei gom? Yu bolto. (Piksa pra kane.)

8 Johova dongal kerma paim, ba kenem kumbola na bunumana pismen mal olom ding mal pisem! Embe pile olom mom mal kenem alamb ersem, kenem pismen mal olom dingmal pisem eri. Baibel embe dom, olom “kumbol ombun” si “kes pisem” eri. (Sng. 78:​40, 41) Abram na Aisak bol wal min wom mal yuboljol omukro kandpe. Nim pilkane enen Got, Abram nengo ngangem dingeri Aisak to opa era nim. (Stt. 22:​9-12; Hib. 11:​17-19) Abram wal erkun ere ngangem Aisak wamnam, numuna jero golo opa enal ne erim kunum olom kumbol ngimbil kesmal wei ende sinda sim mal, buro pile. Johova pra kanmolngo Ngangem alamb olom to erkes ersip ond kuna to gonjup kunum, olom kumbol ngimbil wei si keswei pisapim mal, pra buro pile!—Jw.org apu vidio ende kangem, Imitate Their Faith—Abraham, Part 2 pane paim kanjel.

Jises ombun kerma wei kauwo ngimbil keswei sim, Johova kanim kunum kumbol ngimbil keswei sim (Paragrap 8 kane)


9. Rom 8:​32, 38, 39 yu paim, nalmal pakerondo Johova kanka mem pilkane esmen?

9 Jises golo opa erim bar taninde pilkane esmen, Johova kenem kanka kanem pase minro wei pu—maiyam ding mo senomon ga kenem kanka kanim e ngonom. (Rom 8:​32, 38, 39 gere.) Kenem weieri pilkane esmen, Johova kenem kanka kanem pase minro pu, kenem kenem kanka kanmen e ngonom. Nim aimanj aimanj kol moral kapisen mo? Johova kenem aimanj aimanj kol moramen olom kapisem. Sin paim porninda nekapisen mo? Johova kenem porpor sin wakronda kapisem. Embe pile olom kapisem, ngangem kem wo gom bar kenem pilgi ne yuwom karkar enamen nepisem. Jises wal kawei wei ende mal ngom golo opa erim bar, Johova kenem weieri kanka kanem mal tanim. Kunum kolnga senda kunum, Johova kenem kanka kane wal erim mal, wal puli wei duwom erkanamen.—Ekl. 3:11.

JISES GOLO OPA ERIM BAR OLOM KIN NAWAL DUWOM ESMEN

10. (a) Jises togoram bar nawal ende min wonda pam erkelnge olom kumbol ombun si keswei pim? (b) Jises nal wusngam ende dam Johova kangem erka erim? (Boksa yu “  Jises Gom bar Tadom Johova kin Kamoramen Kaple Enem “ pane paim pra kanjel.)

10 Jises Dam kangem kantawol ende kangem ka panda pam. (Jon 14:31) Jises, Got kin yukes ne molmene nakem ye pane, togoram bar erkelde alamb olom Dam Johova kin yukes ne kangem ka tokes moksam bar, erkelnge Jises kumbol ombun si keswei pim. Embe pile olom yane embe nim: “Na Dana kaple ende kap e, na bol si, sikela nim.” (Mat. 26:39) Olom Johova bol kamolo pu gom bar, Seten Dam kin yu gend nim tane penem kele, ala Dam kangem erka erim eri.

11. Jises alamb kankawei wei kanim nalmal tanim? (Jon 13:1)

11 Jises golo opa erim bar alamb kankawei wei kanim mal tanim, ende olom karkar enjip ga disaipol aiyem man. (Prov. 8:31; Jon 13:1 gere.) Ende embe mal, Jises pilkane erim olom wal pende ya mala enda pesil wei panda pam, e Baibel yu neori bar na gora bar ombun kerma wei kaunda pam. Jises pesil wei paim kongan erim, nalerim, Dam Johova kongan ngongo erim, ba e mongse ma, olom alamb pra kankawei wei kanim. Olom kumbol palngo Baibel yu neori kem, alamb duwom erngom, ala alamb pakerom eri. Olom goram mand wei erim kunum, aposol aiyem man simb was erim, wal enam mal yune duwom ka erngom ala yune enjep erdongal ere kumbol amin ngom eri. (Jon 13:​12-15) Olom ond kuna ngimbil keswei si gora bar pamba, kunumb kun ye ende tokenjip olom pam bar mand pam ye kin yuka ne, nim na kin Paradaisa morol panim. Ala wal ende pra erim e, olom mam wandil golo Jon nim na mana kantawol ka era nim eri. (Luk 23:​42, 43; Jon 19:​26, 27) Jises golo opa erim bar alamb kankanim mongse tananim, ba mambnem ka ere yunim bar kanka mem tanim eri.

12. Jises yipe nal kongan pende ere kenem anjngo pakeronom?

12 Yu weieri paim, Jises “kunum dingeri mongse golo” kenem porpor topro siyem kem, e mongse ma, wal puli ere kenem pake anjngo tonom eri. (Rom 6:10) Kenem pake nalmal tonom? Olom golo opa erim bar kolapis kere, kenem wal kaka puli sinamen ne yipe anjngo kongan enem. Kongan pende kumbol enem mal omukro kandpe. Olom kenem King aijen meim, kongan Ai Pris enem, ala kongrikeisen pengem enem eri. (1 Kor. 15:25; Efe. 5:23; Hib. 2:17) Olom Got oiro sim ga na sipsip dulom kerma situwal kerem kongan kantawol enem. Alamb dulom tal e si tuwal dom kongan yero erponinde, bulto ombun kerma wei min wopu wulom enda.  a (Mat. 25:32; Mak 13:27) Yipe kunum pordom bar olom bunuman ka pam kongan ga wusngama, pilgi-mokun anjngo ngo kenem pilgi-erdongal enem, erkelde Johova konganem esmen. Mat. 24:45) Kongar Wan Tausen tuwalto mal kantawol enda kunum, anjngo kongan ere kenem kapismen wal ngo kantawol enda. Johova Ngangem kem wo gom bar mongse kenem pakeronda ne narim, wal pende pra enda ne kem!

