Skip to content

Skip to table of contents

YU DUWOM 27

Nalende Kenem Johova bol Kisal Goramen?

Nalende Kenem Johova bol Kisal Goramen?

“Johova olom bol kisal gosum alamb senom.”—SNG 25:14.

GOLANG 8 Johova Kenem Okul Dumam

DUWOM ENAMEN YU KERMA a

1-2. Buk Song 25:14 dom mal, kenem Johova bol seno se mand punamen pinjin dal, nal enamen?

 KENEM alamb ende bol seno tap karonamen ne pinjin dal, nim pisen nal mambnem pende enamen? Nim ki e, pundom ngondol tap karom ga ende ende kanka kane, pakeronam panindel. Ende bol seno tap karom panimen bar kisal goram e, wal kerma napaim ne pisel. Ba yipe yu duwom enamen bar Baibel yu kerma sinjip dom, alamb ende Johova seno se mand punam ne pisam, olom bol “kisal” goram pa dom.—Buk Song 25:14 gere.

2 Kongar nalnal nim Johova konganem erin e, wal kerma ma, olom bol molmene kele kisal anjngo goramen e, wal kerma paim. Ba, Got bol kisal goramen panimen yu mem nalmal paim? Kenem Johova bol kisal goramen mem nalmal duwom enamen? King gar wal kantawol ere erim ye Obadia, Ai Pris Jeoiada na King Joas, Got kin kisal gonjip bar kenem nawal duwom enamen?

GOT BOL KISAL GORAMEN PANIMEN YU MEM NALMAL PAIM?

3. Nawal er kelde kenem kisal goramen, ala kenem nalmal pakeronda?

3 Wal ende kenem er kes enda paim kanmen bar, kisal gosmon. Kisal embe mal gosmon ka paim nalenem, e er kelde kenem bunuman ka karkar enamen. Bo punamen ne kisal gosmon mem er kelde, bo seim bar mand wei napumon. Wal ende kenem er kes enda paim kisal gosmon mem er kelde, ke pu se koll bar pumon. Ende kanka kane senomon mambnem to kes mokul pei, ne kisal gosmon mem er kelde yu ka ne mambnem ka esmen.

4. Satan, kenem Johova bol kisal nalmal goramen ne enem?

4 Alamb Johova bol kisal golo molmene nakeram ne Satan enem. Elipas—Johova alamb bol popol si mambnem ka nanem panim yu, alamb karkar enam ne Satan pisem. Ala kenem wal ende er kelpe Got ka pisa kaple nanem ne, pisamen ne enem eri. (Jop 4:18, 19) Satan, kenem Johova bol kisal golo Olom konganem nanamen ne ka pisem. Embe enem, ba, kenem Got kisal nagoramen olom bol molmene kele wal ende er kelpe kes pisa kanpol tonamen.

5. Got bol kisal goramen panimen yu mem nalmal paim?

5 Alamb ende Got kanka kane kisal gorom alamb, olom wal ende er kelde Johova bol sonom mem to kes moksa kanapisem. Jises mambnem e, karkar ere olom “Got bol kisal” gom. (Hib. 5:7) Johova na to goropei, ne pil kisal nagom. (Ais. 11:2, 3) Olom Johova kankawei kane, yu nim karkar enal ne pim. (Jon 14:21, 31) Jises erim mal, kenem Johova kankawei kane olom bol molmene kesmen nalenem, Olom kanka mem seim, bunuman ka paim, mambnem ka enem ala dongal kerma wei paim ye. Kenem pilkane esmen Johova kenem kankawei kanem, embe enem nalenem, olom yu ne ngom yu kenem pilsi karkar esmen. Karkar esmen kunum olom ka pisem mo karkar nasmen kunum olom kes wei pisem.—Sng. 78:41; Prov. 27:11.

