Skip to content

Skip to table of contents

YU DUWOM 47

GOLANG 103 Tawol Yira—Yira e Wal Ka Ende

Angjen Man​​—Elda Kongan Enam Mak Paksim Mo?

Angjen Man​​—Elda Kongan Enam Mak Paksim Mo?

“Ye ende olom alamb kantawol enal nepim dal, e olom kongan kawei enal nepisem.”1 TIM. 3:1.

DUWOM ENAMEN YU KERMA

Yu duwom pi enamen bar Baibel mambnem pende dom, angjen ende mak pakil karkar enda, pakero kelde elda kongan sinda mal omukro kanamen.

1-2. Nal “kongan ka” ende elda enem?

 NIM YIPE kongrikeisen sepent kongan ende ermon pamdal, ombol ere elda morol ambsik paim mambnem anjngo karkar endel pakero kelde kongan e sindel. Elda walem “kongan ka” esim mal enal nepisen mo?—1 Tim. 3:1.

2 Elda nal kongan wei enem? Baibel yu neori kesim kongan se ngimba pu ere, kongan ombol wei ere, alamb ende pakero duwom erngom, ala kongrikeisena yu nim bar na mambnem esim bar, kenem wal enamen mal ta kawei nim. Memka pande Baibel elda walem kongan ombol esim padom, yira komb e “wal kawei mal ende” meim.—Efe. 4:8.

3. Angjen ende nawal pende er semin wo elda ende mora? (1 Timoti 3:​1-7; Taitus 1:​5-9)

3 Nim nawal pende er semin wo elda ende morol? Sape pande ku kongan esim mal, na elda kongan bol ding mal ma. Yipe ku kongan esim bar kongan ngonda ye kanje nim kongan e sape pamdal, ngondo endel. Embe ding mal, nim elda kongan enal nepind dal, kumbol weingo Baibel yu neori kele alamb nalmal duwom erngondol mal kanpol weirondol. Nim mambnem pende ermin wo elda ende morol mal, Baibel 1 Timoti 3:​1-7 na Taitus 1:​5-9. meim omukro kanpol tondol. (Gere.) Yu duwom pi enamen bar, nalmal er semin wo elda ende morol mal wal talende omukro kanamen: 1. Enjep kongrikeisena tuwalto na alamb oriro meim bar kangem ka panda, 2. enjep pemili pengem ka enam, ala 3. Enjep kapile kongrikeisen angjen ambanjen man pakeronam eri.

ALAMB ENDE DUNGOLA KANGEM KA PANDA

4. “Alla ende napanda” panimen, mem nalmal paim?

4 Nim elda ende moral nepin dal, ombol ere alamb ende dungola “alla ende napanda” ye mal moral ne endel. Embe endel bar pakero kelde kongrikeisena kangem ka pande, nim bol yu puli naninam. Ala wal ende, “alamb oriro nim mambnem ka karkar enen ye paninam.” Ba kunum pende Johova lotu ernangom alamb nim bol kanapile ala pilgi don wal pra kanapisam eri. Embe enam ba nim mambnem dulto karkar ere, ye ka ende morol bar enjep nim bol yu puli ne bunuman tal nambram. (Dan. 6:​4, 5) Nemnem ki embe ngondol, ‘Kongrikeisen tuwalto na Johova lotu ernangom ga bol na kangem kapaim mo?’

5. Nim “mambnem ka kanka kanen” nalmal tanindel?

5 Nim “mambnem ka kanka kanen” erkelde alamb ende mambnem ka enda bar, nim mambnem enen na kapis pane ngondol. Pende nim nandel pisim wal, kapile ere alamb ende pakerondol. (1 Tes. 2:8; na Taitus 1:8lover of goodness” study note a paibel omukro kanjel.) Nalende elda walem “mambnem ka kanka kanam” wal kerma paim? Nalenem, enjep anj dunglom konganem ka ere, kongrikeisena ga moram yune erdongal ere, ala make yu tambem ende paksim ernombrom eri. (1 Pita 5:​1-3) Embe esim bar pilkane esmen kongan puli wei esim, ba alamb ende pakerom bar kawei wei pisim.—Apo. 20:35.