WAL DUWOM ENEN ANJNGO ENDEL

13. Johova na Krais Jises kenem bol kanka mem taninjil mal buro pinjin dal, nalmal pakerondo wal duwom anjngo erkanal ne endel?

13 Got Johova na Krais Jises kanka mem taninjil mal anjngo buro pindal, pakero kelde wal puli duwom endel. Yipe kongar Memoriel min wonda kunum, nim Baibel Matyu, Mak, Luk, mo Jon ding mo tal ende mane ger kanal ne endel. Anj dunglom apal tuwalto sapta puli gernal ne nandel. Mane gere nalmem pende pande Johova na Jises kanka kanamen mal kanpoltonal ne endel. Wusngam kanem kanem kane si duwom enen wal ne alamb ende ngonal ne endel.

14. Buk Song 119:97 dom mal, kenem wal pende kurkanamen bar, nalmal pakerondo Jises gom na yu pende pra omukro kanpoltonamen? (Piksa pra kane.)

14 Nim yuweia kongar puli mon pamdal, yu pende kunum puli pilkane erin yu embe mal, Got mambnem dulto paim, kanka mem seim, Jises golo opa erim, yu embe mal kanpoltond wal pende duwom ere kanal konganem napaim nepisel. Ba yu weieri paim, yu pengem embe mal na wal kol duwom erkanamen wal puliwei meim, Johova sape simen porwei naninda. Embe pile nim nal endel? Kenem buk na nusa Baibel yu kawei sikenjip meim kunum kele gere, mane duwom erkanal ne endel. Nim Baibel gerin bar yumem kanpolnaron dal, buk na nusa yu pende mora bar kurkane yumem kanpoltonal ne endel. Ala kurkanen yu nomolpa endel bar, Johova, Ngangem Jises, enjel nim bol kanka mem taninjil bar nal padom mane buro yem kel pisel.—Buk Song 119:97 gere.

Kongar puli yuweia tuwal mon pamdal, Johova na Jises mambnem ka enjil bar kapile sangiyo mem tanindel e, Jises opa erim bar wal kol pende anjngo duwom erkanal ne endel (Paragrap 14 kane)


15. Nalende Baibela yu kol meim, anjngo duwom erkanal ne endel wal kerma paim?

15 Nim Baibel gerdel bar, buk na nusa wal pende kurkanal ne endel bar yu kol endel duwom ernakanal dal, kumbol ombun nasindel. Nim alamb ende gol kansinal ne kurnom bol dingmal enen. Gol kurnom alamb wimuk nane anj dunglom auwa puli mo kunum pende wopundo, gol naget kembis wei ende kansinem. Olom pilkane enem gol kembis e topum kerma paim. Baibela yu kolkol duwom esmen pase minro wei pu gol ngonom! (Sng. 119:127; Prov. 8:10) Embe pile wimuk wamnam nanindel, sedwol erpakle Baibel kunum kunum gere wal kolkol puli kurkane duwom erkanal ne kurondol.—Sng. 1:2.

16. Kenem Johova na Jises mambnem nalmal karkar enamen?

16 Nim duwom er sape sinen yu, nomolpa enen bar nalmal konganem endel mal pilkane endel. Ende embe mal, Johova mambnem dulto karkar ere alamb porpor bol mambnem ding mal endel. Jises Dam Johova na alamb kanka kankane, ombun kauwum mambnem karkar ere, Johova kangem kantawol ka ere pesil wei panda kunum pilgi ding angnem ambanem man pilngo pakerondol. Ala wal ende Jises mambnem karkar ere Baibel yuka neori kele alamb pakeroi, Johova wal kaka alamb kin erim mal sape kane, ala Jises golo opa erim bar pra pilgi ninam eri.

17. Yu duwom bulto enamen bar nawal omukro kanamen?

17 Jises golo opa erim wal pende anjngo duwom erkanpol weironjin dal, erkelde Johova Ngangem Jises bol kankawei wei kanamen. Embe enjin dal, enjel pra kenem kankawei wei kanambel eri. (Jon 14:21; Jems 4:8) Embe pile Jises opa erim bar kanpoltonamen ne, Johova wal puli kes erkem meim omukro duwom mane ere anjngo yumem kanpoltonamen ne enamen. Yu duwom bulto enamen bar, Jises golo opa erim bar wal kaka pende sinamen, ala Johova kanka mem kerma tanim bar kenem kapile sangiyo nalmal ninamen mal, omukro kanamen.

GOLANG 107 Got Kanka Mem Karkar Endel

a Efesus 1:10 a, Pol min “epen wal si makerom” panim e jelmal pa Got “oiro sim ga” pane Jises nim yu Matyu 24:31 na Mak 13:27 paim e ngonom. Pol nim, Johova murmulom dongal wusngama ga pende oiro sim e pilnim. Jises, Got oiro sim ga ombun kerma wei min wonda kunum semin epen pu seding punam e pilnim.