DUWOM ERE KANE GOT BOL KISAL GOROL

6. Nal wusngam ende duwom er kane Got bol kisal gorol? (Buk Song 34:11)

6 Kenem manjen kangim kunum Johova bol kisal goramen mambnem si nawonjin, ombol er sinamen. (Buk Song 34:11 gere.) Wusngam ende embe enamen e, Got wal porpor er kem meim omukro kanamen bar. Kenem Johova wal er kem meim bar mane omukro kanamen er kelde, olom bunuman ka, dongal kerma, ala kenem kanka kanem mem tadom. “Wal er kem meim” kenem mane omukro kanamen er kelde, olom bol molmene kele kanka kanamen. (Rom 1:20) Pilgi ding ambajen ende kangem Edriene embe nim, “Johova wal porpor er kem meim na omukro kanj er kelde, olom bunuman ka nalmal paim kanpolto, ala na weieri pilkane erind na pakeronda wal olom pilkane enem.” Olom wal omukro buro yem kel pim bar, er kelnge yu embe nim, “Na wal ende er kelne Johova bol ka mei mem to kes moksa kanapis nalenem, olom na Kollmem.” Yipe wakan tuwalto nim anj dunglom pende kele, Johova wal er kem meim mane omukro kanjel mo? Nim embe erin dal, Johova bol molmene kele olom kanka kanen mem wo se kerma punda.—Sng. 111:2, 3.

7. Yane nimen mem kenem nalmal pakerondo, Johova bol molmene kele kisal goramen?

7 Wal ende Johova bol kisal gosmon mem er kelpe wo se dongal punda, kunum kunum yane ninamen. Kenem yane kunum puli ninamen er kelde, Johova kanpol weiro se olom bol mand punamen. Kunum pende kenem yane ne pakeroi, ombun kauwo akilgi ninamen panimen kunum er kelde, olom dongal kerma paim mal pilkane esmen. Ala Ngangnem Jises ken wo golo kin pakerom pane yane ne sangiyo nimen kunum, er kelde olom kanka mem kerma paim mal pilkane esmen. Ala ombun min wonom kunum yane ne Johova pakera nimen kunum, pakerondo pilkane esmen olom bunuman ka pa tulukronom. Yane embe mal nimen kunum er kelde, Johova bol molmene kesmen mem wo se dongal wei punom. Ala er kelde akilgi ne, wal ende min wo kenem Johova bol senomon mem, to kes moksal ne enem kanpolto tuiromon.

8. Kenem nawal er Got bol kisal gosmon mem, ambilgi ninamen?

8 Baibel a alamb mambnem kes na ka enjip yu bol meim gere duwom er kanamen pakero kelde, Got bol kisal gosmon mem ambilgi ninamen. Pi ye tal ende, Got bol kisal golo konganem ere ere enjil ye, mambnem enjil mal omukro kanamen—e, King Eap gar kongan ere ere erim Obadia na Ai Pris Jeoiada. Ala bulto Juda King Joas wal pende erim bar duwom er kanamen eri, yero olom Johova bol kawei mom ba, bulto ka mom mem wakrom.

OBADIA ERIM MAL KUMBOL DONGAL PANDE GOT BOL KISAL GOROL

9. Obadia Johova bol kisal gom bar, olom nalmal pakerom? (1 King 18:3, 12)

9 Baibel taninde kenem pilkane esmen, Obadia b kin yu bol to embe dom: “Obadia. Johova bol kisal wei gom.”(1 King 18:3, 12 gere.) Obadia, Got bol kisal wei gom bar olom nalmal pakerom? Kisal gom er kelnge olom mambnem dulto erim, ala alamb olom bol pilgi ninjip, king pra olom bol pilgi ne, king gar kongan ere kantawol endel panim. (Nehemia 7:2 omukro kane.) Obadia Got bol kisal gom mem er kelnge olom kumbol dongal wei pam—e, olom sinda ambsik pam mambnem. King Eap “Johova dungola mambnem kes wei ere, [king porpor] yero monjip ngom” kongan erim kunum Obadia mom. (1 Kin. 16:30) Ala, Eap ambiyem Jesebel got gend Ball-lotu er ngo, Johova kankes wei kane, lotu wei yemto not seim topor ne sikeral ne erim. Ala olom Got propet puli kes to gom. (1 Kin. 18:4) Kenem pilkane esmen, ombun kes mal embe pam kunum Obadia Johova lotu er ngom.

