Mman ko pi n'en ni bay riy

Mman ko table of contents

KAN FEK KO GIN NI KAN CHAARIY MURUNG’AGDAD NGAY KAKROM

Ba Karrow ni Bokum Milyon e Girdi’ ni Manang Murung’agen

Ba Karrow ni Bokum Milyon e Girdi’ ni Manang Murung’agen

“Kemus ni taareb e karrow ni bay e speaker u daken e chig riy ni un fanay ko machib u Brazil, ma bokum milyon e girdi’ ni yad ma yog ‘fare karrow ko Wulyang ko Damit’ ko re karrow nem.”​—Thin rok Nathaniel A. Yuille, u nap’an e duw ni 1938.

RIB sagaal rogon ni i mon’og fare maruwel ni machib u Brazil u tabolngin e pi duw ni tabab ko 1930 nge yan i mada’ ko 1939. Machane, nap’an e duw ni 1935, me yol l’agruw e pioneer ngak Joseph F. Rutherford ni ka nog Nathaniel nge Maud Yuille ngorow. Gali cha’ ney e ri yow ba pasig ko machib e ngiyal’ nem. Ere, ra yolgow ko re walag ney ma rognew ‘ndemtrug e gin ni yira pi’row ngay ma yow ba felfelan’ ni nga ranow.’

Nathaniel e ir reb e civil engineer ara be’ ni ma ngongliy boch ban’en ni bod rogon e wethal, nge gampek, nge boch e naun nib gagang’. Ma ngiyal’ nem e ke gaman 62 e duw rok ma dakir maruwel ya ke taw nga nap’an ni nge tal ko maruwel. Ir e en ni ma yarmiy rogon e machib ni yima tay u reb e ulung ko Pi Mich Rok Jehovah u San Francisco, California u Meriken. I yarmiy rogon e machib ni un tay u rom, maku i fanay boch e masin u nap’an e machib ni yima abweg lungun e girdi’ ngay ngaun cheleg ni nge rung’ag e girdi’. Ere, ni pi’ ni nge yan nga Brazil nreb e nam ni boor mit e thin ni ma yog e girdi’ riy ni nge pigpig ni ir e branch servant ara en ni ma yog e thin ko branch. Ma bochan nib salap ko mit ney e machib ma kub m’agan’ ngay ni nge rin’ e re maruwel nem, ma aram fan nrib ga’ angin e machib ni tay u rom.

I taw Nathaniel nge Maud nga Brazil ko duw ni 1936, ni ke un be’ ngorow ni ka nog Antonio P. Andrade ngak. Nap’an nranod e ngaram mar feked 35 e masin ni ka nog e phonograph ngay nge reb e karrow ni bay e speaker u daken e chig riy ni yima fanay u nap’an e machib. Brazil e aram e bin lal e nam nth’abi ga’ u fayleng. Ma ngiyal’ nem e kemus ni 60 e tamachib ni immoy u rom! Machane, pi masin nem nra feked e ngaram e aram e n’en ni ayuwegrad ni ngar wereged fare thin nib fel’ ngak bokum milyon e girdi’ u lan in e duw.

Reb e pul nga tomuren ni taw Nathaniel nge Maud nga Brazil, ma aram me yarmiy e branch ofis ni ngan tay e bin th’abi som’on e convention u São Paulo. Nap’an nni tay e re convention nem min yarmiy ni nge yan e pi walag ko machib. Nap’an ni yan e pi walag u rom ko machib, ma aram mu kun fanay fare karrow ni bay e speaker u daken e chig riy ni Maud e ir e be kol e yap’ riy. Ni cheleg e radio ko re karrow nem ni bay reb e welthin riy ni nge rung’ag e girdi’ ni yoor, ma 110 e girdi’ nra bad ni ngar motoyilgad ko re welthin nem! Pi n’en nni weliy ko re convention nem e k’aring e pi walag ni ngkur yoornaged e tayim ni ngar machibgad riy. Ma aram ma kur filed rogon ni ngar fanayed yu ken e babyor nge noch yang i babyor ni ka nog e testimony card ngay ni kan yoloy boch e thin ngay, nge fare masin ni ka nog e phonograph ngay ni bay boch e welthin ni un cheleg riy ni kan pi’ ni thin ni Meriken, nge Chiyamen, nge Hungarian, nge Polish, nge Spanish, ma aram me boch nga tomuren mu kun ngongliy ni thin ni Portuguese.

Re karrow ney ni bay e speaker u daken e chig riy e ayuweg bokum milyon e girdi’ u Brazil ni ngar rung’aged fare thin nib fel’

Nap’an e duw ni 1937 min tay dalip e convention ni kki yan e pi walag riy ko machib. Reb e nni tay u São Paulo, ma reb e nni tay u Rio de Janeiro, ma reb e nni tay u Curitiba. Pi convention nem e ki ayuweg fare maruwel ni machib ni ngki mon’og i yan. Nap’an ni yan e pi walag ni kar uned ko re convention ney ko machib u mit e tabinaw, ma aram ma ranod ko fare karrow ni bay e speaker u daken e chig riy ni yad be machib. Bay reb e pagel ni ka nog José Maglovsky ngak ni yog ni gaar: “Bayi n’en ma gamad tay e pi babyor romad ni bay e thin nu Bible riy nga daken ban’en, ma nap’an ni be chel e radio ko fare karrow, ma gamad tabab ni nggu machibnaged e girdi’ ni kar bad u naun rorad nga wen ni ngar nanged ko mang e ke buch.”