6. Nal wusngam pende “alamb ende kin mambnem ka” taninamen? (Hibru 13:​2, 16; piksa pra kane.)

6 Nim ende pakeron kunum e, “alamb ende kin mambnem ka” tadon, senonon alamb kin mongse nanen alamb oriro meim ga bol pra tanindel. (1 Pita 4:9) Baibel dikseneri embe dom: “Alamb ende kin mambnem ka tadom alamb—ende olom senon kanpolnarom alamb wom—ba olom kapile enjep wiro si garem kol kerem.” Nenem ki embe ngondol, ‘Alamb kolnga ende kongrikeisen make wom, na jebenware ne mambnem ka tane nesind mo?’ (Hibru 13:​2, 16 gere.) Mambnem ka enem alamb, alamb gulka porpor wom bar mambnem ka tadom. Ende embe mal, kongan pesil ere pilgi ding angjen ambanjen yune erdongal esim ga, seket tawol ye.—Stt. 18:​2-8; Prov. 3:27; Luk 14:​13, 14; Apo. 16:15; Rom 12:13.

Kristen andam ambiyem tal mambnem ka tane, seket tawol ye ambiyem bol panambel gar erka erngombol (Paragrap 6 kane)


7. Elda ende “ku kanka nakanja” panimen yumem nalmal paim?

7 “Ku kanka nakanja.” Mem embe, ku moni na nomolpa enem bar wal kannom olom bol wal kerma wei mal napaim. Nim wal puli kannondol mo apal kannondol, nomolpa endel bar Got Gapman kongan si ngimba kerel. (Mat. 6:33) Nim anj dunglom kele, dongal ngo, kannonon wal Johova ngo lotu erngondol, pemili ainem kantawol ere, ala kongrikeisen pakerondol eri. (Mat. 6:24; 1 Jon 2:​15-17) Nenem ki embe ngondol: ‘Ku na bol wal kerma nalmal paim? Na nomolpa erind bar ambsik paim wal mongse sinal nepis mo? Kunum kunum ku na wal puli kannonal nepis mo?’—1 Tim. 6:​6, 17-19.

8. Wusngam pende nim “endel kaple enda wal ere” ala “nenem-kumbolnom-kantawol” endel padom nal nepildom?

8 Nim “endel kaple enda wal ere” ala “kumbol-kumbolnom kantawol” erin dal, nomolpa enen bar wal porpor endel wo ka punda. Pende embe, mokun na nol nondol bar kanpol tondol, konkongol kerel, ekin kopong endel, mo wal pende erkapisal nepisen bar pra. Embe endel bar Johova lotu ernango konganem nasim alamb mambnem aijep karkar nandel. (Luk 21:34; Jems 4:4) Ala alamb erkerambe nim kumbol mul sindel ne enam kunum, kine morol eri. Nim nol puli no sipak nanen”;  ala nol puli nonon pane kangem kes napaim eri. Nenem ki embe ngondol, ‘Na kunum kunum nomolpa erind bar enal kaple enem wal ere, ala na kumbol-kantawol erind mo?’

9. Nawal pende endel bar “bunuman ka karkar ere” ala “kongan porpor sip duloma kun kerel”?

9 Nim “bunuman ka karkar” erin dal, nomolpa endel bar wal puli pende omukrondol bar kanpolto Baibel kolta yu meim karkar endel. Wal ende min wonda kunum, nim Baibel kolta yu meim konganem nalmal endel mal, omuk mane wei tondol erkelde bunuman ka karkar ere wal omuka tondol. Embe pile nim wal pende omukro enal nepisen bar kamkam nanen, mane omukro kanpolto kun paim mo napaim kane enen. (Prov. 18:13) Nim embe enen bar Johova bunuman paim mal, karkar ere wal omukronon. Nim “kongan porpor ersip duloma kun ken” dal erkelde kongan wose duloma kun punda, ala anj dunglom kun wal poro endel. Ala alamb pilkane enam nim yu karkar ere wal paim mal enen. Mambnem embe mal karkar enen pakerondo nim kangem ka panda. Baibel mambnem pende dom elda nalmal karkar ere, kongan pengem ka ere pemili kantawol enda mal kenem omukro kanamen.

PEMILI PENGEM KONGAN KA ENDEL

10. Ye ende nalmal ere “pemili aiyem kantawol ka enem”?

10 Nim bolsin ye ende kongan elda sinal nepin dal, ambinem na ngalnem man kangem ka pande, ga ende pilkane enam. Embe pile kangem ka sinal nepin dal [nem] pemili kantawol ka endel.” E embe mal, nim pemili kantawol ka ere, wal porpor endel bar kanka mem tanindel bunuman ka karkar ere wal omuka tondol. Pemili ainem pakeroi kongrikeisen make punam, Baibel yu neori keram, pemili lotu enam eri. Nalende embe endel wal kerma wei paim? Aposol Pol embe nim: “Ye ende ambiyem ngalem kantawol kanarim dal, nalmal Got kongrikeisen kantawol ka enda?”—1 Tim. 3:5.