10. Nawal taninde pilkane esmen, Obadia kumbol dongal wei paim?

10 Obadia kumbol dongal wei pam nalmal tanim? Jesebel, Got propet monjip kurkan si to gom kunum, Obadia propet 100-poro si okul erim, “50-yem poro sip kugono ende moklo ala 50-yem poro sip kugono ende moklo, bret na nol ngo kantawol erim.” (1 Kin. 18:13, 14) Embe erim ba, Jesebel olom kansinage ne olom to gorange. Weieri, Obadia gora bar kanapim kisal gom eri. Ba, olom Johova na Olom konganem alamb kankawei kanim pile, olom gora bar kisal nagom.

Kenem kongan to kolltungjip kulu ende, pilgi ding angjen ende kumbol dongal wei pande, pilgi mokun si Pilgi Ding angam, ambam man ngonom (Paragraph 11 kane) c

11. Johova konganem ga yipe-meim, Obadia erim mambnem nalmal karkar esim? (Piksa par kane.)

11 Yipe Johova konganem alamb puli, kenem kongan to kolltungum kulu meim. Gapman kongan esim bar enjep molmento kele yu nim karkar esim, ba, Obadia erim mal enjep Johova—lotu er ngom mem wakronam kanapisim! (Mat. 22:21) Got bol kisal golo dom yu karkar esim, alamb yu karkar enam kanapisim. (Aposel 5:29) Embe pile, enjep okul ere, Baibel yu ka neori kele kongrikeisen make pra rom eri. (Mat. 10:16, 28) Enjep pilgi ding angjep na ambajep man pilgi mokun ambsik-paim sinambe, pakerondo se Johova bol mand punam wal sim eri. Pilgi ding angjen Eri, Aprika tuwalto kenem kongan to kolltungjip kulu ende meim, wal erim mal omukro kanamen. Kongan to kolltungjip kunum, olom olom kapile pilgi mokun Baibel, Baibel buk na nus sip Pilgi Ding angam, ambam man ngonal panim. Olom embe nim: Na kisal gond, ba, pilkane erind Johova bol molmene kele kisal gond mem er kelnge na kumbol dongal wei pam.” Eri erim mal, nim kumbol dongal mem sindel kaple enem mo? Nim Got kin kisal golo molmene ken dal, mambnem embe sindel eri. 

AI PRIS JEOIADA, GOT BOL KISAL GOLO KA MOM MAL MOROL

12. Ai Pris Jeoiada ambiyem bol, Johova bol ka monjil mem nalmal tanijil?

12 Ai Pris Jeoiada Got bol kisal golo ka mom mem, er kelnge ga pende kumbol dongal pange lotu wei enjip eri. E, kwin Jesebel amblem Atalia Juda kongan kwin mambnem dulto karkar nare, kunumb mal er enal ne erim kunum. Alamb porpor Atalia bol kisal gonjip mem ka paim nalerim, olom kongan kwin enal ne pile king—gar tuwalto monjip porpor to gom—ngal kopam man pra! (2 Sto. 22:10, 11) Ngal kopam ende—Joas to nagom nalerim, Jeoiada, ambiyem Josebet sip okul erim. Olom andam kin ngal sip okul er moklo ngal kantawol ka enjil. Embe enjil bar, Depit duloma kongan er wonjip to porninda kaple narim. Kunum ele Jeoiadia kongar andet mol se minto punda pum. Ba, olom Johova bol kisal golo ka mom mem ambilgi ne, Atalia bol kisal nagom.—Prov. 29:25.