Nap’an ni yira yan ko pi lul’ nib gagang’ ni ngan taufenag boch e girdi’, ma bay boch e girdi’ u rom ni ka ur malukgad ma kar bad ra pared nga tooben e lul’ ni yad be toffan. Ma aram mu kun fanay fare karrow ni ngan machibnag fare thin nib fel’ riy! Nap’an ni yira cheleg fare welthin rok Brother Rutherford ni fan ko piin ni ngar uned ko taufe, ma boor e girdi’ ni ma muulung nga tooben e re karrow nem ni ngar motoyilgad ko re welthin nem, ma aram min pilyeg fare welthin ko thin ni Portuguese. Tomuren fare welthin, ma aram min tabab i taufenag e girdi’ ma yibe cheleg boch e tang rodad ni kan recordnag ko thin ni Polish. Nap’an ni yira cheleg e pi tang nem ma aram me tabab e pi walag ni ngar uned ko tang nra bagayad ma be yon’ fapi tang ko thin rok. I yog fare Yearbook ko duw ni 1938 ni gaar: “Re n’em e i puguran ko pi walag e n’en ni buch u nap’an e Pentekost ni aram e un non nib thilthil e thin ni unog, machane ra be’ ma be nang fan ko thin rok.”

Gubin e Madnom u tomuren nni tay fapi convention, ma yima yan ko fare karrow ko pi park i yan, nge yungi n’en ni ma par e girdi’ riy, nge boch e factory ni yima maruwel riy u lukngun e binaw nu São Paulo nge ku boch e binaw u tooben ni ngan cheleg boch e welthin riy ni nge rung’ag e girdi’. Yima rin’ e re n’ey ndemtrug ko ba fel’ e yafang fa danga’. Kun yan ko re karrow nem nga bangi ban’en ni ma par 3,000 e girdi’ ni daraw riy ni 60 e mayel nga lel’uch ni ngal u São Paulo ni ngkun cheleg boch e welthin riy ni nge rung’ag e pi girdi’ nem ni ma par u rom. Boch nga tomuren, ma aram me sum reb e ulung u rom. Yugu aram rogon nib m’ar e pi walag nem ni ur pared u rom, machane ni pi’ mat’awrad ni nga ranod nga yugu bang ni ku ma par boch e daraw riy ni ngar machibgad.

Nap’an ni taw nga tungun e duw ni 1938, ma aram miki yag ni ngaun fanay boch e welthin u nap’an e machib ni kan pilyeg ko thin ni Portuguese. Nap’an nra taw ko rofen ni ma madnomnag e Katolik e Rofen ni Ma Yan e Yaal Nga Tharmiy, ma yima yan ko re karrow nem ko yungi n’en ni yima gum’eyag riy min cheleg boch e welthin ni nge rung’ag e girdi’ ni kenggin e “Bay u Uw e Pi Yam’?,” nge “Jehovah” nge “Pi Flaab.” Ba pag 40,000 e girdi’ ni ur motoyilgad ko pi welthin nem!

I damumuw e pi tayugang’ ko teliw ko Katolik ko pi machib nu Bible nem ni un weliy ko girdi’. Ere, ur towasariyed e pi tayugang’ ko am ni ngar taleged ndab kun fanay e re karrow nem u nap’an e machib. I yog Sister Yuille ni immoy reb e rran ni n’igin reb e padrey ni nge muulung ba ulung i girdi’ ngar liyeged fare karrow ni yima fanay ko machib. Machane, nap’an ni yib e mayor nge pi polis ko re binaw nem e ngaram, ma aram mar pared ngaur motoyilgad ko fapi welthin ni yibe cheleg ko fare karrow. Nap’an ni chuw fare mayor me fek boch e babyor rodad nib puluw e thin riy ko Bible. De wagey e girdi’ e rofen nem. Yugu aram rogon nib gel e togopuluw ni un tay ko pi walag u Brazil, machane mi nog ko fare Yearbook ko duw ni 1940 ni fare duw ni 1939 e aram e re duw “nth’abi fel’ ni ngan pigpig riy ngak e En ni Be Gagiyegnagdad Nth’abi Tolang min weliy fithingan ko girdi’.”

Rib gel e mon’og ni tay fare maruwel ni machib u Brazil u nap’an ni taw fare karrow e ngaram ni yima yog “fare karrow ko Wulyang ko Damit” ngay. Rib gel e ayuw ni pi’ u rogon ni nge thap fare thin nib fel’ ni murung’agen Gil’ilungun Got ngak bokum milyon e girdi’. Yugu aram rogon nni pi’ e re karrow nem nni chuway’ ko duw ni 1941, machane boor e Pi Mich Rok Jehovah u Brazil ni kar ululgad i machibnag fare thin nib fel’ ngak e piin ni yad baadag e tin riyul’ keb i mada’ ko ngiyal’ ney.​— Kan Fek ko Gin ni Kan Chaariy Murung’agdad Ngay Kakrom u Brazil.