11-12. Angjen ende kongan elda enal pimdal, nalende ngalem man mambnem ka karkar enamen wal kerma paim? (Piksa pra kane.)

11 Nim ngal danjep ende mon pamdal, nim ngalnem kongar 18 menro moram,“enjep mambnem ka karkar ere nim bol molmene keram.” Embe pile, nim enjep bol kanka mem tane duwom kawei erngondol. Embe endel bar erkelde enjep kapile tuwol ere wurmal enam, e ngal porpor mambnem embe esim. Nalende embe enam, nim enjep duwom kawei erngon embe pile nim yu-karkar enam, ende weieri pilngonam ala mambnem ka karkar enam eri. Ala ombol ere ngalnem man pakero keli Johova bol senom mem dongal pande, Baibel kolta yu meim kunum kunum karkar ere, er semin wo nol panam.

12 “Ala ngal pilgi dongal panda, yu tokele yu karkar nasim ngal pane kangem embe nasinam.” Angjen ende makronjup kongan elda mo kongrikeisen sepent enda, ba olom ngalem mak pakil pilgia wal dongal moral ne enda mo nol pa sikem ende sin kerma wei erim dal, angjen e kongan ermora moma, elda walem omukro kanam. Nalenem, ngal dam olom ngalem duwom ka er pilsinda yune nangom pamdal, olom kongan elda mo kongrikeisen sepent mene kera.—Oktomba 15, 1996, Wastaua, p. 21, par. 6-7 kanjel.

Pemili pengem esim ga wusngam jeljel karkar ere ngaljep man wal enam mal, duwom ka erngom (Paragrap 11 kane)


KONGRIKEISEN KANTAWOL KA ENDEL

13. Alamb ende bunuman karkar enda ernombronom” na “neném mongse ne napisel” mambnem nalmal tanindel?

13 Angjen man Kristen mambnem ka esim, kongrikeisen pake wei tonom. Ala “olom alamb ende bunuman karkar enda ernombronom,” erkelde kongan ombol er, ere alamb kin kumbol amin meim. Olom alamb ende bunuman karkar enda ernombronom, erkelde yu nim komol kase pile enjep bu paim mal kanpol tonom. Ende embe, elda walem makero Baibel lo na kolta yu meim karkar ere wal kerma pende omukrom kunum, elda puli kapile yu karkar enamen panim, ba nim bu jel panda. Kunum embe nim enjep pilngo yu karkar endel mo? “Nenem mongse napisel” e tadon alamb ende pilngonon, nem kapisen wal mongse enal nepisen. (Stt. 13:​8, 9; Prov. 15:22) Ala alamb bol “yumal” nanen, mo “kumbol mul-wamnam nasinen eri. Enjep bol yu ombolombol nadon, weieri pilngo mambnem ka tadon. Alamb ende bol ombun kerma wei min wonom kunum, se ngimba pu kumbol amin mem endel. (Jems 3:​17, 18) Kenem pilgi nimen wal bol opyem esim kunum, yu amin nimen erkelde kumbol mul nasim.—Het. 8:​1-3; Prov. 20:3; 25:15; Mat. 5:​23, 24.

14. Angjen ende pimand nol pa “disaipol. . kolnga momdal kongan nangonam,” na “Got bol kamein” panimen yumem nalmal paim?

14 Angjen ende pimand wei nol pa “disaipol kolnga mondal kongan e nangonam.” Nim nol pa kongar puli wopundo kongan elda sindel ne pilnadom, ba wal kerma paim kunum pende tuwalto Johova bol senonon mem ere dongal ere, ala Baibel konganem nalmal ere wal kerma pende omuk karondol mal kanpolto. Elda moral nepin dal, yero Jises erim mambnem karkar ere molmene kerel, sinal nepisen kongan kamkam nasindal kumbol ombun nasindel. Johova nim kongan enen pilkane enem pile, kui molpui kunum kun kongan ngondo ere kongrikeisen pakerondol. (Mat. 20:23; Fili. 2:​5-8) Nim Johova lo aiyem karkar ere olom okanaiseisena yune kerem karkar enen, “Got bol kamein” mem tadon—1 Tim. 4:15.