13. Joas kongar 7 mom kunum, Jeoiada, Johova ka mom mem nalmal ala tanim?

13 Joas kongar 7 mom kunum, Jeoiada, Johova bol ka mom mem ala tanim. Olom wal pende erim wo kun pundal, Josa, Depit kongan king si enda ne pim. Ba wo kun napund dal, Jeoiada to goram pilkane erim. Johova pakerongo olom erim wal wo kun pum. Kongan pengem enjip alamb na Liwai ga olom pakeromngo Joas kongan king singe, Atalia to gonjip.(2 Sto. 23:1-5, 11, 12, 15; 24:1) Ala Jeoiada kontrak ende erim e, “Johova, king, na alamb kunum kunum, Johova alambem man moram panim.” (2 Kin. 11:17) Ala Jeoiada “wal ende erim, kongan ga kelnge Johova garem koll geit a tawol monjip, alamb ende kuru namoram geit a tuwal nawonam paninjip.”—2 Sto. 23:19.

14. Nal wusngam pende Jeoiada, Johova bol ka mom bar olom kangem min kenjip?

14 Johova yero embe nim: “Na bol molmene kele kangna ambil min keram alamb, enjep kanjep ambil min keral.” Weieri, olom yu nim mal, Jeoiada kin mambnem ka embe erim. (1 Sam. 2:30) Olom ai pris Jeoiada, mambnem ka erim kenem duwom enamen ne yu bolom bom Baibel a paim. (Rom 15:4) Ala Jeoiada gom kunum olom bol mambnem ka ende enjip e, “Depit Tawun aiem a king ga gulroro enjip bar olom gulrojip, nalerim, olom Israil tuwalto kongan ka puli erim, ala Got wei Garem koll kongan pra pakero erim eri.”—2 Sto. 24:15, 16.

Ai Pris Jeoiada erim mal, kenem Got bol kisal golo molmene kesim mem er kelde, pilgi ding ga kumbol wei ngo pakeronamen (Paragrap 15 kane) d

15. Jeoiada yu bolom Baibel a paim bar, kenem nawal duwom esmen? (Piksa pra kane.)

15 Jeoiada yu bolom Baibel a paim, kenem porpor pakerondo Got bol kisal goramen. Kristen elda walem Jeoiada mambnem karkar ere, kongrikeisen kantawol ka enam. (Aposel 20:28) Tuwa senjip ga meim Jeoiada mambnem karkar ere, Johova bol kisal golo ka monjip dal, enjep wusngam a Johova konganem ere enal ne ka pisem wal enda. Olom enjep bul wei nagonda. Nang, ambel gal meim, Johova olom Jeoiada bol nal mambnem erim kane, Jeoiada mambnem karkar ere tuwa senjip ga, Johova bol ka molo kongan kanan enjip ga meim bol molmene kele mambnem ka er ngonam. (Prov. 16:31) Ala kenem porpor kongan pengem enjip ga na Liwai ga, Jeoiada pakerojip bar kenem wal ka duwom esmen, kenem porpor kumbol ngo molmene kele, “mol se ngimba pu kongan esim ga,” yu ninam karkar enamen.—Hib. 13:17.

KING JOAS MAMBNEM KARKAR NAENDEL

16. Nawal taninde pilkane esmen, King Joas mambnem ka karkar narim?

16 Jeoiada mambnem ka karkar erim King Joas pakerom. (2 Kin. 12:2) Olom kongar kerma namom ba, mambnem er kelne Johova kapisa ne erim. Ba, Jeoiada gom kunum bulto, Joas king ngal kopam man apostet mambnem karkar enjip ga yu ninjip pim. Embe erim bar nawal min wom? Enjep “pulnombol ond pos na imis got gend lotu er ngojip.”(2 Sto. 24:4, 17, 18) Johova kumbol kes wei molngo “propet walem ne kelde enjep ne siyem . . . ,tunam ne erim, ba nim yu enjep wei napinjip.” Enjep Jeoiada ngangnem Sekeraia yu nim pra napinjip eri, olom Johova propet mongse namom pris kongan erim eri, ala Joas bepam ende mom. Sekeraia pemili aiem, King Joas kantawol ka enjip ba, ala olom ne kelnge Sekeraia to gonjip.—2 Sto. 22:11; 24:19-22.