15. Elda ende alamb poro dungola yu kawei wei ninda mo? Yubol to.

15 Baibel taninde pilkane esmen, kongrikeisena kongan pengem esim yira komb enjep kongan tisa ere “alamb ende duwom erngonam mal sape” kapanda padom. Yu e dom alamb porpor dungola nim yu kawei wei nindel ne pilnadom, ma. Elda meim alamb porpor dungola yu kawei wei nanim. Ba yumem kerma embe, elda walem Baibel yu neori kesim mo pilgi ding ga pu kane yune pilgi erdongal esim kunum, Baibel konganem kawei wei ere angjep ambanjep erdongal esim e pildom. (Study note “qualified to teach” pane 1 Timoti 3:2; paim, 1 Korin 12:​28, 29 na Efesus 4:11 paibel omukro kanjel.) Alamb poro dungola yu ka nanindel ba ombol ere embe enal ne endel, pakerondo tisa kawei morol. Nim nawal ende ere tisa ka ende morol?

16. Nawal pende endel bar pakero kelde tisa ka morol? (Piksa pra kane.)

16 “Got Yuwom Baibela meim mane duwom ere ambilgi nindel.” Tisa ka morol pindal yu nindel bar, angnem ambanem man pilsinam yu nengondol kunum, Baibel kunum kunum konganem ka endel. Embe endel e, Baibel yu duwom kawei ere ala kenem Baibel buk na nus pra duwom endel. (Prov. 15:28; 16:23; study note “holding firmly to the faithful word,” pane Taitus 1:9 paim kanjel.) Embe pile kenem Baibel buk na nus meim, Baibel yumem kerma nepol tonom, pakerond nalmal konganem ka endel mal kanpol tondol. Maka yu nindel kunum, alamb pakeroi Johova kanka kane, duwom esim wal karkar enem ne endel. Kongan tisa kawei enal nepin dal, elda walem kongan erkanjip meim, ki si nim pakero nalmal endel nengonam karkar endel. (1 Tim. 5:17) Elda walem ernombro angjep ambanjep man “ende. . erdongal enam; kunum pende ne elda walem pilsinam yu nengonam mo “alla enam bar yune erkun” enam. Wusngam e mo, ende karkar enam kunum kunum mambnem ka taninam. Got Yuwom erkelde mambnem amin na kanka mem karkar ere tisa kamorol, nalenem, nim Tisa Kerma mambnem aiyem karkar enen e, Jises.—Mat. 11:​28-30; 2 Tim. 2:24.

Kongrikeisen sepent ende kongan tisa enda mal, elda kongan kanan erim sape pam bol duwom ka enem. Kongrikeisen sepent e maka yu ninda mal, glas pambar ngimba akil molo, yu ninda mal yero duwom enem (Paragrap 16 kane)


ANJNGO ER SEMIN WONDOL

17. (a) Kongrikeisen sepent walem nawal pakerondo anjngo er semin wonam? (b) Elda walem angjen man ende kongan ngonam ne enam kunum, nawal omukro kanpol tonam? (Boksa yu pengem “ Alamb Ende Omukrondol Kunum Molmene Mem Karkar Endel,” pane paim kanjel.)

17 Kongrikeisen sepent angjen man, elda kongan sinamen kaple nanem nepisim, nalenem, mambnem puli pende er semin wo kongan e sinamen paim nepisam. Ba pilkane endel Johova na olom okanaiseisen nim mambnem na wal endel bar porpor kun wei karkar endel napisim. (1 Pita 2:21) Johova murmulom dongal nim pakerondo, mambnem embe sindel kaple enda. (Fili. 2:13) Nal mambnem ende nim mak pakle, erkeli woka punda nepisen? Yane wusngama wal porpor Johova angela kerel. Nim mambnem ende mak pakle enal pindal, kenem buk na nusa yu meim omukro kanjel, mo elda walem ki si wusngam pende nalmal karkar endel mal nengonam.

18. Kongrikeisen sepent walem nawal enamen ne bunuman dongal panda?

18 Kenem porpor na elda walem pi kongrikeisena kongan ermeim ga, yu duwom pi esmen mambnem eiya dom anjngo karkar enam. (Fili. 3:16) Yipe kongrikeisen sepent ende mon pamdal, ombol ere wal pende er semin wondol! Ala yane wusngama ki si Johova nim duwom erngondo olom konganem er kongrikeisen pakerondol. (Ais. 64:8) Elda ende moral ne kongan ombol enen bar, Johova weieri pakerondo enen kongan woka punda.

GOLANG 101 Tapkaro Kumbol Ding Sende Kongan Enamen