17. Joas bol nawal min wom?

17 Joas, Johova bol kisal wei nagom, embe erim bar olom bol ombun min wom. Johova embe nim: “Alamb na kanka nakanim alamb enjep kanka nakanal eri.” (1 Sam. 2:30) Bulto, Siria ami apal pende wo, Joas “ami puli kes wei” tomene kenjip, ala Joas olom “topor wei ninjip.” Bulto, Siria ga seyem punjip kunum Joas, Sekeraia to gom bar, olom kongan ga tangins olom to gonjip. Mambnem kes erim king, “king gorambe olom gulroro enjip bar, olom gul narojip.”—2 Sto. 24:23-25; “Berekia ngangem” pane Matyu 23:35 a stadi nout paim kane.

18. Jeremaia 17:7, 8, dom mal kenem nalmal ere, Joas mambnem erim tuiro karkar nanamen?

18 Joas mambnem erim bar kenem nawal duwom esmen? Olom ond ende bol dubolom dongal napande, ond ende sikngo kerambe paim mal embe mom. Jeoiada—ond—mal pange olom sengse mom, ba gom kunum, apostet ga yu ninijip komol se pile Johova wakrom. Yu ekin mand e, taninde pilkane esmen, kenem pemili aijen mo kongrikeisen a ga pende Johova bol ka meim bar kenem sengse namoramen. Kenem pilgi wal dongal moramen ne pinjin dal, kenem kenem Got bol kisal gosmon mem er dongal enamen embe, Baibel yu kunum kunum duwom ere, duwom esmen wal buro yem kel pile, ala yane kunum kunum ninamen.—Jeremaia 17:7, 8; gere Kol. 2:6, 7.

19. Johova kenem nal eiya dom?

19 Johova kenem wal puli kes ende eiya nadom? Kenem eiya dom wal Eklisiastis 12:13 a paim, yu ele paim embe dom, “Kenem alamb Got wei bol kisal golo, lo aiem karkar enamen e, kongan kerma ende pase ngimba punom.” Kenem Got bol kisal gonjin dal, mibulto nawal ende min wo pilgi er kanal ne enda, Obadia na Jeoiada enjil mal akilgi ninamen. Embe enjin dal, Johova bol senomon mem wal ende min wo to kes namoksa.

GOLANG 3 Dongal Ngo, Kui Enam Mem Ngo, Ala Pilgi Ere Dongal Ere

a Baibel a yu “kisal” gosum padom e, mem jeljel puli meim. Ende, alamb tonam ne kisal kes gosum, alamb kin molmene keramen ne kisal gosum mo bunuman puli kele kisal gosum eri. Yu embe mal nim paim bar kun nim. Yu duwom pi enamen bar kisal goramen pakero kelde  kumbol dongal pande,  Danjen min epen meim bol  ka molo, konganem enamen mal omukro kanamen.

b Obadia panimen e, propet Obadia kongar andet puli bulto molo, Baibel bom kangem pande kanmen e, ma.

c PIKSA YU BOLOM: Piksa kanmen kenem kongan to kolltungjip bar, pilgi ding angjen ende pilgi mokun sip ngonom.

d PIKSA YU BOLOM: Pilgi ding ambajen gal ende, telepon a Baibel yu nalmal neori kera mal, pilgi ding ambajen tuwa ende bol duwom enem; pilgi ding angjen tuwa ende alamb puli pu wo esim bar, kat min kel pakel kumbol dongal pande Baibel yu neori keramen mal tadom, pilgi ding angjen ende kongan kanan er mom, kongrikeisen Kingdom Gar wal er kun enam mal duwom er ngonom